Sonett

Innehåll- 1. Versmått - 1.1 Böttigers sonett - 1.2 sonett nr 18 - 2. Bil

1. Versmått

Sonetten är ett strofiskt,oftast jambiskt versmått som har 14 rader fördelade på fyra strofer. En klassisk sonett innehåller ofta en så kallad volta (poäng eller vändning). En speciell form av sonett kallas sonettkrans. Den klassiska sonetten är även bunden av invecklade rimflätor.

Sonett kommer av it. (sonetto) som i sin tur kommer från lat. sonare "klangvers"eller (sonus) som betyder klang eller ljud.

Den första sonettdiktaren anses vara 1300-talsfilosofen och poeten Petrarca. Andra klassiska sonettdiktare var Guido Guinicelli, Guido Cavalcanti, Vittoria Colonna(religiösa sonetter) och Pietro Aretino somskrev de för tiden sedeslösa "sonetti lussuriosi".

En senare känd sonettdiktare var Shakespearesom på 1550-talet, skrev en samling kallad "Sonetter" och var en samling av 154 st sonetter. Samlingen publicerades 1609.

• Den äldre pertrarciska sonettens strofer består av två fyraraders och sedan två treraders.
• Schakespeares sonetter består av tre fyraraders och en tvåraders.

Även moderna svenska poeter har använt sonetten som versform. Bland dessa kan nämnas:Lars Forsell, Lars Gustavsson, Göran Sonnevi och Lotta Olsson Anderberg.

Lotta Olsson har för DN:s räkning skrivit fem sonetter som en form av interaktiv poesi kallad "sonettmaskinen" där varje rad är utbytbar mot de andra raderna och tillsammans kan bilda ett otal variabler av unika sonetter.

1.1 Böttigers sonettPoeten och akademiledamoten Carl Wilhelm Böttiger har skrivit nedanstående sonett som även beskriver sonettens form.Sonetten vandrar lekande, men värdigoch elvastavig, fram i fjorton rader.Man ansett har Petrarca för dess fader.Nu är den första kvadrenarien färdig.

Den andra börjar. Fortsätt den ihärdig!Och, fast dig locka rim i myriaderde samma rim du åter måste ha där,och det är svårt, om icke Febus lär dig.

Nu komma två terziner med på slutet.Vad de ha där att göra, ej du fråge,men lär att fläta dem sju skilda sätten!

Så blir det hela vackert sammangjutet,och under rimmens konstigt välvda bågegår fullväxt fram den klingande sonetten.

1.2 sonett nr 18William Shakespeares sonett nummer 18, som är hans mest kända:

Shall I compare thee to a summers day? Thou art more lovely and more temperate: Rough winds do shake the darling buds of May, And summers lease hath all too short a date:

Sometime too hot the eye of heaven shines, And often is his gold complexion dimmed, And every fair from fair sometime declines, By chance, or nature’s changing course untrimmed;

But thy eternal summer shall not fade, Nor lose possession of that fair thou owst, Nor shall death brag thou wandrest in his shade,When in eternal lines to time thou growst;

So long as men can breathe, or eyes can see,So long lives this, and this gives life to thee.

Länkar:

• i uggleupplagan av Nordisk familjebok, tjugosjätte bandet, 1917
• hos DN

2. Bil

Se Saab Sonett

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Kategorier för Sonett

shakespeare, sonett, förklaring(1)

Intresserad av fler artiklar?

Nordiska rådets filmpris
Skilsmässa
Gorodets
Ravi Shankar
Kafferast
Nattmacka
Kernel
Olycksdag
Sectra