Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Charles Louis Montesquieu'

Charles Louis Montesquieu

En fransk adelsman Charles Louis Montesquieu född 18 januari 1689, död 10 februari 1755, var medförfattare till encyklopedin, den första moderna uppslagsboken som kom ut 1751-72. De andra var bl a Diderot (Encyklopedins huvudredaktör), Rousseau och Voltaire. Encyklopedin spred snabbt upplysngens idéer över hela den viiliserade världen och innehöll sjutton texstband med artiklar och elva bildband.

Charles Louis de Montesquieu var ingen revolutionär - upprorsman, utan talade för ombildningar av det kungliga enväldet. Ståndsamhället tyckte han var nödvändigt.Han ansåg att om adeln, kyrkan eller ständerna förlorade sina privilegier skulle resultatet bli ”antingen en folklig eller en despotisk stat” – antingen en folklig eller en egenmäktig/hänsynslös stat. Ståndens rättigheter såg han som understödjare mot folklig eller kunglig egenmäktighet. Han tyckte att felet med Frankrikes sätt att styras berodde på att kungens makt var för stor.

Han hade besökt England och tyckte deras maktbalans var ett föredöme. Författning från 1688 hade infört en fördelning mellan kungen, parlamentet och Högsta domstolen.

  • Kungen styr
  • Parlamentet stiftarlagar och beslutar om skatter
  • Domstolar fungerar oberoende av dem båda

Montesquieu skriver boken "Om lagarnas anda" med sina tankar om maktindelning, sina erfarenheter från Frankrike kontra England.Han funderade över hur Englands styrelseskick skulle kunna införas i andra länder och om det var möjligt.

Han ansåg att i Frankrike där kungen hade all makt var ”människans liv och frihet hotad”.Han förordade en maktindelning på tre statsorgan, precis som i England. ·Regentens skulle ha verkställande·Folkrepresentationen den lagstiftande·En självständig domstol med dömande makten

Han menade att adeln hade tillräcklig självmedvetenhet för att kunna stå emot kungligt och annat godtycke. Regionala parlament där adelsmän hade stark ställning borde ges ökad makt.

Montesquieu kritiserades av Voltaire som ansåg adeln för självisk.

Montesquieus idéer fick störst inflytande i Amerika. Han anses ha inspirerad de revolutionärer som skapade USA: s författning i slutet av 1780-talet. Då samlades representanter från 13 stater och antog en grundlag som trädde i kraft 1789.

De som stiftade dessa lagar kände väl till Montesquieus idéer och han maktindelningsförslag.·Den styrande makten skulle utövas av en folkvald president·Den lagstiftande makten skulle utövas av kongressen·Den dömande makten av Högsta domstolen

År1789 valdes USA:s förste president, George Washington. Snart stiftades här tilläggslagar, t ex religions- och yttrandefrihetslagar, och även rätten för varje medborgare att bära vapen (för att kunna skydda sig mot allt för stort maktövergrepp).USA var nu ett tidigare koloniserat land som lyckats bryta sig loss och nu utan kung, statskyrka, adel och stående armé. För frihetsvänner i Europa och Latinamerika var USA länge ett föredöme.

Skolarbete

UpplysningstidenUpplysningen började med de vetenskapliga framstegen på 1600-talet, men brukar definieras som det europeiska 1700-talet fram till franska revolutionen. Det var en period då filosoferna och furstarna ansåg sig finna nya svar på bland annat hur staten skulle styras. Upplysningen var ett fenomen främst i Frankrike och England, men den omfattade det mesta av Europa. Några av centralgestalterna var Voltaire, Montesquieu, Locke och Rousseau.

Vem var Montesquieu?Montesquieu levde ungefär samtidigt med de andra stora upplysningsfilosoferna. Hans fulla namn var Charles Louis de Secondat de La Bréde et de Montesquieu och han var fransk jurist av adlig börd, ”dubbelbaron” av La Bréde och Montesquieu. Han föddes år1689 och levde till år1755. Hans släkt var av den adel som satt i de olika styrande råden och Montesquieu hade ärvt sin plats i parlamentet i Bordeaux från en farbror och verkade där bland annat som domare. Han skötte det ämbetet samtidigt som han skrev flera böcker om hur främst staten bör styras men även böcker i naturvetenskap och skönlitteratur. Han lämnade senare parlamentsplatsen och blev medlem i den franska akademin, under den tiden skrev han sina mest betydande verk.

Montesquieus teorierMontesquieu har flera teorier om hur staten bör styras, varav de flesta presenteras i boken Om lagarnas anda. Enligt Montesquieu finns det tre möjliga styrelsesätt: det republikanska, det monarkiska och det despotiska. Det republikanska omfattar både demokrati, där hela folket få besluta, och aristokrati, där en mindre grupp styr. Montesquieu anser att demokrati endast kan tillämpas på mindre områden, som de grekiska stadsstaterna. I större områden, han drar paralleller med det gamla Rom, tror han att en mindre ”elitförsamling” bäst klarar av att sköta staten. Det monarkiska styrelsesättet är när en enda person härskar men enligt vissa grundlagar som denna måste följa, annars kan den avsättas. Dessa grundlagar ansågs vara eviga och givna av naturen. I ett despotiskt samhälle är det en person som styr, helt fritt utan några regler att hålla sig till. Denna idé om despotism passade naturligtvis en mängd europeiska furstar vilket gjorde att det drog fram en våg av så kallade upplysta despoter. Vilket av dessa tre styrelsesätt som passar bäst beror enligt honom på landets klimat och geografi. Montesquieus mest utvecklade teori är den han anser passa Frankrike, men som har fått mest genomslag i den amerikanska författningen: hans maktfördelningslära.

MaktfördelningsläranMontesquieu är mest känd för sin teori om hur makten i staten bör fördelas. I korthet säger den att varken fursten, folkförsamlingen eller domstolarna ska ha full makt, den styrande, verkställande och dömande makten ska vara åtskild och oberoende från varandra. I Frankrike ansåg Montesquieu att makten skulle delas mellan kungen och parlamentet, adeln, landets olika stadsfullmäktige och kyrkan. Han inspirerades av det engelska stora frihetsbrevet, Magna Charta, vilket han felaktigt uppfattade som den engelska konstitutionen. De idéer som Montesquieu presenterade har präglat de flesta moderna demokratier. Han ansåg att den perfekta staten borde styras av en nationalförsamling som är lagstiftande samt har beskattningsrätt. Den verkställande makten borde enligt honom utgöras av monarken och den regeringen eller råd denne eventuellt utsåg. Rådet fick inte blanda sig i folkförsamlingens angelägenheter, inte lägga förslag etc. Dock skulle monarken utrustas med veto, han skulle kunna hindra alla lagar från att träda i kraft. Regenten ansvarade inför den lagstiftande makten på det engelska parlamentariska sättet. Han kunde ställas till svars om han inte följde lagar, men inte för olämpliga åtgärder han vidtagit. Man kan dock fråga sig hur de som utövande verkställande makten skulle utses om den inte lydde under någon. Hur man skulle utse de personer som utövade den verkställande makten var det inget problem på Montesquieus tid eftersom monarkens titel var ärftlig och denne suveränt utsåg sin regeringen. I de länder som strikt följer maktfördelningsläran idag, till exempel USA, utses regeringens ledare – presidenten – av folket genom direkt val. Detta till skillnad från parlamentariska länder, till exempel Sverige, där riksdagen utser statsministern. Den dömande makten, domstolarna, skulle vara fullständigt fria från de två andra makterna, domarna skulle vara oavsättliga så att de inte skulle kunna påverkas av hot om avsättning. I USA tillsätts även de genom allmänna val. Montesquieu kan genom sin teori om maktfördelningen också sägas vara den förste som ansåg att staten skulle ha särskilda grundlagar om hur styrelseskicket skulle vara utformat. Den stora tanken bakom hans idéer var att hindra furstens, eller någon annans, maktmissbruk och garantera den individuella friheten och säkerheten. Teorin om maktfördelning fanns redan under antiken, men i annan form. Montesquieu fick sina idéer närmast från den engelska filosofen Locke. Locke förespråkade naturrätten, det vill säga att statens styrelse baserar sig på ett sorts ”kontrakt” mellan styrelsen och varje person ur folket. Montesquieu föreskrev dock en mycket starkare uppdelning mellan de tre makterna där ingen av dem fick ingripa i någon annan.

Klimatets påverkan på statskicketMontesquieu ansåg att klimatet hade stor påverkan på vilka lagar och statsskick som var lämpliga. I varma klimat lämpade sig ett välde med en stark envåldshärskare och demokrati passade endast i små stadsstater. Han trodde att eftersom varm luft utvidgar järn så utvidgades även människokroppens fibrer vilket försämrade blodcirkulationen och gjorde så att människor i varmt klimat blir kraftlösa och hänger sig endast år nöjen istället för nyttigt arbete. I kalla klimat däremot drar ihop kroppen och ökar blodströmningen till hjärnan vilket ökar modet och förståndet, ökar tåligheten mot alkohol, gör en mer tålig mot smärta etc. Dessa olika skillnader gör att olika statsskick är lämpligt i olika länder. Montesquieu drar många paralleller och tar exempel från olika sydliga länder. Denna teori är inte lika känd som maktfördelningsläran, eftersom den inte anses lika som denna. Denna teori tillämpas inte idag.

Teoriernas inflytandeMontesquieus teori om maktfördelning har präglat de flesta moderna demokratier, men mer än något annat USA. När Förenta staternas berömda konstitution skrevs påverkades den av maktfördelningsläran i hög grad. Enligt konstitutionen utses inte regeringschefen av folkförsamlingen utan av folket genom val vart fjärde år. Presidenten utser sedan sin regering. Folkförsamlingen kan rikta en misstroendeförklaring mot en minister, men inte mot presidenten själv. Även domarna utses genom allmänna val, förutom de i Högsta domstolen, The Supreme Court, som utses av presidenten. De sitter dock på livstid och innehar därför sitt ämbete längre än presidenten kan ha. I många andra länder är inte maktfördelningsläran en så stark grund för författningen. Detta gäller till exempel Sverige, där parlamentarismen gäller. Denna idé som kommer från England för ihop folkförsamling och regering till en enhet. Enligt den är regeringen ansvarig inför riksdagen, och kan avsättas genom misstroendeförklaring. Men Montesquieus teori har ändå inflytande hos oss genom domstolarnas oberoende och förbudet mot ministerstyre. Detta förbud gör att myndigheter och tjänstemän kan sägas utöva den verkställande makten, oberoende av den lagstiftande. I många andra länder, till exempel Storbritannien, är ministerstyre vanligt och ministrarna ses ofta som personligt ansvariga för vad som händer inom ”deras” myndigheter. Källor Montesquieu, Om lagars anda (ISBN-nr 91-7568-031-9 Ratio förlag) R. R. Palmer, Nya tidens världshistoria (ISBN saknas, AB Svenska bokförlaget 1958) Kunskapens bok ”Montesquieu” (ISBN saknas, Bokförlaget Natur och Kultur 1939) D. W. Hamlyn, Filosofins historia (ISBN-nr 91-7643-437-0 MånPocket/Thales förlag) Gunnar Skirbekk, Filosofins historia (ISBN-nr 91-7173-042-7 Daidalos) Konrad Marc-Wogau, Filosofin genom tiderna (ISBN-nr 91-34-29170-9 BonnierFakta) Nationalencyklopedin ”Montesquieu”,”maktfördelning”

/Skolarbete i GyHiA av lobStar

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Charles Louis Montesquieu

(2), Klimatlära(1), Montesguieu(1), Maktdelningsprincip(1), Amerikanska revolutionen(1)

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 6+3

Intresserad av fler artiklar?

The Simpsons
Passiv
Tattva
Razor 1911
Releasegrupp
Fredrika Runeberg
Runebergspriset
Runebergstårta
Arboga kommun

Senaste sökningarna

apple har fått 1591 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 08:07:00.

topologi har fått 1237 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:58:29.

fågel har fått 1023 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:57:30.

sionism har fått 1558 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:56:44.

räv har fått 1866 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:56:35.

mariestad har fått 1252 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:54:05.

ras har fått 1410 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:52:47.

henry har fått 1594 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:46:35.

sitcom har fått 1101 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:44:56.

nyheter har fått 1484 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:43:56.

Paula Nielsen har fått 1479 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:42:02.

mercedes har fått 1210 sökningar. Den senaste gjordes 2024-03-19 07:39:11.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.07 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.