Ortnamn
Äldre svenska ortnamn ger ofta en uppfattning om ortens ålder och karaktär.Vanliga ortnamnsändelser från folkvandringstid och inpå vikingatid är t.ex. -by, -sta(eller stad), -lund eller lunda och -tuna. De båda sistnämnda tillsammans med ändelsen -vi anses ha mer anknytning till religiösa samlingplatser. Bruket av fäbodar har också gett upphov till särskilda namnformer som slutar på -boda.
Namnet Birka återkommer för handelsplatser och administrativa centralorter i Norden.
Kungsgården, Husby eller Husaby, var vanligen en gård där kungen tidvis bodde, och där han samlade förråd i form av beskattade matvaror som säd eller annat. Möjligen leddes också ledungen härifrån.
Vanliga medeltida handelsorters namn slutar ofta på köping, dessa orter var då vanligtvis för små för att få stadsprivilegier.
I norra Sverige finns namn som anger orten grundats vid en vik, som här kallas ånger eller anger. Ett exempel är Ånge men oftast bildar -ånge en led i namnet, som i Njutånger, eller Ångermanland.
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
OperationDifferentialgeometri
Anna Ottosdotter von Lipradt
Introduktion
Demoscen
Internationella brottsmålsdomstolen
Chevrolet Malibu
Fart
Ljusets hastighet i vakuum