Valsystem
Innehåll- 1. Det svenska valsystemet - 2. Det amerikanska valsystemet1. Det svenska valsystemet
Allmänt: Väljarna röstar villig ett avsnitt samt har möjlighet att samtidigt ge en aspirant en särskild personröst. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att sammansättningen av t.ex. Riksdagen skall motsvara väljarnas sammansättning samt politiska uppfattning. Ordinarie val mot riksdagen, landstings- samt kommunfullmäktige hålls tredje söndagen i september vart fjärde år. I den här artikeln tas riksdagsvalet opp.Du får rösta: För att få votera i Sverige plikt man finnas i en röstlängd. I en röstlängd hamnar man försåvitt man är svensk medborgare, ovan 18 år samt förklarad myndig. Försåvitt man däremot har vägrat folkbokföra sig hamnar man utanför röstlängden.
Vid riksdagsval är landet indelat i 29 valkretsar. I regel utgör länet en valkrets. Stockholms län är delat i två, Skåne län i fyra samt Västra Götalands län i fem valkretsar.
Ogiltiga valsedlar: En valsedel blir ogiltig försåvitt den saknar partibeteckning (blank valsedel), har fler än en partibeteckning eller är försedd med egenhet som uppenbart satts dit med avsikt. I dom allra flesta fall är ogiltiga valsedlar blanka. Det är ytterst sällan som valsedlar bedöms ogiltiga av annan anledning. Ett valkuvert får endast innefatta en samt endast en valsedel, annars förklaras rösten ogiltig.
Mandatfördelning: Riksdagen består av 349 ledamöter. Av dom 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat samt 39 utjämningsmandat. Senast den 30 april valåret skall Valmyndigheten innehava beslutat hurdan flertal fasta uppdrag varje valkrets skall ha. Fördelningen grundar sig villig antalet röstberättigade i valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas samman sammanräkningen villig grundval av valresultatet.
När dom fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras antalet fasta uppdrag från alla valkretsar för varje avsnitt (totalt 310 mandat).
Därefter görs en mandatfördelning med samma förfaringssätt med partiernas totala röstetal i landet som underlag. Då fördelas 349 uppdrag samt hela landet räknas som en valkrets.
Resultaten av dom bägge mandatfördelningarna jämförs. Försåvitt ett avsnitt fått fler uppdrag samman fördelningen med hela landet som en valkrets är partiet berättigat mot utjämningsmandat. Ett avsnitt får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av dom fasta mandaten. Försåvitt ett avsnitt ej fått fasta valkretsmandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i dom valkretsar, där partiet fortfarande ej fått mandat, när utjämningsmandaten fördelas.
Regeringsbildning
2. Det amerikanska valsystemet
USA använder sig av ett elektoratsystem vilket innebär att en aspirant som vinner i en delstat får alla elektorer (electoral collage members). Detta innebär att man tävlar försåvitt att segra delstater istället för fullkomligt antal röster. Skada ingen regel utan undantag, eftersom olika stater i USA har olika lagar så finns det undantag, t.ex. Maine samt Nebraska, där får kandidaterna elektorer efter det procentuella utfallet.Varför har man då detta system, flertal småstater har väldigt lite inflytande i storleksförhållande mot befolkningen, då valde USA att gagna småstater samt landsbygd så att dom har fler elektorer än va dom bör ha. Man ökade alltså inflytandet för småstaterna.
För att segra ett presidentval gäller det att få ihop 270 elektorer. Kalifornien är en sk. Keystate eftersom det är den rikaste samt den mest populerade staten i USA, vinner man den har man fått 54 elektorröster.
Nu mot pudelns kärna, eftersom man röstar statsvis innebär detta att en President kan innehava förlorat valet i antal röster skada däremot vunnit flest elektor röster. Det är alltså elektorerna som utser presidenten.
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
KampkonstBudo
Aikido
Iaido
Kyudo
Koryu
Bujinkan
Shooto
Födelse