Tonskala
tonskala; s.; musikterm.I Sverige används tonskalan C-D-E-F-G-A-B, vilket är sju toner med tolv halva tonsteg. Tidigare användes C-D-E-F-G-A-H. Anledningen till att H användes i Sverige, men B i den engelsktalande världen berodde på att ursprungligen handskrivna noter inte var tydliga nog, så att b råkade bli h. I den klassiska skolan används fortfarande H istället för B, medan rockmusiken använder den amerikanska varianten B.
Tysk tonskala
http://www.nollberga.com/tysk_skala.png
Amerikansk tonskala
http://www.nollberga.com/amer_skala.png
En ton i skalan har alltid dubbelt så hög frekvens som samma ton en oktav lägre.
En sänkt ton är sänkt ett halvt tonsteg och betecknas med b: Db utläses dess, Eb ess, Gb gess, Ab ass och Bb utläses bess. (klassiskt B utläses b)
En höjd ton är höjd ett halvt tonsteg och betecknas med #: C# utläses ciss, D# diss, F# fiss, G# giss, A# aiss och Bb utläses bess. (klassiskt B utläses b)
Ett sänkt A (Ab) och ett höjt G (G#) har vanligtvis samma tonvärde, men sådant skiftar med tonarten och om instrumentet och stycket är harmoniskt eller tempererat stämt.
Kromatisk skala C - C#/Db - D - D#/Eb - E - F - F#/Gb - G - G#/Ab - A - A#/B - H Alla toner
Speciella tonskalor C-durskala C -D -E -F -G -A -B Bara vita tangenter på piano C-mollskalaC -D -Eb-F -G -Ab-Bb C-bluesskala C-Eb-F-(Gb)-G-Bb-(B)Toner inom parentes s.k. blå tonerNotera att bluesskalan är en mollskala utan D och Ab men med tillägg av tonerna Gb och B som oftast används som förslag i improviserat spel.
En höjning ett halvt tonsteg är alltid : frekvens n = frekvens n-1 * 2^(1/12) En säkning : frekvens n = frekvens n-1 * 2^-(1/12)
---flyttad----Att övriga världen använder B istället för H är en grav missuppfattning. Tyskland och hela Norden använder H. I Frankrike, Italien och Spanien används Si. Se också kommentar nedan. /Jonas L ----
Jag är inte alls nöjd med den här artikeln, dels eftersom den har fel beträffande H/B, och dels för att den handlar om en speciell tonskala, nämligen C-durskalan. Det finns många andra tonskalor: mollskalor, kyrkotonarter, pentatonisk skala, olika folkmusikskalor ... För att inte tala om de olika stämningstyper som har förekommit och ännu förekommer, t.ex. inom barock- och renässansmusiken. Artikelrubriken "Tonskala" är väldigt allmän, så artikelns innehåll skulle nog passa bättre under en annan rubrik, men jag har inte riktigt klart för mig vilken ännu.
Beträffande H/B: det traditionella (klassiska) sättet att skriva H för C-durskalans 7:e ton resp. B för sänkt H lever i högsta grad kvar, och används i många andra länder än Sverige (inte minst Tyskland). Att B resp. Bess används i rock- och jazzmusik beror på att den musiken är så starkt förknippad med och påverkad av engelsktalande länder. /Jonas L
Angående Sverdrups kommentar till version 11: även om man bortser från olika typer av barockstämning (vilket man inte heller kan göra, eftersom de också används idag), så är det inte givet ens i en modern symfoniorkester att a är 440 Hz.Problemet med den här artikelrubriken är att den är så allmän, att man antingen får skriva en jätteartikel som behandlar olika tonskalor, eller skriva väldigt allmänt och hänvisa till mer specialiserade artiklar. Jag tror på det sista alternativet, dvs bryta ut specialfakta till andra artiklar eller skriva nya, och så se vad som blir kvar här. Vi får ta det lite i taget.
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
WettexBjörnbär
Fördom
Sabotagesusare
Datatransport
Prov
Förhör
1 december
Gunnar Gällmo