Wurlitzer

Innehåll- 1.Jukeboxar - 2.Pianon

1.Jukeboxar

2.Pianon

Wurlitzer Electric Piano

Ett av de mest kultförklarade, elförstärkta klaviaturinstrumenten i musikhistorien, vid sidan om Fender Rhodes, är Wurlitzern. Genom dess lite grövre och fetare klang har den genom åren satt en enorm prägel på flertalet klassiska skivinspelningar, med ett varierat spektra av artister från Ray Charles och Steely Dan till Sun Ra och Queen.

Wurlitzerpianots grundprinciper utvecklades i USA i mitten av 1930-talet utav en man vid namn Ben F. Meissner (f. 1890). 1932 patenterade samt ansökte Meissner om licens på ett antal banbrytande el-ideér, bland annat diverse TV-komponenter, elektronrör samt Wurlitzerprincipen (det stränglösa pianot). Meissner kom på idén att placera elektromagnetiska pickuper på varje sträng inuti ett vanligt piano. För att uppnå en kraftigare ton i pianot ändrade han även tonens frambringande. Från början skapades tonen genom strängar som slogs an, vilket Meissner ändrade genom att istället uppbringa en kraftigare ton genom att blåsa in luft i platta rörblad. En teknik som har vissa likheter med hur ett munspel fungerar. Hans förslag möttes av stort intresse från branschen och konceptet såldes vidare till Everett Piano Company som utvecklade hans idé. Deras vidare utveckling av konceptet ledde dock till att instrumentet fick ett mer elektriskt, orgelliknande sound. Idén hade dock nått det stora amerikanska jukebox- och orgelföretaget, Wurlitzer, som insåg att konceptet skulle kunna utvecklas ännu mer. De tog över utvecklingen och försökte istället få fram ett mera Fender Rhodes-liknade, elförstärkt piano för användning främst i hemmen. För att uppnå detta konstruerade de bland annat en filtbeklädd hammare som monterades i pianot, och som slog an de metalliska rörbladen. Genom vibrationerna från slaget frambringade rörbladen därmed en klangfull ton. Tonen fångades sedan upp av pickupsystemet som konverterade tonen till elektrisk energi, som sedan leddes ut ur de inbyggda högtalarna, vilka var inbyggda på pianots framsida. Därmed var the Wurlitzer Electric Piano ett faktum.

Wurlitzerns konstruktion var på vissa sätt, relativt likt ett Rhodes i uppbyggnaden och designen, men skilde sig dock på ett par viktiga punkter. Den var mycket lättare, och därigenom bra mycket enklare att transportera än ett Rhodes, som ofta väger flera gånger mer än ett Wurlitzer. Likaså hade Wurlitzern inbyggda högtalare, med en egen separat monitorhögtalare samt ett inbyggt tremolo som de tidiga Stage modellerna av Rhodes inte hade.

Wurlitzer släppte sitt första elektriska piano i början av 1950-talet. Pianot fick stor uppmärksamhet av branschen, och 1956 kom så den första Wurlitzerplattan med Sun Ra Angels and Demons at Play. En annan faktor som hjälpte till att lansera pianot var Ray Charles eleganta Wurlitzerspel på hans stora hit, "What I´d Say" från 1959 som genererade stor uppmärksamhet i Wurlitzerns favör. De mest kända av Wurlitzers modeller är Wurlitzer 100 och dess förbättrade version, Wurlitzer 200 som ersatte 100:an 1969. Med dessa modeller nådde Wurlitzern relativt stora framgångar under främst 60- och 70-talen. Pianot blev snabbt populär bland diverse band som fann den dels lättare att ha med på turné än ett Rhodes, samt att dess sound lättare passade in i ett gitarrbaserat band än ett Rhodes. Wurlitzern visade sig p.g.a. av dess lite grövre ton och klang fungera bättre i lite stökigare musik där den bland annat användes som ersättare till gitarren. I takt med att Wurlitzerns popularitet steg så delades de flesta pianisterna så småningom in i två läger, Rhodes eller Wurlitzer. Wurlitzern fungerar dock alldeles utmärkt även i mer afroinriktad musik som soul och funk. Detta kan man tämligen kvickt konstatera om man sätter på Wurlitzer- och soulfantomen Donny Hathaways svängiga plattor, där Wurlitzern lite fetare och grövre klang väl kommer till pass.

Idag är det tyvärr ganska så svårt att få tag i ett Wurlitzer i bra skick. De tillhör sorgligt nog inte de vanligast förekommande klaviaturinstrumenten i detta avlånga land. Men, har man lite tur och inte har alltför bråttom här i livet, samt innehar en relativt fet plånbok så går de dock att få tag på för den lite envise.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Synthare
Schedulering
Tuff
Tejp
Hårspray
Arvord
Olle Ångest
Fula lånord
Klas Katt