Versalisering

Innehåll- 1. Inledning - 2. Versalisering i svenskan - 2.1 I början av mening - 2.2 Efter kolon - 2.3 I egennamn - 2.4 I rubriker och titlar - 2.5 Latinska artbeteckningar - 2.6 Företagsnamn och myndigheter - 2.7 Religiösa skrifter - 2.8 Hövligt tilltal - 3. Versalisering i engelskan - 3.1 Egennamn - 3.2 Rubriker och titlar - 4. Versalisering i tyskan - 5. Missbruk - 6. Se även

1. Inledning

Versalisering handlar om hur man använder stora bokstäver, dvs versaler. Reglerna skiljer sig åt rejält mellan olika språk.Ordet versalisering är inte utbrett, men används här i brist på bra alternativ.

2. Versalisering i svenskan

2.1 I början av meningI svenskan används versaler i början av en mening. Undantag är om meningen börjar med ett egennamn som "af Knorring" som ju inleds med gemen, eller om den inleds med en förkortning som har gemen, t.ex dB.

De här "af" och "von" har säkert någon beteckning, kanske släktnamnsprepositioner? De skrivs vanligen med gemen även i början av mening. Dock finns det vissa släkter som stavar sin preposition med versal första bokstav. För detta finns ingen regel, utan man måste känna till vad som gäller från fall till fall. Holländare som flyttat till USA stavar vanligen "van" med versalt V, ibland ihopskrivet med resten av namnet (Vandam i stället för van Dam). Några kända svenska exempel på släktpreposition med versal är släkterna "De Geer" och "De la Gardie". När man sorterar på efternamn, t.ex. i uppslagsverk och telefonkataloger, så sorterar man på den första versalen i efternamnet. Därför står De Geer och De la Gardie under D, men von Linné under L. Vid databehandling kan man lätt komma runt detta genom att behandla "af" och "von" som det sista av förnamnen, medan "De" är första ordet i efternamnet, alltså "De Geer, Louis" och "De la Gardie, Magnus", men "Linné, Carl von".

2.2 Efter kolonEfter kolon används versal: Visst är det vackert! Undantag: vid uppräkningar, vid exemplifiering, vid förklaring, vid sammanfattning, precis som i detta exempel.

2.3 I egennamnI början av egennamn använder man alltid versal. Detsamma gör alla andra Svenssöner och övriga som är opersonliga egennamn. Även Gud, Herren, föräras en versal.

Geografiska egennamn har också versal, såsom Stockholm och Göteborg, Stureplan eller Roxen, Nationalmuseum och Colosseum. Fjärran Östern har versal i båda orden, men är ett undantag eftersom väderstreck som Södern och Norden skrivs med versaler. Göta kanal är ett exempel på ett flerordigt geografiskt egennamn med gemen i andra ordet.

Detta gäller även sammansättningar med egennamn, tex Guillouromaner, dock inte sådant som blivit en del av språket, exempelvis falukorv. Ord som bildats ur egennamn har ingen versal, ex marxism. Gemener gäller också då namn på orter och länder sätts ihop med ett annat substantiv, t.ex. finlandsresa, tysklandsturné.

Astronomiska objekt: Jorden, månen och solen skrivs inte med stor begynnelsebokstav (däremot Tellus, Luna och Sol.)

2.4 I rubriker och titlarRubriker och titlar skall i svenskan skrivas som en vanlig mening med första ordet inlett med en versal bokstav, övriga gemena om inte föregående undantag gäller (ex om ett egennamn ingår i rubriken).

Detta gäller även franska och tyska.

2.5 Latinska artbeteckningarLatinska artbeteckningar ärvet latinets språkegenskaper, således heter det Anemone nemorosa.

2.6 Företagsnamn och myndigheterFöretagsnamn och namn på organisationer följer företagets egen idé, som exempelvis det läskiga RedHat (de får faktiskt heta så). Däremot får man bryta mot den regeln i löpande text, så där får sig Redhat en släng av sleven!

Myndigheter som Socialstyrelsen och Statens kulturråd är så märkvärdiga att de får en versal. Se upp med Posten (=Postverket) och posten (=postkontoret). Undantag: detta gäller inte:

• staten
• kronan
• regeringen
• regeringskansliet
• riksdagen
• armén
• flygvapnet
• marinen
• flottan
• kustartilleriet
• krigsmakten
• försvarsmakten
• polisen
• tullen
• kyrkan

De är väl för vanliga. Någon annan logik går inte att finna i det, förutom att de är landsomfattande. Lokala myndigheter som Kulturnämnden i Borås får versaler.

Notera också att riksdagspartier stavas med gemen:

• socialdemokraterna, moderaterna, etc.

2.7 Religiösa skrifterHeliga skrifter inom någon religion får initial versal, såsom Eddan, Koranen ellerBibeln. Dock heter det "en bibel" när man talar om enstaka exemplar. Det heter dessutom Gud, Herren etc med versal, men djävulen, satan och belsebub om de onda makterna.

2.8 Hövligt tilltalOm Du så önskar kan Du i dina brev till prominenta personer bruka versaler på detta vis. Vi hoppas Du får glädje av det!

3. Versalisering i engelskan

3.1 EgennamnI engelskan används versaler i början av egennamn, veckodagar, månader och språk.

3.2 Rubriker och titlarFörsta ordet skrivs förstås med versal, liksom samtliga följande ord som är substantiv eller adjektiv. Undantag är verb, artiklar, konjunktioner samt prepositioner. Följande ord skall exempelvis inte skrivas med versal:

• artiklar: a, an, the
• konjunktioner: and, but, or, nor
• prepositioner: at, by, for, from, in, into, of, off, on, onto, out, over, through, to, up, with

Vidare skrivs vissa meningselement, typiskt "On top of" med versalt O i början av första ordet och sedan med gemener. Efter kolon skrivs ordet med stor bokstav liksom i början av titeln.

Exempel:

The Lord of the Rings

Pamphlets relating to Ireland: A Proposal for the Universal Use of Irish Manufacture

(relating = verb, A = kommer efter kolon)

A Sentimental Journey through France and Italy

(through = preposition)

4. Versalisering i tyskan

Versaler används i tyskan i början på meningar, egennamn och alla substantiv. Inledningen på den nuvarande texten i Tysklands nationalsång skrivs alltså: Einigkeit und Recht und Freiheit.

5. Missbruk

I reklambranschen och i företagsnamn slår man ibland ihop namn som (i engelsk form) normalt skrivs som två separata ord och versalerar ordens begynnelsebokstäver, versalerar ett ordled i ett ord eller dylikt. Ofta är det endast typografiskt, men ibland är det verkligen den stavning som någonting döpts till. Ibland används beteckningen biversalisering, eller CamelCase på engelska. Innovativa stavningar av denna typ är ännu inte vidare erkända [bland skrivkunniga ;)].

Exempel (traditionell stavning inom parentes):

• CooltVärre (Coolt värre)
• TuffaGrejer (Tuffa grejer)
• FetVadd (fet vadd) (väldigt otäckt exempel på vad som kan hända)
• AstraZeneca (Astra Zeneca)
• FöreningsSparbanken (Föreningssparbanken)
• DaimlerChrysler (Daimler Chrysler)
• DataVaruhus (datalager)
• ServiceGrossisterna (Servicegrossisterna)
• SkåneExpressen (Skåneexpressen)
• TeliaSonera (Telia Sonera)
• ÖstgötaTrafiken (Östgötatrafiken)

Fenomenet är besläktat med särskrivning, då det får en del personer att sätta versaler mitt inne i helt normala sammanskrivna ord.

6. Se även

• Versal
• Versalsjuka
• Militant versalisering
• Gemen
• Anfang
• Kapitäl

/Diskussion om användandet av versaler sker här.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Johan Tobias Sergel
Rationella tal
Transcendental
Trettiotvåbit
Petabyte
Exabyte
Grundkallen
Pressombudsman
John Pohlman