Valsystem
Innehåll- 1. Det svenska valsystemet - 2. Det amerikanska valsystemet1. Det svenska valsystemet
Allmänt: Väljarna röstar på ett parti och har möjlighet att samtidigt ge en kandidat en särskild personröst. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att sammansättningen av t.ex. riksdagen ska motsvara väljarnas sammansättning och politiska uppfattning. Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls tredje söndagen i september vart fjärde år. I den här artikeln tas riksdagsvalet upp.Du får rösta: För att få rösta i Sverige måste man finnas i en röstlängd. I en röstlängd hamnar man om man är svensk medborgare, över 18 år och förklarad myndig. Om man däremot har vägrat folkbokföra sig hamnar man utanför röstlängden.
Vid riksdagsval är landet indelat i 29 valkretsar. I regel utgör länet en valkrets. Stockholms län är delat i två, Skåne län i fyra och Västra Götalands län i fem valkretsar.
Ogiltiga valsedlar: En valsedel blir ogiltig om den saknar partibeteckning (blank valsedel), har fler än en partibeteckning eller är försedd med kännetecken som uppenbart satts dit med avsikt. I de allra flesta fall är ogiltiga valsedlar blanka. Det är ytterst sällan som valsedlar bedöms ogiltiga av annan anledning. Ett valkuvert får endast innehålla en och endast en valsedel, annars förklaras rösten ogiltig.
Mandatfördelning: Riksdagen består av 349 ledamöter. Av de 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Senast den 30 april valåret ska Valmyndigheten ha beslutat hur många fasta mandat varje valkrets ska ha. Fördelningen grundar sig på antalet röstberättigade i valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas vid sammanräkningen på grundval av valresultatet.
När de fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras antalet fasta mandat från alla valkretsar för varje parti (totalt 310 mandat).
Därefter görs en mandatfördelning med samma metod med partiernas totala röstetal i landet som underlag. Då fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets.
Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets är partiet berättigat till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten. Om ett parti inte fått fasta valkretsmandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar, där partiet ännu inte fått mandat, när utjämningsmandaten fördelas.
Regeringsbildning
2. Det amerikanska valsystemet
USA använder sig av ett elektoratsystem vilket innebär att en kandidat som vinner i en delstat får alla elektorer (electoral collage members). Detta innebär att man tävlar om att vinna delstater istället för totalt antal röster. Men ingen regel utan undantag, eftersom olika stater i USA har olika lagar så finns det undantag, t.ex. Maine och Nebraska, där får kandidaterna elektorer efter det procentuella utfallet.Varför har man då detta system, många småstater har väldigt lite inflytande i proportion till befolkningen, då valde USA att gynna småstater och landsbygd så att de har fler elektorer än vad de borde ha. Man ökade alltså inflytandet för småstaterna.
För att vinna ett presidentval gäller det att få ihop 270 elektorer. Kalifornien är en sk. keystate eftersom det är den rikaste och den mest populerade staten i USA, vinner man den har man fått 54 elektorröster.
Nu till pudelns kärna, eftersom man röstar statsvis innebär detta att en President kan ha förlorat valet i antal röster men däremot vunnit flest elektor röster. Det är alltså elektorerna som utser presidenten.
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
KampkonstBudo
Aikido
Iaido
Kyudo
Koryu
Bujinkan
Shooto
Födelse