Vaccination

Innehåll- 1. Historik och teori - 2. Obearbetad text

Vaccinering handlar om att ta något medel (ett vaccin) som minskar risken för att insjukna i någon viss sjukdom. Olika medel förebygger olika länge. Äldre term: skyddsympning.

1. Historik och teori

I Kina visste man på 1000-talet att den som en gång haft smittkoppor sedan var immun (eller död). Man smittade aktivt barn, med en låg dos, så att de antingen dog direkt eller för alltid var säkra. Denna hårdhänta vaccinering (variolisation) togs även upp i Europa (Lady Montague var en tidig entusiast) och Nordamerika under 1700-talet. Edward Jenner, en engelsk läkare, noterade vad bönder länge vetat, att mjölkerskor ofta hade fin hy - utan koppärr! Det visade sig att de smittats av de ofarliga kokopporna, som sedan skyddade mot smittkoppor. Jenner genomförde sin första vaccination (lat. vacca=ko) den 14 maj 1796. Stor framgång följde. I Sverige vaccinerades den förste den 23 oktober 1801. Idag är smittkoppsviruset, ansvarigt för kanske 60 miljoner människoliv under sin mångtusenåriga historia, utrotat. (Typ - se vidare under smittkoppor.)

Efterföljande vaccin har i allmänhet inte varit riktigt lika succéartade, men man menar ibland att endast god hygien överträffar vaccinet i betydelsen för minskad sjukdom.

2. Obearbetad text

Barnvaccinering handlar om att försöka göra barn immuna mot vanliga och/eller farliga sjukdomar. Mellan 75 och 99% (beroende på vilken sjukdom det handlar om) av alla föräldrar låter vaccinera sina barn. Det råder stor oenighet om barnvaccinens vara eller icke vara då det är svårt att objektivt väga nyttan med att slippa en viss sjukdom mot risken att drabbas av svåra biverkningar av själva vaccinet. Förespråkarsidan är inte trovärdig, då den främst företräds av vaccintillverkare med ekonomiska miljardintressen i att vi vaccinerar. Motståndarsidan är inte trovärdig, då den främst företräds av alternativmedicinare som ibland står på mycket lös vetenskaplig grund. Många föräldrar väljer därför idag medelvägen att endast vaccinera mot de allra farligaste sjukdomarna (som polio, difteri, stelkramp) medan man avstår från att vaccinera mot de klassiska barnsjukdomarna (mässlingen, röda hund, påssjuka, kikhosta) som visserligen kan vara dödliga under svåra förhållanden i utvecklingsländer men är i stort sett harmlösa under våra förhållanden. Vaccinförespråkarna hävdar att vi borde vaccinera barnen även mot dessa för oss harmlösa sjukdomar, eftersom vi då på sikt kan utrota dem och spara liv i U-länderna. Motståndarna hävdar att det är nära nog omöjligt att utrota en sjukdom och är man på väg att lyckas så uppstår mutationer (jämför antibiotikaresistenta bakterier) som kan vara mycket farligare och få mycket större spridning än den ursprungliga sjukdomen. Förespråkarna hävdar vidare att även de harmlösa barnsjukdomarna kan vara mycket besvärliga och ge svåra biverkningar även hos oss och ovanliga eller ej så är vaccinet en utmärkt försäkring mot dessa risker. Motståndarna hävdar att vaccinet ger ett onaturligt och därmed inte 100%-igt skydd och kan mycket väl medföra att sjukdomen inte bryter igenom förrän i vuxna år (vuxna drabbas hårdare än barn av barnsjukdomar) samt att den uteblivna "övningen" av immunförsvaret på att ta hand om barnsjukdomar gör det sårbart och outvecklat.

Se även

• /Priser
• http://www.unc.edu/~aphillip/www/vaccine/dvm1.htm (motståndare, på engelska)
• http://www.foraldrar.com/index.php?artikelid=4506&cat=kids (förespråkare)
• http://www.klokast.se/siem/Vaccinbroschyr.html (motståndare)
• http://www.sos.se/sos/allmanh/vaccin.htm (förespråkare)

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Broadcast
Bultpistol
Polymorfi
RNA
Koda för
Ljusmikroskop
Proteas
Latent
Genterapi