Upphovsrättslagen

Innehåll- 1. Generellt om upphovsrättslagen - 2. Ideell och ekonomisk upphovsrätt - 3. Arv av upphovsrätten - 4. Internationell rätt - 5. Gemensamma EU-regler - 6. Historia - 7. Nyheter - 8. Vanliga frågor

1. Generellt om upphovsrättslagen

Upphovsrättslagen heter egentligen "Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk" och har beteckningen SFS 1960:729.Jurister förkortar den ibland URL, men datorentusiaster brukar ju avse något helt annat med URL.

• Rättsnätet (frÃ¥n Notisum AB) presenterar den svenska upphovsrättslagen, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM
• Kulturnät Sverige ger rÃ¥d om juridik pÃ¥ nätet, http://www.kultur.nu/juridik/
• Kungliga bibliotekets länkar om upphovsrätt (http://www.kb.se/bibsam/juridik/upphovsr/grund.htm), däribland en inofficiell engelsk översättning av den svenska upphovsrättslagen som den löd 1996 (http://www.kb.se/bibsam/kjell/urleng.htm)

2. Ideell och ekonomisk upphovsrätt

Upphovsrätt är samma sak, som på engelska kallas copyright.Det svenska ordet upphovsrätt (och norska opphavsrett) är en ordagrann översättning av tyska Urheberrecht.Dessa ord antyder att det viktiga är upphovet, ursprunget, till det skyddade verket.Det engelska ordet copyright antyder däremot att det viktiga är rättigheten att framställa exemplar, copies.Upphovsrätten tillhör författaren, medan exemplarframställningen brukar överlåtas på ett förlag eller tryckeri.Upphovsrättslagen skiljer mellan dessa båda begrepp: Den ideella rätten innebär rätten att bli korrekt citerad och erkänd som upphovsman till verket, och kan aldrig tillfalla någon annan än författaren.Den ekonomiska rätten är rätten att bestämma vem som får framställa exemplar och på vilka villkor, och kan säljas eller hyras ut till ett förlag eller ett tryckeri (se även förlagsrätt).

Enligt svensk lag erhåller varje upphovsman till ett litterärt eller konstnärligt verk automatiskt upphovsrätt till verket i och med att det skapas; någon officiell registrering av denna rätt behövs inte. Om två eller flera personer gemensamt har skapat ett verk tillkommer upphovsrätten dem gemensamt; bådas tillåtelse krävs då för att verket skall kunna utnyttjas, men det räcker med att en av rättsinnehavarna anmäler upphovsrättsintrång för att någon som olovligen utnyttjat verket skall kunna stämmas inför domstol.

3. Arv av upphovsrätten

Vid rättsinnehavarens död övergår upphovsrätten till en ny innehavare enligt bestämmelserna om arv och testamente, dock med möjlighet för upphovsmannen att begränsa arvtagarens frihet att förfoga över verket. Det upphovsrättsliga skyddet är sedan den 1 januari 1996 giltigt till och med 70:e året efter det år, då upphovsmannen avled (tidigare gällde skyddet i 50 år efter upphovsmannens död). Även om upphovsmannens arvingar på detta sätt kan tillgodogöra sig förtjänsten av dennes alster, så är syftet med den långa skyddstiden inte att gynna arvingarna utan att upphovsmannen själv skall kunna få ekonomiskt utbyte av sitt arbete under sin livstid. En förläggare som erhållit publiceringsrätten, och för denna betalat ett större engångsbelopp till författaren, måste nämligen kunna räkna med att få behålla denna ensamrätt tillräckligt länge för att utgivningen inte skall bli en förlustaffär, oavsett när författaren avlider.

4. Internationell rätt

Upphovsrättslagen gäller primärt verk av svenska upphovsmän samt verk först utgivna i Sverige. Lagen skall dock även tillämpas i fråga om utländska upphovsmäns verk när så följer av internationella konventioner på området som Sverige tillträtt. Vilka konventioner som gäller för Sveriges del framgår av internationella upphovsrättsförordningen, utfärdad av regeringen.

5. Gemensamma EU-regler

1993 bestämde man att den upphovsrättsliga skyddstiden inom EU skulle vara densamma. Man beslutade att det land som hade längst upphovsrättslig skyddstid skulle få utgöra grund och således fick alla andra medlemmar anpassa sig [efter Tyskland].

6. Historia

• 1 jan 1996, skyddstidens förlängning träder i kraft i svensk lagstiftning
• 29 okt 1993, EU antar för att utöka den upphovsrättsliga skyddstiden till författarens liv + 70 Ã¥r.
• 1960, Sverige fÃ¥r sin nuvarande upphovsrättslag
• 31 maj 1790, USAs första upphovsrättslag undertecknas av president George Washington.

7. Nyheter

• 18 dec 2002 (20:20), frÃ¥n Gnuheter: NÃ¥got om svenska ändringar i upphovsrättslagen
• 19 okt 2002 - flera regissörer vill använda den ideella delen av upphovsrättslagen för att slippa se reklamavbrott i sina filmer. http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,216872,00.html

8. Vanliga frågor

Varför har vi en upphovsrättslag?

Upphovsrätten ger skaparen av verk viss bestämmanderätt över hur verket skall användas. Därutöver ger det honom rätt till ersättning när verket brukas, därutöver skadestånd när det missbrukas.Får man ta bilder från internet?

Se Kulturnät Sveriges frågor och svar, nr 8-14, http://www.kultur.nu/juridik/juristens2_svar.html

Obs länken död, dock ej till domainen. DanHur är det med verk som skapas i tjänsten?

Upphovsrätten tillkommer i huvudregel upphovsmannen, dvs den som skapat verket. Undantag i lagen finns dock för dataprogram för vilken upphovsrätten som huvudregel tillkommer arbetsgivaren. Vissa rättiheter överlåts emerellertid regelmässigt, exempelvis tidningsjournalisters rättigheter till texter de skriver i tjänsten.Kan man avsäga sig upphovsrätt (i Sverige) och göra verket till sk public domain?Kanske. Den ekonomiska upphovsrätten kan man göra vad som helst med. Den ideella upphovsrätten har upphovsmannen enligt svensk rätt bara viss rätt att själv efterge. Se URL 3 § 3 st. (Det är dock inte helt omöjligt att Public Domain accepteras som sedvanerätt och därmed "kör över" lex generalis i URL 3 §, om det nu blir fråga om en normkollision.) Märk också att ett verk måste uppnå verkshöjd för att upphovsrätt ska erhållas: det går inte att komma dragandes med vad som helst som man gjort och få skydd för det. /D207.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Svärdssidan
Carola
Karl av Baden
Härad
Satan
Judendom
Sanning
Freddie Mercury
Erik av Pommern