Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Transkribering av japanska'

Transkribering av japanska

Transkribering av japanska innebär att skriva japansk text med ett icke-japanskt skriftsystem, t.ex. det latinska alfabetet som används i västerländska språk eller det kyriliska alfabetet som används i öst- och sydslaviska språk (ryska m.fl.). På japanska kallas det latinska alfabetet för romaji (latinska tecken); romaji kan användas dels för att transkribera japanska ord dels för att skriva västerländska ord i en text som i övrigt är japansk.

Modern japanska transkriberas oftast till det latinska alfabetet med ett av två system:

  • Hepburn-systemet (efter James Curtis Hepburn) - används i västvärlden och skrivs mer som det låter, enligt engelskt skrivsätt.
  • Kunrei-shiki - används i Japan och följer strikt gojuuon zu (se nedan).

Hepburn-systemet går efter uttalet men gör det på ett sådant sätt att man vet hur ordet skrivs med kana, d.v.s. de japanska stavelsealfabeten. Systemet finns i flera likartade varianter, men den som följer nedan är den vanligaste.

De femtio ljudens tabell (gojuuon zu)

Termen "de femtio ljudens tabell"kommer av att det finns fem vokaler (a, i, u, e, o) och tio konsonanter (-, k, s, t, n, h, m, y, r, w). Ett konsonantljud och ett vokalljud sätts samman till en stavelse, vilket är den minsta självständiga enheten i det japanska språket. Vid denna sammansättning sker ibland en uttalsförskjutning av konsonantljudet och därmed uppstår frågan vid transkribering om vad som skall skrivas ut med latinska bokstäver: grundkonsonanten eller det faktiska uttalet. Detta har således lett till två något olika metoder.

Utöver de 50 grundläggande ljuden har det i sentida japanska har även tillkommit ett svagt nasaliserat finalt n, medan vissa stavelser i y- och w-serierna försvunnit. Dessutom kan vissa tonlösa konsonanter göras tonande (s.k. pallatalisering), samt h förskjutas till p. Detta ger följande tabell:

aiueoka ki ku ke ko *sa si su se so *ta ti tu te to *na ni nu ne no ha hi hu he ho * **ma mi mu me moya -yu -yora ri ru re rowa ---won

* Kan betonas (k g, s z, t d, h b)

** Kan ändra ljudvärdet ytterligare (h p)

Som synes följs alla serier strikt både lodrätt och vågrätt (med undantag av n). Hepburn-systemet ändrar på följande stavelser för att få stavningen att efterlikna uttalet:

si shiti chitu tsuhu fu (uttalet är mer likt fhu (tonlös bilabial frikativa))(wo o) - rekommenderas inte, kan blandas ihop med o i första raden; de uttalas dock oftast likazi jidi (zi) jidu (zu) zu

Ki, si (shi), ti (chi), ni, hi, mi, ri; gi, zi (ji), bi och pi kan tillsammans med antingen ya, yu eller yo bilda en stavelse enligt formen konsonant + ya/yu/yo (kya, syu, tyo...), i Hepburn-systemet skrivs de här på andra sätt:sya, syu, syo sha, shu, shotya, tyu, tyo cha, chu, chozya, zyu, zyo ja, ju, jo

SnabbtabellerKana-tabellen i Hepburn:

a ka ga sa za ta da na ha ba pa ma ya ra wa i ki gi shi ji chi ji ni hi bi pi mi   ri   u ku gu su zu tsu zu nu fu bu pu mu yu ru n e ke ge se ze te de ne he be pe me   re   o ko go so zo to do no ho bo po mo yo ro wo

I Kunrei:

a ka ga sa za ta da na ha ba pa ma ya ra wa i ki gi si zi ti zi ni hi bi pi mi   ri   u ku gu su zu tu zu nu fu bu pu mu yu ru n e ke ge se ze te de ne he be pe me   re   o ko go so zo to do no ho bo po mo yo ro wo

I Nihon-shiki:

a ka ga sa za ta da na ha ba pa ma ya ra wa i ki gi si zi ti di ni hi bi pi mi   ri   u ku gu su zu tu du nu fu bu pu mu yu ru n e ke ge se ze te de ne he be pe me   re   o ko go so zo to do no ho bo po mo yo ro wo

Långa vokalerDet finns ett flertal sätt att skriva ut japanskans långa vokaler. Förutom cirkumflex, dubblerade vokaler och överstreck, som gäller för alla vokaler, finns det två olika varianter på hur man skriver långt o-ljud: oh och ou.

InterpunktionTraditionell japanska saknar särskilda interpunktionstecken (eller för den delen mellanslag, vilket är varför det alls finns tre skrivsystem). Frågetecken är ersatt av partikeln ka och utropstecken kan uttryckas med partikeln yo. I romaji använder man därför inte frågetecken utan sätter punkt efter ka, men utropstecken förekommer.

Idag skriver man dock även japanska från vänster till höger och då återfinns komma, kolon, utropstecken och punkt (eller snarare en ring), samt citattecken som ser ut som vinkelräta klamrar. Orden delas upp med mellanrum då man skriver med endast hiragana, men detta förekommer i praktiken bara i läroböcker.

VersalerRomaji använder versaler i stort sett som svenskan - i början av meningar och egennamn. Namn på språk skrivs med inledande versal, utom ordet för engelska (eigo).

Ytterligare frågorDen absolut största frågan inom transkriberingen av japanska är dock orelaterad till ovanstående fråga. Det gäller istället vad som skall ses som enskilda ord, sammansatta ord, ändelser och postpositioner. Vidare, skall man använda bindestreck, och om så, var?

Exempel: de femtio ljudens tabell består av fyra kanji - go fem, juu tio, on (tal)ljud och zu illustration/figur. Att sätta ihop go och juu till gojuu femtio är de flesta överens om. Sedan råder dock olika uppfattningar om huruvida on hör till gojuu (femtio ljud eller femtioljud som ett ord) eller zu (ljuduppställning). Just i det här fallet är gojuuon zu den transkribering som brukar ses som mest naturlig, men även följande förekommer vanliga: gojuuonzu, goojuu-on zu, , gojuu on zu och gojuu-on-zu.

Se även

  • Japanska

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 3+9

Intresserad av fler artiklar?

OC12
Käx
OC48
Shoegaze
Ladin
Klyscha
Jesus Franco
Sleeze
Roswell

Senaste sökningarna

lipas har fått 1135 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 14:15:07.

immunkomplex har fått 1095 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 14:08:20.

australien har fått 1029 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 14:06:09.

atrioventrikulärknuta har fått 830 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 14:04:39.

boot har fått 1044 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 14:04:11.

Ekstrand har fått 975 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:54:57.

mol har fått 1265 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:50:42.

knävelborr har fått 917 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:49:54.

kvartsfinal har fått 971 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:49:41.

11 september har fått 985 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:44:25.

tapas har fått 1274 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:41:14.

Newton har fått 1361 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-22 13:40:58.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.22 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.