Tid

Innehåll- 1. Definition - 2. Tiden som dimension - 3. Samtidighet - 4. Tidens gång - 5. Tidens riktning - 6. Tidens fart - 7. Enhet för tid - 8. Länkar

1. Definition

Tid är det man mäter med en klocka. Detta var den enkla definition som Albert Einstein en gång framförde för tiden, när alla andra krånglade in sig i mer och mer komplicerade definitioner. Mer träffsäkert kan man nog inte definiera det, även om det inte säger så mycket om egenskaperna hos det vi kallar "tid".

2. Tiden som dimension

Universum består av minst fyra dimensioner. Tiden är en dimension (eller en axel) som tillsammans med de tre rumsdimensionerna (längd, bredd och höjd, eller x-, y- och z-axeln) bildar den fyrdimensionella rumtiden. Till skillnad mot rumsdimensionerna är tiden osymmetrisk och har en riktning, se nedan. De händelser som från en viss observationspunkt ett visst ögonblick gått att observera sägs ligga bakåt i tiden, eller i det förflutna. De händelser som går att påverka genom olika handlingar sägs ligga framåt i tiden eller i framtiden. Två händelser som sker i samma punkt i rumtiden sägs ske samtidigt.

3. Samtidighet

Begreppet samtidigt är lite svårare att definiera för händelser som inte sker på samma plats, eftersom begreppet inte är absolut utan beror på observatörens hastighet. En bra definition är: två samtidiga händelser, en lokal och en avlägsen, sker samtidigt för en observatör om en ljusstråle som tidigare sänts iväg från en punkt belägen precis på halva avståndet till den avlägsna händelsen träffar både den lokala och den avlägsna händelsen. För en observatör som befinner sig vid den avlägsna händelsen måste inte samma händelser ske samtidigt. Det hela beror på denne observatörs hastighet.

Händelser som sker tidigare än samtidigt, men som befinner sig för långt bort för att man skall ha kunnat observera det än (eftersom informationen inte hunnit fram trots att den färdats med ljusets hastighet), brukar sägas ligga "i det förflutna". Händelser som sker senare än samtidigt, men som befinner sig för långt bort för att det skall gå att påverka ens med ljusets hastighet brukar också sägas ligga "i framtiden". I dessa båda fall är dock tillståndet påverkbart. Man kan genom att ändra sin hastighet därmed ändra så att icke ännu observationsbara händelser ligger i ens icke ännu observerbara framtid istället för icke ännu observerbara förflutna och vice versa. När väl ljuset (eller vilken signal som förmedlar observationsmöjligheten) hunnit fram till observatören ligger dock händelsen alltid i det förflutna för denne observatör.

4. Tidens gång

Fysikaliskt sett är tiden ingenting som "går". Tiden rör sig inte, och har inget flöde. Det skulle vara meningslöst att prata om en "tid" som går. Vilken hastighet har isåfall tiden? Ett dygn per dygn? Hur skulle man isåfall mäta tidens hastighet? Begreppet "tidens gång" saknar mening. Våra mänskliga kroppar rör sig inte genom tiden, utan deras fyrdimensionella form sträcker sig genom tiden, från det ögonblick kroppen skapades tills den slutar existera. Varje ögonblick anses av observatören vara "nu" när den upplevs, och från tidpunkter senare än den sägs punkten vara "i det förflutna". Begrepp som "det förflutna" och "framtiden" är subjektiva begrepp. För en observatör som befinner sig år1905 är just det året nutid, och år1910 är framtid. Vid varje givet ögonblick minns vi det förflutna, och kan bara göra uppskattningar om hur framtiden kommer att bli.

Dock är det praktiskt när man pratar om tiden att använda begrepp som "tidens gång" och "tiden går snabbare", eftersom man annars måste ta till mer krångliga begrepp som "den observerade tidsskillnaden för en observatör relativt en annan observatör" och liknande.

Vår placering i tiden avgör vad som finns på en viss position i rummet, på samma sätt som vår placering efter någon av x-, y- eller z-axeln avgör vad som finns efter de andra axlarna, och vad som där kommer att förändras i tiden.

Det är genom förändringar vi upplever och kan mäta tiden. Förändringarna beror på naturlagarna, och det är dessa som bestämmer vad som finns på olika punkter i rumtiden, beroende på vad som finns på andra punkter.

5. Tidens riktning

Tidens riktning är något som länge förbryllat vetenskapen, då naturlagarna varit tidssymmetriska. Newtons lagar fungerar lika bra om man vänder tidens gång, och likaså Einsteins lagar. I mikrokosmos ter sig allting tidssymmetriskt. Spelar man upp en händelse baklänges där fungerar det enligt naturlagarna då med. Termodynamikens andra huvudsats är dock assymetrisk, då den hävdar att "Entropin i ett slutet system kan vara konstant eller öka, men aldrig minska, med tiden". Det är den lagen som gör att vi minns det förflutna, men inte framtiden, och att äpplen vanligen inte studsar upp från marken och fastnar på träden.

6. Tidens fart

Tiden går långsammare för en observatör som rör sig med hastigheter nära ljusets, eller som befinner sig i nära en kropp med stor massa. Läs mer om relativitetsteori.

7. Enhet för tid

SI-enheten för att mäta tid är 1 sekund. ISO 8601 är ISO-standarden för hur man skriver datum och klockslag.

8. Länkar

Läs mer om tidmätning:

• Svensk tidmätning: http://www.sp.se/metrology/timefreq/sv/tochf.htm
• Internationell tidmätning: http://www.bipm.org/enus/5_Scientific/c_time/

Läs mer om tid:

• Tid ur vetenskaplig synvinkel: http://www.theophys.kth.se/~cob/tiden.htm
• Tid ur filosofisk synvinkel: http://www.info.umu.se/fragahum/VisaFraga.asp?Index=153
• Tid ur social synvinkel: http://www.alba.nu/Alba3_98/artiklarna.html

Verktyg om tid:

• Konvertera datum och tid: http://www.timeanddate.com/

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Bemärkelse
Upp
Man
Är
Datorprogram
Företagsledare
IRC
Närvaro
Skrivmaskin