Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Svenska'

Svenska

Innehåll- 1. Det svenska språket - 2. Svensk medborgare av kvinnokön

1. Det svenska språket

Svenskaär det språk som talas av de flesta i Sverige, samt av en betydande minoritet i Finland. Svenska förekommer även som känt och användbart språk på mindre platser runt Östersjön, och några mindre platser nära österut samt hos små minoriteter av utvandrare till Nordamerika. I Finland har svenska vid sidan av finska ställning som officiellt språk.Det är ett av de nordgermanska språken, och i denna grupp tillhör svenskan den fastlandsskandinaviska gruppen, till skillnad från isländskan och färöiskan.Som skriftspråk räknar sig svenskan drygt åtta hundra år bakåt i tiden, men det gamla sättet att skriva på, med runor, levde kvar i främst Dalarna till 1900-talets början. Svenskan är de facto förstaspråk i Sverige och det språk myndigheterna arbetar på även om det inte är officiellt. Ett stort antal dialekter inryms i svenskan!

Den äldsta bok som finns bevarad och kan anses vara skriven på svenska är den äldre västgötalagen. Något svenskt språk som kan kallas svenska uppstod dock inte förrän flera hundra år senare. Fortfarande på 1700-talet ansåg europeiska språkforskare att svenskan endast var en dansk dialekt.

Några egenheter i svenskan är:

  • Den främre överrundade vokalen u som enbart finns i svenska och norska (du).
  • En speciell bisats-ordföljd, som innebär att satsadverbialet (exempelvis inte) kommer före det finita verbet (t.ex.: Jag märkte att han inte kom i tid).
  • Numerus anges inte med speciella pluralformer hos verbet, utan detta finns bara i singularis. Adjektiv och substantiv kongruens böjs däremot (Jag är en rolig typ _MEN_ Vi är två roliga typer). Det vanligaste bland språken i världen är att man antingen markerar numerus hos både verb och nomen, eller inte markerar det alls. Svenskans blandform är betydligt ovanligare.
  • Två grammatiska genus: utrum ("en-genus") och neutrum ("ett-genus"). Historiskt sett är utrum en sammansmältning av femininum och maskulinum. Denna åtskillnad görs dock i många svenska dialekter.
  • Gör skillnad i tonläge vid vokaler, jmf "stégen" (som man tar i trappan) och "stègen" (som står utmed väggen). Se prosodi. Undantag: den stora majoriteten av de finlandssvenska dialekterna samt vissa norrländska mål.

Företeelsen kallas tonaccent och är en novation i svenskan. Den indoeuropeiska tonaccent som finns i klassisk grekiska och sanskrit försvann i mycket tidig samgermansk tid i de germanska språken. Den har dock haft betydelse för de germanska språken, då positionen av den indoeuropeiska tonaccenten gett olika förändringar av konsonanterna, detta kallas [Werners lag] efter dansken som löste mysteriet.

Norskan har också denna prosodiska företeelse, medan den stora majoriteten av danska dialekter har den s k danska stöten vilket motsvarar svensk och norsk grav accent.(Kommentar: Såvitt jag är underrättad motsvarar stöten vår akuta accent. Det kan finnas skäl att kolla upp denna uppgift annorstädes. /Olle K.)

  • suffixerad bestämd form av substantiv (delas med de andra nordiska språken: norskan, isländskan, färöiskan, vissa danska dialekter samt med flera av de språk som talas på Balkan, t ex rumänska och bulgariska. Att man på Balkan gör på samma sätt har inget samband med de nordiska språken, utan är en helt egen utveckling.)

Några svåröversättbara svenska ord:

  • Fika
  • Lagom
  • Filmjölk
  • Allemansrätt (heter Jedenmansrecht på tyska)

Några svenska ord som blivit engelska lånord:

  • Smörgåsbord ("Smörgåsbord" eller "Smorgasbord" på engelska)
  • Ombudsman ("Ombudsman" på engelska)
Båda dessa ord finns på japanska också, liksom "orientering". (Smörgåsbord heter på japanska "baikingu" = "viking-mat")

(observera även att finska och estniska har många svenska lånord av historiska skäl)

Ett svenskt ord som blivit utländskt ord, men som inte finns i svenskan:

  • Tungsten, alltså volfram.

Ett engelskklingande ord i svenskan, men som inte finns i engelskan:

  • Freestyle

(Utländska exempel finns, t ex "handy" som är mobiltelefon på tyska)

Svenskan har lånat in många ord från grekiskan, latinet, franskan, tyskan, och engelskan, vissa ord från romani, turkiskan (t.ex. kalabalik), finskan, norskan (t.ex. till syvende och sidst) och danskan (t.ex. kökkenmödding). I historisk synvinkel är dock lågtyskan, dvs. det språk som talades vid Östersjöns södra stränder påverkat svenskan allra mest.

Den 23 oktober 2002: I artikeln skriver Richard Swartz: "Jag gissar att nästan alla svenskar saknar fantasi att föreställa sig att svenskan en dag skulle försvinna. Men i historien sker sådant ideligen; också mycket större språk än vårt eget har försvunnit, medan vi lättsinnigt uppför oss som om just vårt skulle ha evigt liv."

-kommentar till Richard Swartz artikel: Swartz hävdar dels att språket är vår innersta identitet, dels att dialekter inte är enbart positiva. Det han glömmer är att svenska dialekter ej är sprugna ur någon "ursvenska" (för någon sådan fanns ej) utan att alla nordgermanska dialekter är sprugna ur fornnordiskan. Att vissa kallas svenska är för att de råkat hamna inom Sveriges politiska gränser. Swartz borde förstå att dialekten är de dialekttalandes innersta språkliga identitet. //ssebbe

Kommentar: "Nära österut" ...? /Mutrof

Fråga: Skulle man inte kunna betrakta de koreanska och japanska u-ljuden som samma som det svenska, om man nu betraktar det norska och det svenska som samma?

Jodå, de korta u-ljuden - som i kulle - men inte de långa, som i nu. --Tsujigiri

2. Svensk medborgare av kvinnokön

Svenska är även benämningen på en kvinna med
  • härkomst från Sverige;
  • svenskt medborgarskap;
  • svensk identitet;
  • svensk ankytning eller
  • boende i Sverige.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 3+8

Intresserad av fler artiklar?

Koka soppa villig en spik
Bensin
Soppatorsk
Organismer
Biologi
Baathpartiet
Botanik
Division
Tobias Hellsten

Senaste sökningarna

tåt har fått 912 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 20:00:52.

wienkongressen har fått 1199 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:59:33.

Bot har fått 1169 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:56:03.

nätverksterapi har fått 1226 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:54:51.

runkesten har fått 947 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:50:52.

pares har fått 934 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:47:14.

sedelräknare har fått 802 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:46:16.

video har fått 1381 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:42:11.

avtrubbad har fått 1099 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:40:11.

Invandring har fått 1051 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:38:08.

nova har fått 1186 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:36:37.

14 december har fått 1126 sökningar. Den senaste gjordes 2020-10-29 19:35:08.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.23 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.