Stamcell

Innehåll- 1. Användningsområden - 2. Moraliska förbehåll

Stamceller är celler med potential att utvecklas till många olika celltyper i kroppen. De fungerar som ett slags reparationssystem, och de kan i teorin dela sig ett obegränsat antal gånger för att ersätta andra celler, så länge personen eller djuret lever. När en stamcell delar sig har varje "dottercell" möjlighet att antingen fortsätta vara stamcell, eller bli en specialiserad cell som exempelvis en hjärncell eller muskelcell.

Det finns flera olika typer av stamceller som har olika funktion:

• Totipotenta stamceller kan ge upphov till alla olika typer av celler i kroppen, inklusive en ny individ. Ett befruktat ägg är en totipotent stamcell. De totipotenta cellerna finns bara i embryon som är så små att de bara består av något dussintal celler.
• Pluripotenta stamceller kan ge upphov till många olika celltyper, men inte till en ny individ.
• Multipotenta stamceller kan endast ge upphov till celler av en viss grupp, exempelvis celler i blodet eller immunsystemet.

Man skiljer också på embryonala och vuxna stamceller. De förra finner man i embryot och de senare i kroppens vävnader. Embryonala stamceller anses ha mycket större utvecklingsmöjligheter än vuxna. Därför tror man att embryonala stamceller är pluripotenta och vuxna stamceller multipotenta. Hos människan har man inte påvisat några pluripotenta stamceller efter födseln.

1. Användningsområden

I media figurerar ordet stamcell oftast i samband med kloning, och gärna ”fåret Dolly”. Dolly skapades genom att man bytte ut cellkärnan i en obefruktad äggcell mot en cellkärna från en kroppscell. Denna metod, som kallas kloning (men kanske borde heta ”somatisk kärnöverföring”), är emellertid långt ifrån det viktigaste man använder stamcellsforskningen till.

Sen 40 år tillbaka har man transplanterat vuxna stamceller i benmärgen till patienter för att behandla olika sjukdomar, som leukemi och blodsjukdomar. Vetenskapsmän försöker idag hitta ett sätt att odla vuxna stamceller och manipulera dem så att de genererar specifika celltyper, så att de sedan kan användas att bota sjukdomar och skador. Några exempel på hur stamceller i framtiden kan komma att användas är till att utveckla insulinproducerande celler för patienter med typ 1 diabetes, dopaminproducerande celler till Parkinsonsjuka, reparera hjärtmuskulaturen hos patienter som har haft hjärtattack, eller odla hud att transplantera över exempelvis brännskador. Man skulle också kunna använda mänskliga stamceller för att testa mediciner. Exempelvis kunde man odla cancerceller för att prova botemedel mot cancer.

Man erhåller embryonala stamceller från mänskliga foster som är några få dagar gamla. Celler från dessa foster används för att bilda pluripotenta stamceller. Det är idag inte lagligt att ”odla” foster enbart till stamcellsforskning. Istället använder man celler från ägg som befruktats i laboratorium med ursprungligt syfte att föda barn, men som av någon anledning inte använts i detta syfte. Man använder också vävnadsprover från aborterade foster för att få fram vuxna stamceller. Anledningen att man försöker odla vuxna stamceller är att alla inte ser det som etiskt försvarbart att använda sig av foster för att få fram embryonala stamceller.

2. Moraliska förbehåll

Här följer några vanliga argument mot stamcellsforskning, och de motargument som forskarna står för.

• Stamcellsteknologier kommer att vara dyra och därför bara tillgängliga för rika.
  • Det är sant att all ny medicin och forskning är dyr, men ju mer utbredd den blir, desto billigare blir den. Ett exempel på detta är benmärgstransplantationer har gjorts länge och blivit billigare med tiden.
• Stamcellsforskningen tar resurser från annan viktig forskning.
  • Stamcellsforskning är forskning om grundläggande biologi, och den bör rimligtvis påverka flera andra forskningsområden.
• Stamcellsforskare leker Gud
  • …
• Det är omoraliskt att skapa embryon bara för att förstöra dem.
  • Det är omöjligt att dra en gräns för när ett foster kan anses vara en individ. Stamcellsforskningen räddar liv. Det är bättre att rädda ett levande barn än ett nybefruktat ägg.
• Stamcellsforskning kan i framtiden leda till att vi designar våra egna barn, vilket i sin tur kan leda till ”genetisk diskriminering”.
  • Bara för att det finns en risk att vi någon gång i framtiden kommer att missbruka forskningen finns det ingen anledning att vi inte ska utnyttja forskningen för en god sak idag.

Källor och vidare läsning

• Andäng, Michael, Lindeberg, Maria & Ährlund-Richter, Lars ”Cellen som kan få liv att börja på nytt” ur Forskning & Framsteg 4/99, s. 26-29.
• Nationalencyklopedin, http://www.ne.se. Besökt 2003-09-17.
• Lachmann, Peter J. ”Stem cell therapy: medical advance or moral challenge?” ur C.R. Biologies 325 (2002) s 1049-1051.
• Stem Cell Information, National Institutes of Health, http://stemcells.nih.gov. Besökt 2003-09-17.

Kommentar Cancerceller är ju världens lättaste celler att odla, inte behöver man några stamceller till det? Jag förstår inte./Habj

Sista meningen (i stycket Totipotenta stamceller /Habj) har blivit lite konstig. Menas det att under ett däggdjursembyos utveckling så bildas totalt inte fler än något dussintal totipotenta stamceller, eller kanske något annat? Jag vet inte tillräckligt om ämnet för att rätta meningen, jag kan bara påpeka att den är oklar och hoppas att någon annan rättar den. -- Christer Romson, 19 september 2003

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Game Boy
ARM7TDMI
Klockfrekvens
Flatulens
Clarence von Rosen
Sune Almkvist
Pikachu
Weird Al Yankovic
Abra