Skärgårdskryssare

Innehåll- 1. Konstruktionsregel - 2. Båttyp - 2.1 Mälarbåt - 2.2 Länder med registrerade skärgårdskryssare - 2.3 Se även

1. Konstruktionsregel

Skärgårdskryssarregeln från 1908, som reviderades 1925, har nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 kvadratmeter. Det är den maximala mätta segelytan som avses. Tanken är att segelytan skall vara begränsad, men att skrovet inom vissa gränser skall var fritt.

Reglerna för skrovet begränsar deplacement, köllängd, medelbredd och fribordshöjd; dessa mått är nämligen begränsande för en båts fart. Dessa mått ställs i relation till konstruktionsvattenlinjelängden. En längre vattenlinje ger teoretiskt högre fart.

I princip kan man förlänga vattenlinjen för att få en snabbare båt, men man måste då samtidigt öka de fyra ovannämnda farthämmande måtten. Varje klass har en lägsta tillåtna siffra för de olika måtten.

Eftersom det är segelarean som bestämmer måtten på båten kallas skärgårdskryssarna också kvadratmeterklass (Square metre rule).

2. Båttyp

Skärgårdskryssare kallas de båtar som konstruerats enlige skärgårdskryssarregeln från 1908, eller den reviderade regeln från 1925. De benämns efter den kvadratmeterklass de konstruerats efter. En båt med en mätt segelarea på 30 kvadratmeter kallas alltså för "en trettia".

22:orna och 30:orna har varit internationella klasser, och 30:orna och 40:orna har varit Olympiska klasser. De större jakterna (över 30 kvadratmeter) byggdes mestadels innan 1925 års revidering av regeln. Traditionellt har båtarna byggts i trä. Skroven är kravellbyggda. Regelns bestämmelser har fått till följd att Skärgårdskryssare är påfallande långa och smäckra. Tidiga båtar hade gaffelrigg men nu är de allra flesta bermudariggade, liksom de senare byggda båtarna var i original; det finns dock entusiaster som byter ut de senare tillkomna marconiriggarna mot gaffelrigg för att få sin båt i ursprungligt skick.

Det har byggts båtar av alla nio klasserna, men de större klasserna har i stort sett inte byggts sedan revideringen av regeln år1925. Av 150-klassen finns få båtar kvar, S-1 Thelma och S-4 Beatrice Aurore är de enda registrerade. Av 120-klassen finns bara en : S-1 Wanda.

2.1 MälarbåtEn variant av Skärgårdskryssaren är Mälarbåtarna. De är i princip en skärgårdskryssare men konstruktionen är låst efter ritningar av fyra olika konstruktörer. Av dem finns Mälar-15, Mälar-22, Mälar-25 och Mälar-30. Nu för tiden finns det Mälarbåtar i plast och de byggs fortfarande.

2.2 Länder med registrerade skärgårdskryssare

• Sverige
• Tyskland
• Österrike
• Schweiz
• Ungern
• Finland
• England
• Australien
• Sydafrika
• USA
• Canada

De nordamerikanska båtarna finns främst i De stora sjöarna.

2.3 Se även

• Svenska Skärgårdskryssarförbundet http://www.sskf.se/
• 22-klubben http://www.sk22.nu/
• 30-klubben http://www.sk30.nu./
• Internationella 30-förbundet http://www.segel.de/30qm-sk/
• 75-klubben http://www.sskf.se/Klassklubbarna/Sk75/index.htm
• M-båtsförbundet http://www.mbat.nu/
• M15/M25-klubben http://www.assar.nu/gota/m25/default.asp
• Mälar22-klubben http://www.kundservice.net/mbat/index.html
• M30-Eskadern http://w1.877.telia.com/~u87740623/
• Svenska Seglarförbundet http://www.ssf.se/

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Segelarea
Svart humor
21
Amadeo Avogadro
239
Timothy Leary
Lepufologi
Transcendental
Taylors formel