Skånsk grammatik

Innehåll- 1. Balansstavelser vid sammansättningar - 2. Personböjning av verb - 3. Maskulin form av adjektiv - 4. vars n saker istället för n saker var - 5. Trycksvag vokal (-e-) i ändelser. - 6. -a-ändelsen - 7. hv h/v - 8. -le- och -la-ändelser i sammansättningar - 9. Ackusativ han - 10. kreativ användning av verbet vara - 11. substantivets pluralböjningar

Skånsk grammatik, lokal grammatik som skiljer skånskan från danskan och svenskan.

1. Balansstavelser vid sammansättningar

Tillägget av -a- eller -e- för att skapa balans i orden, till skillnad från svenskan som använder -s-, -o- eller i de flesta fallen ingen bindning alls.

Grovt kan man dela in i verb+substantivsammansättningar och substantiv+substantivsammansättningar. När man sätter ihop ett verb med ett substantiv (att dansa och en bana, en bana att dansa på) använder man -e- för att binda ihop.

• dansebana || dansbana
• skurelasa || skurtrasa

När man istället sätter ihop två substantiv så får man -a- som bindning.

• snapsaglas || snapsglas
• Bosarpasjön || Bosarpssjön
• kirketorn || kyrkotorn ett av otaliga undantag
• Shellamack || Shellmack

Notera att detta på inga sätt är att betrakta som någon regel, snarare är det så att det råkar stämma ibland; vad är till exempel vannekanna/vannakanna hopsatt av - vatten (vann) eller vattna (vanna)? Oftast är det inte så noga vilken form man använder i okända sammansättningar, man brukar använda den som låter bäst; i kända sammasättningar har det dock redan vuxit fram praxis för om -e- eller -a- ska nyttjas.

2. Personböjning av verb

Personböjining av verb har funnits sedan fornnordiskan men började försvinna för flera hundra år sedan, i vissa skånska dialekter lever det dock kvar. I modern skånska lever det kvar i mindre uttryck som Ä han kommen? || Har han kommit?

3. Maskulin form av adjektiv

Adjektiv till maskulina substantiv har -e-ändelse, precis som fornnordiskan och riksdanskan.

• Den lille pågen || Den lilla pojken
• Osså har vi ju vår lille vide kanin || Också har vi ju vår lilla vita kanin

4. vars n saker istället för n saker var

• vars ett äpple || ett äpple var
• vars en orm || en orm var
• vars två bilar || två bilar var
• vars tre båtar || tre båtar var
• vars sju år || sju år var

5. Trycksvag vokal (-e-) i ändelser.

• Cykelen || Cykeln
• Himmelen || Himmeln
• Bibelen || Bibeln
• Tunnelen || Tunneln

6. -a-ändelsen

Till skillnad från danska och i likhet med svenska och bornholmska används -a som ändelse på vissa ord. Detta bevarades i skånska när från fornnordiskan när västdanmark övergick till ändelse med -e under 1400- och 1500-talen.

• skånska - danska - svenska
• Piga || Pige || Piga
• Kissa || Tasse || Kissa
• Döa || Døde || Döda

7. hv h/v

Fornnordiska hv i frågeord har i vissa skånska dialekter oftast övergått till h, till skillnad från riksdanska och rikssvenska.

Exempel:-Ha han I gjårred i skolan ida? || Vad har ni gjort i skolan idag?-A ja, inget sarschelt. || Ah, inget särskilt.-A, noed han I vell gjårred?|| Amen, något har ni väl gjort?-A ja, vi ha sjonged en liden bid.|| Ah, vi har sjungit en liten sång.-Jaså, va då får noed?|| Jaså, vad då för något?-Ja, de va om en liden hong.|| Ja, det var om en liten hund.-Ha sier du - en liden hong? Den har|| Vad säger du - en liten hund? Den harja allri hört. Hont lyddas den? || jag aldrig hört. Hur låter den?-A ja, den bårrja så här: "Sov du || Ah, den börjar så här: "Sov dulille vide hong, än så e de vintorr". || lilla videung, än så är det vinter".(anekdot från Helmer Lång)

8. -le- och -la-ändelser i sammansättningar

Ändelsen -le till skillnad från svenska -el.

• äpplagröd || äppelmos
• Hässleholm ¦¦ Hässelby

9. Ackusativ han

• Skånskan har bevarat den fornnordiska användningen av han som ackusativform på kasuset han, till skillnad från svenskan som inte gör skillnad på direkta och indirekta objektsformer.

Maskulinum FemininumNominativHan || Han Hon || HonAckusativHan || Honom Henne || HenneDativHonom || Honom Henne || Henne

10. kreativ användning av verbet vara

Ordet är (att vara) kan i skånska, i likhet med engelskan, används i icke-geografiska betydelser fast i geografiska sammanhang. Det är till och med mycket vanligt till svenskalärares förtret.där är (skånska) || det finns (svenska) || there are/is (engelska)där var || det fanns || there were/was

11. substantivets pluralböjningar

Rikssvenska och skånska skiljer sig åt rätt kraftigt gällande pluralformen på substantiv, generellt kan sägas att skånskan tenderar använda färre -er och fler -or. Med ändelsen -ar faller ofta r-et bort och kvar blir endast -a, speciellt händer detta vid personangivelser. svenska skånska töser tösor, töser flickor, flicker flickor bräder brädor kullar kullar pågar, pojkar påga

Även rikssvenskan har väl maskulin form av adjektiv? Det heter ju Den gamle mannen, och den gamla kvinnan. //Malte Japp, rikssvenskan böjer adjektiven efter genus, men liksom sär skrivningar tror jag inte att det är någon som bryr sig om längre. /DewilProcessen med maskulin har gått mycket längre än med särskrivningar; jag kan inte komma ihåg senast jag såg sådan böjning i tidningar eller böcker - särskirvningar ser man frekvent. Skånskan särskriver mer än svenskan och följer i mycket större utsträckning gammal svensk (skandinavisk) grammatik som försvunnit ur modern svenska och danska.En bidragande orsak kan vara att neutrum också slutar med -a, så om man inte vet om det ska vara maskulinum eller femininum så är det det som gäller. /Kajiki

Skulle böcker och tidningar slutat med att böja adjektiv före maskulina substantiv? Naaaaaaaa..... Det är väl en ytterst levande regel? Åtminstone i dags- och veckopressen, och i den absoluta majoriteten av de böcker jag läst... Pröva med att säga "Peter den Stora", "Sankta Per" eller "Starka Arvid". Det klingar inget vidare. //MalteDe exemplen är i och för sig lite dumma, eftersom de utgör, hmm, vad heter det, "stående uttryck", en utvidgad form av egennamn där ofta lite ålderdomligare språkbruk (som t.ex. genitivböjning utan s) bevaras över tiden. Däremot så ser jag i dagens DN att man skriver "den 50-årige mannen" (om bildåren), "den palestinske premiärministern" (om mannen Mahmud Abbas) och "den 32-åriga svenska världsettan" (om Annika Sörenstam), alla goda exempel på genusböjning av adjektiv. /Dewil

Samtidigt är det få som skulle reagera på ett uttryck som den svenska statsministern. Adjektivets genusböjning är nog frivillig i rikssvenska idag. (Jag tror att den har starkast ställning i uttryck som den gamle och havet). -- Christer Romson, 4 juni 2003

Men ordet statsminister är ju könsneutralt och är därför inte ett bra exempel. --Hallitus

Jag tror att genusböjningen idag syftar på realt genus och inte på grammatiskt. Om man syftar på en manlig statsminister så är både den svenska statsministern och den svenske statsministern rätt. Om man syftar på en kvinnlig statsminster eller en med obestämt kön (antingen en framtida statsminister, statsministrar i allamänhet eller i ett sammanhang där könet inte är relevant) så är e-formen felaktig. -- Christer Romson, 4 juni 2003

Det är väl här skånskan skiljer sig mest, skånskan böjer fortfarande (i större utbredning) på grammatiskt genus i jämförelse med dagens svenska som böjer på realt genus. Fast detta är väl något som skillnaden inte är så stor mellan skånska och svenska, det är mest en fornnordisk rest som har längre dödsryckningar i skånska än i svenska - det är på väg ut och är inte särskilt spritt i Skåne (även om det är mer utbrett än i Sverige).

Det finns bokförlag i Stockholm som inte vill publicera texter där adjektivet böjs efter genus. Min skånske far fick vackert rätta varje böjning av typen "den gamle mannen" till "den gamla mannen" för att bli publicerad i huvudstaden. ger dock en förkrossande majoritet för "den gamle mannen" framför "den gamla mannen" för hela svenska språkområdet. Böjningsvalet är dock beroende av uttryck. "Den unge pojken" slår inte "den unga pojken" med riktigt lika många träffar som i "mannen"-exemplet. //En annan Malte!

Genusböjning av adjektiv är högst levade i svenskan. //ssebbe

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Skånsk grammatik

Dialekter(1)

Intresserad av fler artiklar?

Smalltalkbluffen
Eckerö Linjen
Vasaorden
Verkstad
Simsällskap
Svenska Livräddningssällskapet
Skånska brosällskapet
MarinMotorhistoriska Sällskapet
Lunds Akademiska Ryttarsällskap