Runor

Runorär en sorts skrivtecken som användes i många europeiska kulturers forntid. Här avses särskilt de germanska runorna som användes i nordvästra Europa före det latinska alfabetets introduktion och i Skandinavien från 300-talet till 1900-talet. Runorna användes även några hundra år längre på brittiska öarna än på den ickeskandinaviska delen av kontinenten i en modifierad form. De inspirerades till stora delar av det latinska alfabetet och vissa runor bär slående likheter med bokstäver som användes av nabatéer, en stam från Mellanöstern med ett skriftsystem släkt med hebreiskan, och vars innevånare kom så långt upp som till Danmark i romerska arméns tjänst efter att romarna ockuperat deras rike. Runorna är ofta kantigare än sina förebilder, vilket tros vara för att de anpassades för att skäras in i ben och trä, men de enda runskrifter som överlevt tidens tand är naturligtvis de av sten (runstenar och tegelstenar). Med kristendomens införande ersattes runorna gradvis mer och mer av det latinska alfabetet, men för vissa syften bland allmogen levde bruket av runor kvar länge. Längst i Dalarna in på 1900-talet, så kallade dalrunor.

Senare forskning visar att runorna inte kan ha uppfunnits mycket senare än vid tiden för vår tideräknings början.

Runorna ordnades i ett alfabet som kallades futhark efter de första runorna i ordningen, F, U, Þ, A, R, K. Två olika uppsättningar runor användes. En äldre uppsättning med 24 runor (äldre futharken) användes fram till 870-talet då den i Skandinavien plötsligt (på bara något decennium) ersattes av en förenklad uppsättning med 16 runor (yngre runraden eller futharken). Orsaken till ändringen verkar ha varit att talspråk och skriftspråk hade kommit för långt ifrån varandra. Den yngre runraden använder medvetet samma tecken för flera ljud, och en extra prick (styng) kan användas för att markera skillnaden (stungen runa), ungefär som prickarna över Ä och Ö (och tyska Ü).

Runa fu þark hniastbmlR Bokstavfu,o th,d a,årk hniastbml- Stungenvy,ög eä dp

Den forngermanska runraden:

Den vikingatida runraden:

Fråga: Vilken vikingatida runrad avses? Den tidiga skånsk-danska ( 800-talet) eller den svenska ( 1000-talet), eller är rentav hälsingerunorna som avses? (det vet jag att det inte är, men man kan ju fråga). --Aron BoströmDelvis svar angående vikingarunor:

• "vanliga runor" = "långkvistrunor" = "långrunor" = "danska runor" (de som visas på bilden)
• "kortkvistrunor" = "kortrunor" = "Rökrunor" = "svensk-norska runor"
• "stavlösa runor" = "hälsingerunor"

--Mikael Wilander

En medeltida runrad

http://www.runristare.se/runstensskolan/alfarunor.GIF

Runverket är en del av Riksantikvarieämbetet.http://www.raa.se/runverket/skrift.asp

Se även:

• Runsten
• Samnordisk runtextdatabas
• Sparlösastenen
• Rökstenen
• Björketorpsstenen
• Codex Runicus
• Runforskare
• Ungerska runor

Källor:

• i första upplagan av Nordisk familjebok, fjortonde bandet, 1890

Länkar

• (code chart)

Kuriosa

• Runor för PalmOS, http://www.palmgear.com/software/showsoftware.cfm?prodID=40960

i första upplagan av Nordisk familjebok, fjortonde bandet, 1890

• Notis, runorna användes in på senmedeltiden*

Se även: Stenålder Bronsålder Järnålder

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

SAR
Kåre Santesson
SIR
Perseus
Im In the Mood for Love
Trailer
Kotknackare
Cats
Galvanisk cell