Rullbandspelare

Rullbandspelare har funnits i tre olika kategorier nämligen för studiobruk, för radiobruk och slutligen för hemmabruk.

För studiobruk finns även två varianter. Den första är multikanalbandspelaren som används för den ursprungliga ljudupptagningen. Man utnyttjar de många spåren genom att lägga varje ljudkälla på egna spår. Oftast sker ljudupptagningen i flera steg. Man börjar med att lägga dit komp följt av sången. Sedan görs så kallade pålägg exempelvis läggs ytterligare gittarstämmor på. De viktiga stämmorna som solosång och liknade tas upp flera gånger. Detta för kunna välja ut det bästa spåret. Denna typ av rullbandspelare utnyttjar högre hastighet än traditionella kassetbandspelare och använder bredare magnetband. Högre hastighet, ger finare ljudåtergivning. På multikanalbandspelare kan man ha så mycket som 48 olika spår och en bandhastighet på 30 tum/s eller 76 cm/s. Ett vanligt kassetband håller en hastighet på 4,75 cm/s. Banden förekommer i ett antal standardbredder: 2" med normalt tjugofyra kanaler, 1" med sexton kanaler (Används även på VHS band), 1/2" med åtta kanaler (Eight track), 1/4" med fyra kanaler (Four track).Semiprofessionella bandspelare som exempelvis Fostex G16 har 16 kanaler på 1/2" och bandhastighet på 15 tum/s eller 38 cm/s.Dennat typ av rullbandspelare har i stor utsträckning ersatts av olika digitala alternativ så som hårddiskinspelning och ADAT (flerkanalig datbandspelare).Den andra varianten av studiobandspelare är masterbandspelaren. Det är på denna man spelar in nedmixingen från multikanalbandspelaren. Således har den inte mer än tre spår. Två för att spela in ljudet på och en tredje för nedmixningsinformation. Dessa bandspelare har även de ersatts av digital utrustning i detta fall DAT.

För radiobruk används tvåkanaliga rullbandspelare. Inspelning görs på 1/4" band med hastigheten 15 tum/s 38 cm/s. Inom semifprofessionella sammanhang, exempelvis närradio, används bandhastigheten 7,5 tum/s eller 19 cm/s. Det främsta egenskapen man är ute efter inom radion, är redigeringsmöjligheten. Hittar man ett fel i en inspelning klipper man av bandet på båda sidor av bandet och tejpar sedan ihop det igen. Detta kan göras med så stor precission att det är möjligt att klippa i vissa bokstäver. Det som sätter gränsen för vad som är möjligt att redigera är, hur långsamt du klarar av att snurra bandet med jämn hastighet. För att slippa att leta igenom ett helt band efter fel används liggande rullbandspelare med så kallade bandtalrikar, en spole med bara en sida. Under inspelningen sticks sedan papperslappar ner i bandet där man hör fel. Vid redigeringen börjar man bakifrån och kontrollerar varje papperslapp. På det sättet undviker man tidsödande kopiering som man är tvungen till och man redigerar DAT-band. Detta är orsaken till att DAT-band aldrig konkurerade ut rullbandspelaren inom radion. Det är först dataredigering som har ersatt rullbandspelaren.Ett märkligt fenomen uppträder om man först gör en rullbandsinspelning och sedan för över det till DAT. Då blir den slutgiltiga ljudkvalitén bättre än vad den var från början.

Den sista kategorin rullbandspelar är den för hemmabruk Dessa fanns dels i samma utförande som tidigare nämnda bandspelare, de vill sägan med ensidiga band, men även i ett utförande med vändbara band på samma sätt som kassettbandspelaren. Den vanligaste bandhastigheten i dessa samnahan var 3,75 tum/s eller 9,5 cm/s. De bättre hemma bandspelarna kunde även spela banden i 7,5 tum/s

Vad beträffar banden så finns de på samma sätt som vanliga kassetband i flera kvalitér bland annat kromoxidband, eller järnoxidband. Rullband är väldigt känsliga för magnetfält då de kan ommagnitiseras eftersom själva bandet består just av magneter! Rullbanden är också känsliga för damm, fukt och starkt solljus.

Några kända tillverkare av rullbandspelare är:TandbergTillverkare av de rullbandspelare som under många år har används i skolan.

FortexSemiprofessionella studiobandspelare och portor

Revox Tillverkare av modellen B77, PR99 samt andra radiobandspelare

Nagra Bärbara rullbandspelare av professionell kvalitét. Har från sexiotalet ända in på nittiotaletanvänts av Sveriges radio.

Var det detta amerikanarna kallade för eight track?Det låter som en åttakanalsbandare (jfr. texten ovan som omnämner 24-kanalare). /Dewil

Massor med humbug svenska i den här artikeln, någon som kan något om magnitiserande audio kan väl skriva om den här.

För info om Eight track, se Stereo 8!

Ett vanligt kassettdäck har väl iaf 2 spår/sida. Stereo!

Alls icke! Såväl gamla rullband som nya kassettband använder endast den ena sidan av bandet. Tänk efter: tonhuvudet sitter ju bara på ena sidan bandet! Ett stereoband har oftast fyra spår, dvs. två spår i vardera riktningen, inspelade i varsin riktning men på samma sida av bandet.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Stola
Extreme Sports Channel
Ryska dockor
VH1 Classic
CAV
CLV
Discovision
Pioneer
Denon