Rödlista

En rödlistaär inom naturvården och museiväsendet en förteckning av utrotningshotade arter respektive arkeologiska objekt med ett pris på var och en som anger värdet av förlusten av varje exemplar. Rödlistan kan liknas vid dagsnoteringarna på aktiebörsen eller en dagsaktuell pristlista.

Naturvård

• De svenska rödlistorna omfattar 4120 arter (2000)
• 2000 IUCN Red List, http://www.redlist.org/ (även http://www.iucn.org/redlist/2000/)
• ArtDatabanken i Uppsala

Rödlistorna presenteras enligt riktlinjer från den internationella naturvårdsunionen (IUCN) och har i och med publiceringen av bok/Rödlistade arter i Sverige 2000 gjorts enligt de nya reglerna. Motsvarande material finns även tillgängligt via http://www.dha.slu.se/.

Att en art finns med på en rödlista betyder att den i någon mening är hotad, men det finns naturligtvis olika grader av hot.

+----------------+-----------------------+||RE |||Försvunnen |||Regionally Extinct ||+-----------------------+||CE |||Akut hotad ||| Critically Endangered ||+-----------------------+|DD|EN || Kunskapsbrist| Starkt hotad|| Data Deficient |Endangered ||+-----------------------+||VU |||Sårbar |||Vulnerable ||+-----------------------+||NT |||Missgynnad |||Near Threatened|+----------------+-----------------------+

Alla de ovanstående kategorierna betraktas som rödlistningar. I systemet finns även kategorierna LC (Livskraftig/Least Concern) som innebär att arten inte är hotad och NE (Ej bedömd/Not Evaluated) som innebär att det av någon anledning inte bedömts (den uppfyller av någon anledning inte kriterierna).

I den nya versionen av rödlistningssystemet har man ansträngt sig för att skapa kriterier som bygger på siffror så att det ska gå att göra en objektiv bedömning. Det finns följande varningssignaler:

APopulationen minskar kraftigt

BPopulationen har ett litet utbredningsområde *och* minskar, är fragmenterad eller fluktuerar extremt

CPopulationen är liten *och* minskar

DPopulationen är mycket liten

EPopulationens utdöenderisk visas genom kvantitativ analys (t.ex. en sårbarhetsanalys) vara påtaglig.

För var och en av dessa varningssignaler finns specificerat vilka nivåer som gäller för att en art ska hamna i de olika rödlistningskategorierna ovan. För kategori D gäller till exempel att en total population på <50 individer leder till CR, <250 till EN och<1000 till VU. Om flera kategorier matchar så listas arten enligt den mest hotade kategorin.

För att en art ska bedömas som den ha funnits reproducerande i landet år1800 eller senare; om den inkommit passivt genom mänskliga transporter ska den ha gjort det före år1900 och sedan fortplanterat sig spontant; om den aktivt inplanterats ska den inte rödlistas om införseln inte skett före år1800 och arten efter det (utan förädling) utvecklat lokala anpassningar.

För närvarande känner man till omkring 58000 arter i Sverige. 19430 av dessa uppfyllde villkoren för att kunna bedömas. 4120 arter är rödlistade, varav 258 är försvunna (från Sverige, inte nödvändigtvis internationellt) och 1953 klassificeras som hotade (dvs tillhör CE, EN eller VU ovan).

För att ta fåglar som ett exempel ser situationen ut såhär:

DD4 arter (kunskapsbrist)Rödstrupig piplärka, sidensvans, alfågel, tallbit

RE8 arter (försvunnen)Vit stork, svart stork, blåkråka, mellanspett, lunnefågel,tofslärka, fjälluggla, stortrapp

CR6 arter (akut hotad)Fjällgås, svartbent strandpipare, vitryggig hackspett,kornsparv, tornuggla, härfågel

EN8 arter (starkt hotad)Fältpiplärka, ängshök, kornknarr, jaktfalk, silltrut,svarthalsad dopping, tretåig mås, skräntärna

VU33 arter (sårbar)Kungsfiskare, årta, brunand, bergand, rördrom, sydlig kärrsnäppa, nattskärra, vinterhämpling, tobisgrissla,svarttärna, blå kärrhök, skogsduva, vaktel, mindre hackspett, ortolansparv, berglärka, pilgrimsfalk,mindre flugsnappare, havsörn, göktyta, myrspov, rödspov,sommargylling, bivråk, nordsångare, tråtåig hackspett,svarthakedopping, småfläckig sumphöna, pungmes, gulhämpling,småtärna, kentsk tärna, smådopping

NT29 arter (missgynnad)Trastsångare, stjärtand, skedand, snatterand, sädgås,kungsörn, roskarl, jorduggla, berguv, fjällvråk, mosnäppa,mindre strandpipare, dvärgsparv, dubbelbeckasin, smålom,flodsångare, dvärgbeckasin, svärta, salskrake, sydlig gulärla, nötkråka, storspov, skäggmes, rapphöna,lundsångare, skärfläcka, lappuggla, slaguggla, höksångare

Sammantaget är alltså 88 arter upptagna på rödlistan. Det bedöms att det i Sverige i slutet av 1990-talet fanns 245 fågelarter som årligen häckade (ytterligare 214 arter har påträffats i landet till och med december 1998, men de antingen flyttar genom landet eller förirrar sig tillfälligtvis hit, och faller utanför rödlistan (68 av dessa räknassom årliga gäster)).

Det nuvarande A-kriteriet för rödlistning är att arten ska ha minskat med 20% under tio år (eller tre generationer) uppfylls av ytterligare ett antal arter som trots detta fortfarande är vanliga. Det har visat sig att 20% är en för låg nivå jämfört med övriga kriterier, och den kommer att ändras till 30%. Den svenska rödlistan är redan nu gjordmed den förändringen för att slippa lägga till ett antal arter bara för att ta bort den i nästa version. De berörda arterna är vigg, orre, tjäder, järpe, enkelbeckasin, skrattmås, gök, backsvala, ladusvala, trädpiplärka, näktergal, stenskvätta, törnskata, entita, talltita och stare.

Fåglar är en kategori som det finns ganska god kunskap om. Det finns gott om fågelskådare i landet och det finns tillgång till bra litteratur för artbestämning. När det gäller mossor, alger och insekter kan det vara mycket svårare att få fram bra faktauppgifter att basera en bedömning på.

Arkeologi

• ICOM, http://www.icom.org/redlist/

Se även svartlista, vitlista, värdesätta, CITES.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Socialdemokrati
Cottage cheese
Palpera
Salter
Stjärtgroddjur
Groddjur
Djurens ungar
Vomera
Kalva