Radioamatör

En radioamatör är en person som är licensierad av den nationella tillståndsmyndigheten i varje land, i Sverige Post och Telestyrelsen (PTS), att bedriva amatörradiotrafik på internationellt upplåtna frekvenser för detta ändamål.

En mängd olika transmissionssätt är tillåtna, bl a morsetelegrafi, telefoni och TV-utsändningar, så länge som radiotrafiken bedrivs i eget intresse och utan kommersiell vinning. Hur trafiken skall gå till är i praktiken reglerat genom internationell praxis och internationellt överenskomna bandplaner som specifierar på vilka frekvenser olika transmissionsätt får förekomma.

För att bli radioamatör krävs elementära kunskaper i radioteknik, ellära, elektriska säkerhetsföreskrifter samt internationella förkortningar som används i radiotrafiksammanhang. Det är meningen att personer utan teknisk bakgrund skall kunna erhålla licens.

Kraven för att få licens är harmoniserade inom i stort sett hela Europa. Genom en rekommendation som det europeiska samarbetsorganet CEPT utfärdat kan radioamatörer från t ex Sverige bedriva radiotrafik från i stort sett hela Europa och ett flertal andra länder, som USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det enda som krävs är att tillståndet medtages. Denna överenskommelse medför inte eventuell tullfrihet för radioutrustningen. Detta faktum är i regel inget problem då alla länder i princip tillåter att utrustningen förs in och ut ur landet. Genom en liknande överenskommelse kan europeiska radioamatörer som är fast bosatta i ett annat land efter tre månader i landet erhålla en nationell anropssignal. Internationellt pågår arbete för att få till stånd en enda internationell licens.

Licens utfärdas i två klasser: klass 1 och klass 2.

För att få sända på kortvågsbanden, licensklass 1, krävs tills vidare även kunskaper i morsetelegrafering med en hastighet av minst 25 tecken per minut. Detta krav kommer för svensk del att avskaffas inom en snar framtid. Under sommaren 2003 avslutades World Radio Conference som hålls cirka vart tionde år. Där beslöts bl a att det är upp till varje enskilt land att besluta om kunskap i morsetelegrafering skall krävas för tillgång till kortvågsbanden. Observera att vissa länder alltså kan besluta om att bibehålla kraven. Länder i forna östblocket har aviserat detta bl a.

Kortvågsbanden är särskilt attraktiva då de erbjuder möjlighet till global radiotrafik dygnet runt.

I media anges ofta personer med allmänt radiointresse som radioamatörer vilket är felaktigt. Det krävs både utbildning och tillstånd från nationell telemyndighet för att få kalla sig radioamatör.

Radioamatörklubbar har i många kommuner avtal med räddningstjänsten om att hjälpa till vid samhällsinsatser av olika slag som naturkatastrofer, skallgång m m. I USA är detta mycket välutvecklat och radioamatörerna utgör en högst väsentlig del av beredskapen vid extrema väderförhållanden.

I Sverige finns ca 11 000 licensierade radioamatörer. I hela världen finns drygt tre miljoner. Länder som Japan 1 300 000, USA 632 000, Tyskland 64 000, Storbritannien 62 000 samt Indonesien med 60 000 licensierade har den största andelen radioamatörer per invånare. Den nationella organisationen i Sverige för radioamatörer är SSA - Sveriges sändaramatörer.

• SSA - Hemsida:http://www.svessa.se/
• Forum för Svenska radioamatörer: http://www.ham.se/

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Kategorier för Radioamatör

amatörradio(1)

Intresserad av fler artiklar?

Blixljuspulver
Tommy Pettersson
Eftertext
Nyförälskad
Prassla
Cellofanstrut
Beskära
Rubb
Stubb