Psykos
Psykos är ett samlingsnamn för flera olika psykiska störningar och symptom där schizofreni är den svåraste och kanske mest kända, men inte alls den enda.En psykos ger en ändrad verklighetsuppfattning. Man får svårt att ta in och att bearbeta intryck från omvärlden. Den förmåga en frisk människa har att skilja den egna personen från andra, liksom egna tankar från det andra säger till en kallas inom psykiatrin för "jagidentitet". Den förmågan har en psykotisk person helt eller delvis förlorat.
Även om den som drabbas av en psykotisk sjukdom oftast vet vem och var han/hon är och vilken tidpunkt det är, så har gränserna mellan honom/henne själv och omgivningarna suddats ut. Det är svårt att skilja mellan verklighet och inre föreställningar, som drömmar och fantasier. Läkarna säger att personen har nedsatt "jagupplevelse".
Den psykotiske kan vara starkt uppvarvad och överaktiv. En person som drabbas av psykos upplever inte sig själv som sjuk och inser inte hur allvarligt sjuk han/hon faktiskt är trots att den psykotiska världen nästan alltid är skrämmande. En psykos kan vara allt från mycket kortvarig till livslång och i olika grad påverka funktionsförmågan.
Ibland blir hallucinationer och vanföreställningar så skrämmande att den sjuke blir så förtvivlad att han/hon får självmordstankar.
Om den sjuke talar om självmord ska detta tas på största allvar. Man får under inga omständigheter avfärda det som hot eller tomt prat. Fakta är att självmordsförsök och självmord är vanliga bland dessa patienter.
Varför får man en psykos?
Alla kan i princip utveckla en psykos om belastningen blir tillräckligt stor. Det finns både psykologiska och biologiska faktorer. Men det som finns idag är teorier, några säkra svar på varför man får en psykos finns inte.
Det man vet är att hjärncellsfunktionen är störd i olika delar av hjärnan. Personen får då svårigheter att tänka konstruktivt samt att behandla och bearbeta inkommande information.
En av de vanligaste förklaringarna till varför en del drabbas av en psykos är att de skulle vara mer känsliga för stress och vissa livshändelser än andra.
Psykologiska faktorer
- En inre omöjlig konflikt av typen "hur man än gör så blir det fel"
- Förlust av nära anförvanter eller något annat objekt som man är symboliskt beroende av.
- Förlust eller förändring av identitetsbärande objekt, t.ex. när en yngre kvinna måste operera bort livmodern, ett barn som dör, borttagandet av struphuvudet vid strupcancer.
- Isolering, ensamhet t ex fängelsepsykos, paranoisk psykos hos gamla ensamma.
Biologiska faktorer
- Störning av omsättningen av signalsubstanser i hjärnan.
- Läkemedel av olika slag t ex sömnmedel, narkosmedel efter uppvaknandet, vissa hormoner såsom höga doser av binjurebarkhormon.
- Långvarig allmän påfrestning ger pga stresshormoner, förslitningssymtom med sömnproblem och nervositet, vilka sänker trösklarna för psykologiska påfrestningar.
- Längre tids sömnlöshet över huvud taget kan bana väg för en psykos.
- Kroppsliga sjukdomar eller fysiologiska förändringar.
Hur kan en psykos yttra sig?
En psykos kan yttra sig som storhetsvansinne eller känslor av allsmäktighet, som ofta hör ihop med religiösa tankar. Patienten tror sig exempelvis vara en profet eller till och med Gud fader själv och han/hon är allsmäktig tack vare en insikt eller en gåva som ingen annan har.
Andra tecken på psykos kan vara att man förringar sig själv och upplever sig som värdelös, syndig och förtappad. Patienten tror att han/hon bringar olycka för sin omgivning med sin blotta existens. Det finns många fler tecken och för enkelhetens skull radas de bara nu upp.
- Rastlöshet
- Misstänksamhet, han/hon tror sig utsatt för konspirationer eller förföljelse.
- Nedstämdhet
- Isolering
- Humörsvängningar
- Hör röster som ingen annan hör.
- Annorlunda samtalsämnen mot tidigare t.ex. politik, religion, filosofi och sex.
- Förändring av sömnvanor, klädstil, mat och dryckesvanor.
- Slösar bort onormalt mycket pengar.
- Säger upp sig från arbete eller hoppar av studier.
- Reagerar känslomässigt fel, kan börja gapskratta om han/hon får dåliga nyheter.
Alla dessa saker och några till kan vara tecken på att en person håller på att bli psykotisk eller redan är det. Naturligtvis kan det finnas andra orsaker till ett visst handlingsmönster. Det kan ha hänt något psykiskt påfrestande för individen. Någon närstående kan ha dött, man går igenom en familjekris eller man har drabbats av fysisk sjukdom etc.
Symtomen kan uppträda under olika skeenden av sjukdomen och kan skilja sig mycket från person till person. Hos en del kommer sjukdomen smygande och tecknen kan då vara svårtydda. Hos andra kan sjukdomen slå till akut och personen insjuknar hastigt med hallucinationer och vanföreställningar. Då är det lätt att förstå att något är fel.
Symtom
Symtomen delas upp i "negativa" och "positiva" symtom.
Negativa symtom beskriver de symtom som innebär att den sjuke förlorar egenskaper som tidigare varit utmärkande för honom/henne, som t.ex. öppenhet, lättsamhet och positivt tänkande. Ordet negativ beskriver förlusten av sociala och intellektuella färdigheter.
Det är ovanligt att den psykotiske har sjukdomsinsikt. Däremot känner han/hon att något är fel och känner inte längre igen sig själv. När han/hon tittar sig i spegeln till exempel, kan han/hon se sitt ansikte förvridas och förvandlas till något okänt och skrämmande. Många har svårt att acceptera sina upplevelser och berätta om dem för andra, och detta ger ofta det första sjukdomstecknet – isolering. Detta är vad läkarna kallar negativa symtom. De anses vara den svåraste delen i psykos.
Uttrycket positivt kommer inte av att dessa symtom är mer positiva än andra, utan ordet positiv använder man helt enkelt här för att understryka att det är upplevelser som tillkommer och som är utöver vad en frisk människa kan uppleva. Till de positiva hör t.ex. hallucinationer och vanföreställningar. Extern länk:
- http://hem.passagen.se/j_j_larsson/psykoser/psykos-index.html
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
PaneraSederande
Parkinsons sjukdom
Piccata
Depå
Spårning
Spårtecken
Social fobi
Cipralex