Protein

Innehåll- 1. Uppbyggnad - 1.1Allmänt - 1.2Strukturnivåer - 1.2.1 Primärstruktur - 1.2.2 Sekundärstruktur - 1.2.3 Tertiärstruktur - 1.2.4 Kvartärstruktur - 2. Funktioner - 2.1 Enzymer - 2.2 Reglerande proteiner - 2.3 Förrådsproteiner - 2.4 Transportproteiner - 2.5 Strukturproteiner - 2.6 Försvarsproteiner - 2.7 Motorproteiner - 3. Historik

Protein En stor del av allt levande består av proteiner. Det finns många sorter med olika funktioner. Tidigare benämndes proteinerna äggviteämnen.

1. Uppbyggnad

1.1AllmäntProteiner är makromolekyler bestående av aminosyror i långa kedjor. Den ena aminosyrans amingrupp binds till den andras karboxylgrupp med en peptidbindning. Två hopbundna aminosyror kallas för dipeptid.

http://www.tnc.se/bioterm/bilder/dp.gif

(Bilden från Svenska biotermgruppen.)

Tre stycken heter tripeptid och en kedja med upp till 50 aminosyror brukar kallas polypeptid, medan längre kallas proteiner. Gränsen på 50 aminosyror är tämligen godtycklig och kommer sig av att insulin, som brukar betraktas som det minsta proteinet, består av 51 aminosyror.

De flesta proteiner är mer eller mindre runda och kallas globulära medan andra, såsom hudens kollagen, är fibrösa och bildar långa fibrer.

1.2Strukturnivåer1.2.1 PrimärstrukturDet är ordningsföljden, eller sekvensen, av aminosyror som identifierar ett visst protein. Denna sekvens kallas också för proteinets primärstruktur.

1.2.2 SekundärstrukturHur den långa ryggraden av peptidbindningar veckar sig beror på vilka aminosyror som ingår. Några vanliga sekundärstrukturer är alfa-helix och beta-flak (eng. beta pleated sheet).

1.2.3 TertiärstrukturDen veckade proteinkedjan hålls ihop av intramolekylära bindingar av olika slag, såsom svavelbryggor/cysteinbindningar, jonbindningar, dipol-dipolbindningar och hydrofob interaktion/van der Waals-bindning.

1.2.4 KvartärstrukturKvartärstruktur finns i de fall då proteinet består av mer än en proteinkedja.

2. Funktioner

2.1 EnzymerDe flesta enzymer det vill säga biologiska katalysatorer, är proteiner.

2.2 Reglerande proteinerMånga hormoner och andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner är proteiner.

2.3 FörrådsproteinerDet finns proteiner som kan lagra ämnen och frigöra dem vid behov. T.ex. myoglobin som lagrar syre i muskelceller.

2.4 TransportproteinerEn del proteiner kan transportera ämnen; uppta ämne på en plats, förflytta sig och frigöra ämnet. I blod finns hemoglobin som transporterar syre, och många andra ämnen som antingen är för hydrofila för att kunna färdas lösta i blodet eller, liksom syret, för farligt att ha löst om det inte var bundet till något.

2.5 StrukturproteinerVissa proteiners främsta funktion är att ge en vävnad struktur och stadga. Som exempel kan man ta keratin som finns i horn, hud, och naglar, elastin som finns i hud och artärväggar, och kollagen som förutom bindväv även är en viktig komponent i skelett.

2.6 FörsvarsproteinerEn stor del av immunförsvaret består av proteiner.

2.7 MotorproteinerAktin och myosin bygger upp våra muskler.

3. Historik

Proteiner identifierades som egen grupp i början 1800-talet. Namnet protein föreslogs av Berzelius år1838.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Kennedyklanen
Monospace-teckensnitt
Ordinär
Prislista
Katalogskydd
Kortvågslyssnare
Johan Kölhi
En rökfri generation
Proxim