Peano

Giuseppe Peano, matematiker

• född 27 aug 1858 i Cuneo, Piemonte, Italien
• död 20 april 1932 i Turin, Italien

Giuseppe Peano var född bondeson och växte upp på gården Tetto Galant fem kilometer utanför Cuneo i Italien. Han började studera vid Spinettas byskola. Giuseppes morbror, som till yrket var präst och advokat, insåg snart att hans systerson var begåvad och tog med sig honom till Turin för att förbereda honom för universitetsstudier. År1876 så skrevs Giuseppe Peano in vid Turins universitet.

Giuseppes mål med studierna var från början att bli ingenjör - men han fastnade snart för matematiken och efter tre års studier så var han den ende av hans studiekamrater som fortsatte med studier i matematik då han insett att det var ett väldigt intressant ämne. Efter ytterligare ett år, 29 september 1880, doktorerade Giuseppe Peano i matematik. Efter detta fick han en tjänst som assistent till en av hans lärare, DOvidio. Under år1880 publicerade Giuseppe en uppsats och året därpå publicerade han ytterligare tre stycken uppsatser. Under år1881-1882 så arbetade Giuseppe under Genocchi. Under år1882, när Giuseppe vikarierade för Genocchi, upptäckte Giuseppe ett fel i en definition rörande beräkning av krökta ytors area. När Giuseppe omtalade detta för Genocchi fick han veta att han inte var först med att hitta felet. 1884 så publicerade Turins universitet en bok baserad på Genocchis föreläsningar. Boken skrevs till stora delar av Giuseppe Peano. När boken publicerades så blev Genocchi lite irriterad över den insats som återspeglades på honom och lät det följande läggas till:

... boken innehåller viktiga tillägg, en del modifieringar och diverse noteringar som står främst. På så sätt kommer inget att tilldelas som ej är mitt, jag måste tillägga att jag har inte haft någon del i insamlingen av den ovan nämnda boken och att det hela är ett verk av den briljante unge mannen dr. Giuseppe Peano...

I december 1884 Giuseppe Peano blev given status att arbeta som professor och fortsatte med mer undervisning samtidigt som han vikarierade för Genocchi. 1886 bevisade han att om f(x, y) är kontinuerlig så har differentialekvationen dy/dx = f(x, y) en lösning. Under år1886 började han även undervisavid Turins militärakademie. År1889 så publicerade han en uppsats där han beskrev hans fem berömda axiom för de naturliga talen:

Axiom 1: Det finns ett tal, som betecknas 0.Axiom 2: Till varje tal x finns det ett tal p(x) som kallas efterföljare till xAxiom 3: För varje tal x gäller att p(x) är skiljt ifrån talet 0Axiom 4: Om p(x) = p(y) så är x = yAxiom 5: Om M är en mängd av tal där 0 tillhör M och att x tillhör M innebär att p(x) tillhör M så innehåller M alla tal.

(I vissa versioner av axiomen är nollan i axiom 1 och 3 utbytt till en etta.)

År1889 så avled Genocchi och Giuseppe skulle troligtvis bli den som övertog hans stol, men det dröjde till år1890 då det saknades folk för att kunna genomföra tilldelningen. Samma år grundade Giuseppe Rivista di matematica, en tidskrift som mest behandlade logik och matematikens grunder. I det första numret så publicerade han bland annat en artikel om areafyllande kurvor på enhetskvadraten.

År1892 beskrev Giuseppe i Rivista di matematica något som han kallade för Formulario Mathematico vilket ämnade bli en samling av matematiska bevis och teorem nedskriven med hjälp av matematisk logik. Detta var tänkt som den ultimata läroboken som alla, väl insatta i den logiska notationen, kunde läsa oavsett vilket språk de talade. Han fick, inte helt oväntat kan man tycka, inte många anhängare till denna briljanta idé.

Tyvärr så slutförde han sitt verk. Tyvärr så använde han den i sin undervisning vilket gjorde att han förlorade sitt undervisningskontrakt med militärakademien. Olyckligtvis för universitetet så var det inte lika enkelt att avsätta honom där. Redan innan han var klar med den sista volymen av Formulario Mathematico så påbörjade han sitt andra stora livsverk/flopp Latino sine flexione (jfr. med floppen esperanto). Den redan hotade Formulario Mathematico blev snabbt än mindre populär när den sista upplagan, i den lilla del text som inte bestod av matematisk logik, var Latino sine flexione.

Se även

• Rivista di matematica
• Formulario Mathematico
• Latino sine flexione
• Angelo Genocchi

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-15 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Guldins regler
Hilberts hotellparadox
Elin Oxenhielm
Geowiki
Knowhere
Möbiusband
SUNS
Kompromissen
Interrogation