Öde
Innehåll- 1. Ödet som makt - 2. Öde plats - 3. Etymologi1. Ödet som makt
Öde eller ödet (substantiv) symboliseras av en tänkt bakomliggande makt som på ett opåverkbart sätt styr alla händelseförlopp i världen. Denna makt ansågs förr t.ex. i antiken som t.ex. grekisk mytologi eller fornnordisk mytologi styras av de rådande gudarna eller särskilda ödesgudinnor. Även vissa religioner i dag anses ödet vara bestämt av en högre makt.Ödet kan även liknas vid en viss förutbestämd följd av händelser som någon eller något oundvikligen kommer att uppleva eller utsättas för. I det moderna samhället tror man mera på slumpen.
Här har uppkommit uttryck som ödestiger, ödesdrama, ödestro eller talesätt som:
han undkom genom en ödets nyckgenom ödets ironihans öde stod skrivet i stjärnorna
2. Öde plats
Öde(adjektiv) kallasnågot som saknar spår av mänsklig närvaro eller verksamhet(obebyggd).Här har uppkommit ord eller uttryck som ödelägga, ödemark, ödegård3. Etymologi
Etymologi: Öde som substantiv med betydelsen av vad som är förutbestämt, skickelse, är ett rent svenskt ordsom bildats av det fornsvenska adjektivet, ødhin (beskärd, eller av ödet bestämd). Ordet finns bl.a. i Erikskrönikan från 1470-talet där det heter att: "hertoganom war ther ødhit at wynna" (vinna). Neutralformen ødhit (numera ödet) har uppfattats sombestämd form av ett neutralt substantiv ødhe.
Öde som adjektiv, var i början liktydigt med obebyggd,(att ligga öde, lägga öde). Den fornsvenska formen var ødhe, den isländska eydhi, tyska öde (obebyggd, men även trist eller tråkig) gotiskans audhida (öken) och finska autio (tom plats).
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
IngefäraSalvia
Medvurst
Kvällsmat
Tom Lehrer
Carl Barks
Ankeborg
Cajsa Warg
Alan Ball