Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Morse'

Morse

Innehåll- 1. Signalspråk - 1.1 Kort presentation - 1.2 Sändningshastighet - 1.3 Utveckling på sistone - 1.4 Metoder för att lära sig morse - 1.5 Sändningsmetodik - 1.6 Morsealfabetet och förkortningar - 2. Efternamn - 3. Tidsuttryck

1. Signalspråk

1.1 Kort presentationMorseär ett alfabet eller en teckenkod konstruerad av och uppkallad efter Samuel Morse som tillskrivs uppfinningen av den elektriska telegrafen på 1840-talet. Koden består av korta och långa pulser som kan sändas med elektricitet, ljus, ljud eller via radio som är vanligast idag. Via radio benämns morsetelegrafering CW, efter engelskans Continous Waves. En kontinuerlig bärvåg slås till och från med hjälp av en morsenyckel, därav namnet CW. Vid elektrisk telegrafering kan tecknen ritas som korta och långa streck på en kontinuerligt frammatad pappersremsa av en penna som vid den mottagande stationen är kopplad med en elektromagnet till den elektriskt överförda signalen.

Sida som översätter morse http://www.scphillips.com/morse/trans.html

1.2 SändningshastighetSändningshastigheten kan varieras efter sändarens och mottagarens förmåga, och kan anges i genomsnittligt antal ord per minut eller tecken per minut.

Det har genom åren funnits flera standarder för att beräkna teckenhastigheten. Det idag vanligaste sättet är den så kallade PARIS-metoden. Ordet PARIS innehåller fem tecken vilket anses vara meddellängden av alla ord. Om sändaren sänder ordet PARIS 20 gånger på en minut motsvarar detta en teckenhastighet av 20 ord per minut, kortare 20 wpm (förkortas alltid wpm efter eng. words per minute). Eftersom varje ord är fem tecken långt motsvarar 20 wpm 100 tecken per minut. Nu är inte detta hela sanningen eftersom morsetecknen för siffror och skiljetecknen är väsentligt längre än morsetecknen för bokstäver. Därför räknas en del av dessa som två tecken då man mäter hastigheten vid tävlingar och prov.

Kravet för ett internationellt radiotelegrafistcertifikat var 120 tecken per minut. Kravet på radioamatörer har varierat i olika länder men har i regel varit 60 tecken per minut de senaste åren i de flesta länder. För något år sedan sänktes dock kravet till 25 tecken per minut i de flesta länder.Varje år anordnas världsmästerskap i hastighetstelegrafering, vanligtvis i någon f d Sovjetstat där morsetelegrafering räknas som sport. Vid dessa tillfällen används ett par datorprogram som tagits fram för ändamålet. De mekaniska apparaternas tid är förbi. Världsmästaren 2003 från Vitryssland presterade 258 tecken per minut i sändning och 330 tecken per minut i mottagning. Placering avgörs av kombinationen hastighet och antal fel, en lägre hastighet med färre fel är alltid att föredra. Att sända fort men fel är en dödssynd bland telegrafister! Det tävlas också i att ta emot anropssignaler så fort som möjligt, här presterade världsmästaren 657 tecken per minut. Det är stor skillnad på att uppfatta enskilda ord och att ta emot klartext i löpande följd därav hastighetsskillnaden. Det finns också en "ATP-lista" över världens snabbaste telegrafister. Det är en tävling som ständigt pågår.Män och kvinnor tävlar i olika klasser som dessutom är åldersindelade. Totalt ca 700 personer platsar på listan så intresset är större än vad många tror.

Världens genom tiderna snabbaste telegrafist var den legendariske Theodore R. McElroy (1901-1963) från USA. Han skrev ut de mottagna tecknen på en skrivmaskin. På en mekanisk skrivmaskin gjorde han 750 nedslag i minuten! Det gällande världsrekordet i VM i maskinskrivning på dator är 795 nedslag i minuten (2004). Detta var nyckeln till att han kunde skriva ned morsekoden snabbt. Hans rekord i mottagning av morsetelegrafi på cirka 385 tecken per minut (beroende på hur man räknar), satt i Ashville North Carolina 1949, stod sig i sextio år! Han var dessutom världsmästare i Kanji-morse, alltså japansk morsekod. Numera används den inte, inte heller den kyrilliska morsekoden. Alla använder idag koden nedan. I de nordiska länderna används naturligtvis ÅÄÖ men skiljetecken förutom . , ? + - och = används sällan eller aldrig. Från tyska telegrafister hörs nästan aldrig Ü till exempel då all internationell kommunikation sker på engelska. Likaså använder ryssar det latinska alfabetet med transkriberade ord.

En intressant effekt av morsekoden är att i synnerhet tyskan får väldigt mycket korta teckendelar: Tyskans Sie (sv. Ni) blir ... .. . i morse! Tänk dig detta i en hastighet av 120 tecken per minut! Att ta emot tysk klartext i hög hastighet är därför en utmaning för varje telegrafist.

1.3 Utveckling på sistoneSedan 1999 har morsetelegrafering minskat i användning då speciellt sjöfarten övergått till satellitbaserade telegramförmedlingssystem och det globala nödsystemet GMDSS. I de forna sovjetstaterna används det dock fortfarande nationellt och även inom deras handelsflottor. Den svenska militären har i stort upphört med sin telegrafiutbildning men den återstår som ett komplement vid kommunikation med ubåtar (uppgift från 2003). Vissa speciella enheter kommer dock att använda morsetelegrafering även i den närmaste framtiden. Inom NATO, i synnerhet bland dess elittrupper, är morsetelegrafering fortfarande ett utbildningsmoment. Detta med tanke på verkningarna vid en kärnvapenattack.

Sedan länge har ett krav på kunskap i morsetelegrafering funnits för att radioamatörer (eng. HAM) skall få använda kortvågsbanden lägre än 30 MHz. Detta krav kommer att försvinna för svenskt vidkommande under 2004 (uppgift från PTS). Observera dock att det är upp till varje land att bestämma om kravet skall finnas kvar eller inte. I bland annat Ryssland och forna Sovjetstater har motståndet mot ett avskaffande varit starkt. Emellertid kommer detta sannolikt inte innebära morsetelegrafins slutliga död, då många vittnar om morsetecknens läsbarhet även vid svåra störförhållanden och svaga signalstyrkor på grund av den mänskliga hjärnans utomordentliga förmåga att särskilja nyttosignal ur brus och störningar. Vetenskapliga studier om detta har utförts vid Lunds Universitetssjukhus. I och med att sändare för morsetelegrafering är såpass enkla i sin struktur lämpar de sig väl för hemmabygge och de små effekter som därvid används. Världsomspännande kontakter med effekten motsvarande en vanlig ficklampa, 2-3 watt, är vardagsmat för många radioamatörer. Under gynsamma förhållanden räcker till och med effekter på 100 milliWatt eller mindre för en telegrafiförbindelse mellan Sverige och Brasilien t ex.

Vid amatörradioexpeditioner till sällsynta länder, som öar i Stilla Havet, används ofta företrädesvismorsetelegrafering då ett större antal kontakter per tidsenhet uppnås jämfört med telefoni. Detta beror på att det rymms ca 10 telegrafistationer på samma frekvensområde som en telefonistation. Genom att sända på en fast frekvens och lyssna inom ett smalt frekvensområde kan snabbt flera motstationer kontaktas efter varandra. Här är morsetelegrafin helt överlägsen telefonin. Det är inte ovanligt att dessa expeditioner har radiokontakt med 50 000 stationer under loppet av kanske en vecka. Kostnaden för att ta sig till ensliga platser är stor och det gäller att så många som möjligt får möjlighet till en exotisk radioförbindelse. Därför är morsetelegrafin fortfarande mycket populär bland radioamatörer. Den vanligaste telegraferingshastigheten vid ordinära radioförbindelser är ca 100 tecken per minut. Vid tävlingar då endast korta meddelanden utväxlas är 150-200 tecken per minut vanligt.

1.4 Metoder för att lära sig morseMottagningsinlärning av morsetelegrafi görs traditionellt enligt den s.k. Farnsworths metod där relativt snabba tecken, motsvarande 80-100 tecken per minut, sänds med längre mellanrum, typiskt 30 tecken per minut. När samtliga tecken på så sätt avhandlats börjar en process där hastigheten ökar dvs. avståndet mellan tecknen krymps till normalt. En platå i inlärningen kommer att uppstå vid cirka 55 tecken per minut då hjärnan måste ställa om sig från att känna igen tecknen genom tänk till att träna upp en reflex i skrivhanden.

På senare tid har många förespråkare för Kochs metod gjort sig hörda. Denna metod säges ge en snabbare inlärning då den baserar sig på att i från början träna reflexer i den hastighet man önskar lära sig!, exvis 80 tecken per minut. Mottagningsträningen går till på så sätt att i varje lektionspass om fem minuter läggs ett ytterligare tecken till. När textmassan kan mottagas med en säkerhet överstigande 90 % läggs ytterligare ett tecken till osv. Inlärningsstegen blir små och den tidigare nämnda platån kan undvikas. Det finns exempel på att hela morsealfabetet på detta sätt inhämtats på cirka två månader vilket är snabbt jämfört med den traditionella metoden och en tämligen rimlig arbetsinsats. I de kurser i morsetelegrafering som anordnas av amatörradioklubbar används dock uteslutande Farnsworths metod.

Vid båda metoderna ovan är det viktigt att inte göra en mental översättning av ljuden till punkter och streck innan tecknet skrivs. Det eftersträvas att ljudbilden är det centrala. I riktigt höga hastigheter är det nödvändigt att känna igen stavelser och hela ord då all mottagning måste ske i minnet.Det går inte att hinna med att skriva ned tecken för tecken.

Den korta pulsen används som grundenhet vid beräkning av signalernas längd. En lång puls är tre gånger så lång som en kort puls. Pausen mellan två pulser i samma tecken är lika lång som en kort puls. Två tecken i samma ord åtskiljs av en paus tre gånger så lång som en kort puls. Två ord åtskiljs av en paus sju gånger så lång som en kort puls.

1.5 SändningsmetodikSändning skedde förr med den klassiska manuella morsenyckeln av mässing, den så kallade "handpumpen". Härav uttrycket "pumping the brass" och "pumpa mässing" dvs "att telegrafera (med handpump)". Det faktum att telegrafisten själv formar alla teckendelar med handen gör att varje telegrafist får sin personliga "handstil". Erfarna telegrafister kunde förr känna igen sina kolleger på olika fartyg och kustradiostationer genom att de visste hur kollegornas olika "handstil" lät.

Numera används emellertid en elektronisk morsenyckel, kallad manipulator. Den består av två stycken paddlar. Genom att trycka på den vänstra med tummen fås korta teckendelar och genom att trycka på den högra med pekfingret fås långa teckendelar. Vänsterhänta har de olika teckendelarna på samma fingrar för övrigt. Nu är det emellertid så raffinerat att manipulatorn är kopplad till elektronik som alstrar en kontinuerlig ström av korta respektive långa teckendelar så länge som respektive paddel hålls intryckt. För att ytterligare komplicera det hela sänds omväxlande långa och korta teckendelar om båda paddlarna hålls intryckta. Genom att trycka in den ena paddeln lite innan den andra kan denna växling fås till att bli "kort-lång-kort" eller "lång-kort-lång". Detta kallas "iambic keying" på fackspråk (efter ett versmått vars rytm den elektroniska morsenyckeln sägs efterlikna) och är idag det totalt dominerande sättet att telegrafera på.

Jämför med tecknet för "C" som är -.-. Det åstadkoms genom att trycka in höger paddel med pekfingret och kort därefter trycka in vänster paddel med tummen. Sedan hålls båda paddlarna intryckta tills den sista korta teckendelen sänts och båda släpps sedan. Det är betydligt svårare att förklara detta än att utföra det. Efter en kort tids träning uppnår en telegrafist en sändningshastighet som är vida överlägsen den som kan nås med en manuell telegrafinyckel av typ "handpump" där varje teckendel måste alstras av handleden. En manipulator kan se ut så här: http://www.armyradio.com/publish/Morse_Keys/Pictures/CT_Classic-01.jpg

1.6 Morsealfabetet och förkortningarVarje tillämpning av morsesignalering har sina egna konventioner om vilka tecken som har speciell innebörd, t.ex. "sänd om" eller "bekräftas".

Bokstäver A .- B -... C -.-. D -.. E . É/È ..-.. F ..-. G --. H .... I .. J .--- K -.- (även anmodan att telegrafera, K = "kom", sänds till motstationen efter avslutat sändningspass) L .-.. M -- N -. (även förkortning av siffran nio där det inte kan misstolkas) Ñ --.-- O --- P .--. Q --.- R .-. S ... T - (även förkortning av siffran noll där det inte kan misstolkas) U ..- Ü ..-- V ...- W .-- X -..- (även multiplikationstecken) Y -.-- Ü ..-- Z --.. Å/Â .--.- Ä/À/Á .-.- Ö/Ø ---.

Siffrorförkortade 0 ----- - 1 .---- .- 2 ..--- ..- 3 ...-- ...- 4 ....- ....- 5 ..... ..... 6 -.... -.... 7 --... -... 8 ---.. -.. 9 ----. -.

.-..-. (anföringstecken) . .-.-.- (punkt) , --..-- (komma) : ---... (kolon) ? ..--.. (frågetecken) .----. (apostrof) - -....- (bindestreck, tankstreck, subtraktionstecken) / -..-.(bråkstreck) ( -.--.(vänster parentestecken) ) -.--..-(höger parentestecken) = -...-(åtskillnadstecken, används också som radbrytning)~ -.-.-(lystringssignal) .-...(väntningstecken, skrivs som roten ur) .-..-(skillnadstecken mellan hela tal och bråk) + .-.-.(sluttecken, additionstecken) ...-.(förstått, skrivs som gement f, används ibland också som felskrivningstecken vid radiotrafik ) ........ (misskrivningstecken) @ ...-.- (sändnings upphörande, kan tolkas som SK= "slut kom" och är alltid det sista som sänds innan stationen stängs av) ! ..--.(utropstecken) _ ..--.- (understrykningstecken) SOS ...---...(nödsignal)@ .--.-. (snabel-a. Infördes i februari 2004). (Hm.. hur gör man nu med beteckningen för sändningens upphörande?)

SOS betyder INTE "Save Our Souls" utan är endast vald för att den skall vara lätt att uppfatta. Observera att SOS är ett eget morsetecken - det är inte några teckenpauser mellan de tre korta, långa respektive korta.

Den internationella nödfrekvensen för telegrafi till sjöss är 512 kHz. Tills nyligen var alla fartyg tvungna att passa denna frekvens varje timme enligt ett visst schema.

En vanligt förekommande myt är att nödsignalen SOS för första gången användes vid Titanics undergång. Detta är naturligtvis inte sant, då man inte kan uppfinna en nödsignal på ett sådant sätt (ingen annan skulle ju förstå signalen). Nödsignalen SOS användes redan sedan 1908, men hade inte helt slagit ut den äldre signalen CQD. Titanic sände 10 stycken CQD, för att sedan övergå till att sända SOS.

Från början var det skillnad på morsekoden för t ex bokstaven E beroende på om det var fråga om landbaserad telegrafering eller radio. Så småningom fick morsekoden det utseende den har idag. Samuel Morses ursprungliga kod har dock föga gemensamt med dagens som baserar sig på den kända mappningen attde i engelskan mest förekommande bokstäverna skall ha de kortaste tecknen. Jämför tecknen för e och t, med tecknen för y och c till exempel!

När man telegraferar använder man en rad förkortningar för att slippa telegrafera ut hela ord i största möjliga utsträckning. CUAGN betyder till exempel "See You Again" och WX betyder "Weather". Dessa förkortningar är internationella och har tills nu ingått i proven för radioamatörer.Många av de förkortningar som idag florerar på Internet och i SMS är ingenting annat än gamla trafikförkortningar som telegrafister använt i 100 år före mobiltelefonens och Internets intåg i folkhemmet. En lista över dessa förkortningar finns bl a på: http://www.morsecode.dutch.nl/abbreviations.html

  • 19 februari 2004: Första ändringen av Morse-alfabetet sedan före 2:a världskriget beslutas av ITU: Man för Morsealfabetet in i 2000-talet genom att lägga till en kod för snabel-a. Koden för snabel-a blir samma som koden för AC fast utan paus mellan tecknena. Källor: http://slashdot.org/article.pl?sid=04/02/18/2350207&mode=thread&tid=126 samt http://www.cjonline.com/stories/021704/pag_morsecode.shtml

Se även

  • bokstavering
  • Internationell signalbok
  • Signalflagga

2. Efternamn

Morse är ett efternamn.

Kända Morse:

  • David Morse
  • Steve Morse

3. Tidsuttryck

Uttrycket "i morse" avser något som hände under morgontimmarna samma dag.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Kategorier för Morse

Morsekod(1), Samuel morse(1), Telegraf(1)

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 8+4

Intresserad av fler artiklar?

Francisco Franco
Michail Saakasjvili
Revolverman
Alias
Kniv
Tjeckoslovakien
Oscar
Academy Awards
Borgmästare

Senaste sökningarna

smiley har fått 1683 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:30:47.

antagonist har fått 1558 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:29:41.

adina har fått 1318 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:28:34.

kärring har fått 1315 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:28:27.

polarsken har fått 1781 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:28:00.

päppel har fått 1373 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:27:56.

frölunda har fått 1244 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:27:18.

hinduism har fått 1887 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:27:15.

röka har fått 1281 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:25:40.

fika har fått 1577 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:24:52.

kompressor har fått 1261 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:24:42.

smegma har fått 1355 sökningar. Den senaste gjordes 2024-07-18 00:23:28.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.07 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.