Monarki

Innehåll- 1. I dag existerande arvsmonarkier - 2. I dag existerande valmonarkier - 3. Tronföljd - 4. Monarkins ställning i Sverige

Monarki , egentligen envälde, är det statsskick där statschefen efter makttillträdet sitter på livstid.Om titeln går i arv, kallas det arvrike, vilket Sverige blev genom Gustav Vasa på 1500-talet. Innan dess hade vi en (begränsad) valmonarki.

Statschefen är monark och kan bära titeln kung (drottning), kejsare, furste, sultan, emir, påve eller liknande.

Motsatsen är republik, där statschefen är tillförordnad på viss tid, och därefter måste ställa sin plats till förfogande, vanligen i öppna och hemliga, demokratiska val.

Dagens demokratiska, konstitutionella monarkier tilldelar monarken ingen reell makt, utan parlament och regering fungerar i praktiken som i en republik. Därför är frågan om monarkins avskaffande inte längre politiskt aktuell, även om stora politiska partier (i Sverige åtminstone vänsterpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet) kan ha frågan i partiprogrammet.

Observera att tabellen nedan kallar alla monarkier för konstitutionella, även de där monarken har mycket stora maktbefogenheter.

En anhängare till monarkin kallas rojalist.

1. I dag existerande arvsmonarkier

Land typ av monarki kommentar Bahrain konstitutionell arvsmonarki (emirat/furstendöme)   Belgien konstitutionell arvs(?)monarki med federal parlamentsdemokrati   Bhutan konstitutionell arvsmonarki   Brunei konstitutionellt sultanat   Danmark parlamentarisk konstitutionell arvsmonarki   Japan parlamentarisk konstitutionell arvsmonarki (kejsardöme)   Jordanien konstitutionell arvsmonarki   Kuwait konstitutionell arvsmonarki   Lesotho konstitutionell arvsmonarki med vissa inskränkningar; ett "hövdingaråd" kan i viss mån påverka tronföljden Liechtenstein konstitutionell arvsmonarki (furstendöme)   Luxemburg konstitutionell arvsmonarki (storhertigdöme)   Malaysia parlamentarisk demokrati där statschefen väljs för två år i taget   Marocko konstitutionell arvsmonarki   Monaco konstitutionell arvsmonarki (furstendöme)   Nederländerna parlamentarisk konstitutionell arvsmonarki   Nepal konstitutionell arvsmonarki   Norge parlamentarisk konstitutionell arvsmonarki   Oman konstitutionell arvsmonarki (sultanat)   Qatar konstitutionell? arvsmonarki (emirat/furstendöme)   Saudiarabien konstitutionell arvsmonarki   Spanien parlamentär? arvsmonarki   Storbritannien parlamentarisk arvsmonarki ett antal länder inom Brittiska samväldet räknar Storbritanniens monark som sin statschef Swaziland arvsmonarki saknar antagen konstitution Sverige parlamentarisk konstitutionell arvsmonarki   Thailand konstitutionell arvsmonarki   Tonga konstitutionell arvsmonarki  

Kommentar: Det verkar lite märkligt att diverse arabstater - som i Sverige brukar betraktas som hårda diktaturer - listas under epitetet "konstitutionell monarki" ovan, tillsammans med länder som Sverige och Danmark. Hur är det med demokratin i dessa länder, ur ett västerländskt perspektiv? Är "konstitutionell monarki" ett begrepp som i sig inte innebär att en eventuell folkvald församling har någon makt? /Dewil

Svar: Vilka hårda diktaturer menar Du? Om Du efterlyser en distinktion mellan "demokratier" och övriga så ska det kanske stå "parlamentarisk konstitutionell monarki"! /ChBe

_Jag_ menar inte, jag bara undrar. Och alla arabstaterna avses. Vad beträffar "konstitutionell monarki" så framgår inte i denna artikel vad begreppet avser, och alla listade monarkier verkar vara konstitutionella, vilket gör begreppet lite urvattnat. Om det dessutom finns m.e.m. diktaturer bland de listade monarkierna så innehåller artikeln direkta självmotsägelser (se artikelns fjärde stycke). Det är därför jag ställer mina frågor. /DewilTråkigt att du inte vill besvara mina frågor. Emellertid verkar begreppet "konstitutionell monarki" vara synnerligen urvattnat; till exempel betraktas Storbritannien som en konstitutionell monarki av NE trots att landet saknar(!) konstitution och Norge styrs formellt sett fortfarande av monarken - regeringen utövar makten i kungens namn. Sverige, å andra sidan, har en republikansk författning (låt vara att det maktlösa "presidentämbetet" ärvs). Av detta drar man slutsatsen att det räcker med att monarken släpper en ack så liten del av makten till ett någorlunda folkvalt organ för att en stat ska kunna kalla sig "konstitutionell monarki". Någon lagstiftning behövs inte, det räcker med praxis. Om Saddam Hussein hade utropat sig till kung hade alltså Irak varit en konstitutionell monarki... /Dewil

2. I dag existerande valmonarkier

Land typ av monarki kommentar Andorra tvåprinsdöme (furstendöme)   Kambodja konstitutionell valmonarki (valkungadöme) varje kung väljs av ett kungligt tronråd. Mandatperioden är ? Malaysia konstitutionell valmonarki (valkungadöme varje kung väljs av och ur ett råd bestående av de nio arvshärskarna i delstaterna Johor, Kedah, Kelantan, Negeri Sembilan, Perak, Perlis, Pulau Pinang, Selangor och Terengganu.) Mandatperioden är fem år. Samoa konstitutionell valmonarki (valhövdigadöme) När den nuvarande hövdingen Tanumafili II Malietoa dör väljs nästa hövding för en mandatperiod om fem år. Vatikanstaten kyrkomonarki (påvedöme) varje påve väljs av kardinalrådet på livstid

3. Tronföljd

De flesta monarkier har enbart manlig tronföljd.

• I Marocko, Liechtenstein och Luxemburg går tronen när ätten dött ut på manssidan till den siste monarkens äldsta dotter och hennes manliga ättlingar på manssidan.

• I Storbritannien, Spanien, Monaco, Danmark och Nederländerna kan tronen ärvas av en kvinna enbart när monarken inte har någon son.

• I Sverige, Norge och Belgien - som tidigare hade enbart manlig tronföljd - har infört lika tronföljd men bara Sverige lät lagändringen verka retroaktivt.

• Förenade Arabemiraten är både monarki och republik. Sju emirer bildar Högsta rådet som i sin tur bland sina ledamöter väljer en emir som president och en som vicepresident för en mandatperiod om fem år.

4. Monarkins ställning i Sverige

Sverige har varit en monarki sedan slutet av vikingatiden, då olika ätter stred om kungamakten. Sedan Gustav Vasas tidär Sverige en ärftlig monarki. Frågan om monarkins framtid har gång på gång dykt upp under kungens tid som svensk regent. Riksdagens majoritet är för republik. Häftigast krav på kungens avgång kom efter grodan om sultanen av Brunei 2004 (se nedan). I en undersökning några dagar senare var 72% för monarki medan 16% var emot. I sammanhanget kan det vara intressant att notera att blott 16% av rösterna i 1955 års folkomröstning lades för omläggning till högertrafik.

Republikanerna menar att monarkin hör till en förgången tid och att kungen bör avgå eller åtminstone inte efterträdas. Rojalisterna hävdar att monarkin är en del av Sveriges historia och självförståelse. Kungen själv menar att monarkin måste tåla att diskuteras. Många svenskar ser monarkin som en omistlig del av svenskt kulturarv och den mångfald som skapar ett intressant samhälle. Nyckeln till monarkins framtid är de osäkra. Anhängarna av monarkin är angelägna om att framhålla dess betydelse för svensk industri. Republikanerna fångar varje ögonblick att misskreditera kungen, särskilt när han gör sig skyldig till en eller annan groda. Skämtsamt lagda och republikaner kallar gärna kungahuset för Sveriges dyraste socialbidragstagare.

Vissa missförstår talet om kungens betydelse för industrin. Missuppfattningen är att kungen skulle leda till att industrin ökade sin försäljning och att monarkins värde står i relation till ökad försäljning. I själva verket är argumentet mycket enklare än så. All marknadsföring måste nå ut till mottagarna. Presenter, middagar och rena mutor är bara några av medlen för att locka intresse. En presentation av ett svenskt företag som öppnas genom att en kung klipper ett band är ett enkelt, billigt och effektivt sätt att locka publik så länge folk är intresserade av att se en kung. Värdet ökar av att kungen deltar utan kostnad: "Detta är så viktigt att kungen beslutat delta". Ekonomer bedömer att kungens attraktionskraft leder till en kostnadsbesparing som vida överstiger kostnaderna för monarkin.

Länkar:

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Marmelad
Tigerekonomi
Open Society Institute
Bombteknik
CIA
Fjälljägare
US Army Special Forces
Gurkha
Snöglopp