Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Mjölkproduktion'

Mjölkproduktion

Innehåll- 1. Bakgrund - 2. Djurhållning - 3. Växtodling - 4. Avel - 5. EU

Mjölkproduktion är en produktionsform i det svenska jordbruket. Produktionens grund är hållande av nötkreatur av mjölkras för produktion av komjölk.

1. Bakgrund

En svensk ko producerar mjölk värt upp till 30.000 kronor per år, men i kalkylen ingår också dryga kostnader för foder, stall, rekrytering och omvårdnad. Sedan 1970-talet har mjölkpriset stagnerat, många mindre producenter slutat och medelbesättningen blivit allt större. Idag består medelbesättningen av 32 mjölkande kor.

I många delar av Sverige är mjölkproduktion den enda produktionsform som är ekonomisk bärkraftig för heltidsföretag.

2. Djurhållning

Det är ett lagkrav att kor ska gå ute och beta mellan mjölkningarna sommartid. (Dock finns möjlighet till dispens, vilket förekommer mest i Norrland). Resten av året hålls de, antingen uppbundna eller i lösdrift, inomhus. Uppbundna kor har samma plats hela vintern och man flyttar runt mjölkningsmaskiner mellan platserna vid mjölkningen. I en lösdrift går korna lösa och vid mjölkning får man fösa dem till en särskild mjölkningsavdelning där man mjölkar dem i en mjölkgrop. De finns även en hybridlösning, där korna hålls inlåsta mellan mjölkningarna men släpps ut och mjölkas i mjölkgrop vid mjölkningarna. På så sätt kan man använda mindre byggnader och ändå få en bättre arbetsmiljö och gladare kor. Ett alternativ i lösdrifter är en eller flera automatiska mjölkningsrobotar som korna själva besöker när de vill bli mjölkade.

Korna mjölkas normalt två gånger per dygn. Man strävar efter att ha mjölkningarna så jämt fördelade över dygnet som möjligt, vilket för ett tvåmjölkningssystem ofta innebär att morgonmjölkningen inleds innan klockan sex på morgonen och kvällsmjölkningen inte börjar förrän sent på eftermiddagen. De påfrestande arbetstiderna och det faktum att man måste mjölka sju dagar i veckan, alla veckor, har lett till att benämningen den vita piskan har kommit i allmänt bruk. För en del bönder är en mjölkningsrobot ett, om än tämligen dyrt, sätt att i viss mån undslippa denna piska.

http://www.livsmedelssverige.org/djurhallning/bild/mjolkning.jpgMjölkning i ett uppbundet system.

En ko är dräktig i 9 månader. Några månader innan kalvningen dras utfodringen ner så hon går i sin. Efter kalvningen börja kon mjölka igen (först mjölkningarna råmjölk) och efter två-tre månader befruktas hon igen. Perioden mellan sintidsperioderna kallas för laktation och är vanligen cirka 10 månader lång. Medelkon slås ut efter tre laktationer. Det finns lite olika teorier för när det är lämpligt att kvigorna ska kalva in, men en vanlig målsättning är 24 månader.

För att en besättning ska kunna vara självrekryterande behöver man utöver de mjölkande korna även hålla ungefär lika många övriga djur (d.v.s. sinkor, kalvar och kvigor). Uppfödningen av kornas rekrytering är kostsam och tar mycket tid i anspråk. Det är vanligt att tjurkalvarna säljs till en nöttköttsproducent som föder upp dem till slakt.

En höglakterande mjölkko äter kanske 25kg grovfoder, 10kg kraftfoder eller spannmål och något hekto mineralfoder varje dag. Hon sköljer ner det hela med upp till 100 liter vatten för att producera 30kg mjölk. I högintensiv konventionell produktion förekommer att man ger ännu större kraftfodergivor, medan man i KRAV-anslutna besättningar mer använder egenproducerade fodermedel och grovfoder.

3. Växtodling

Nötkreatur, och då särskilt höglakterande kor, förbrukar stora mängder foder. Marginalen för producenten är till stor del beroende av till vilket pris han kan anskaffa erfordliga fodermedel. Grovfoder förbrukas i sådan volym att det nästan förutsätts att produktionen sker lokalt på gården. Ofta odlas även foderspannmål, som korn, havre och rågvete, för att, i alla fall delvis, täcka kornas kraftfodersbehov.

För att klara grovfoderbehovet krävs, särskilt på ekologiskt drivna gårdar som inte kan använda konstgödsel och därför får ut mindre av växtodlingen, att en stor del av arealen används för odling av vall. Ensilageskörden kan för många gårdar vara avgörande för årets resultat. Är det möjligt att skörda ensilage med högt energi- och proteinnehåll är grunden lagd för en lönsam mjölkproduktion under vintern. Numera, när ensilage till stor del ersatt hö, är man inte riktigt lika känslig för vädrets makter som förr, men det krävs ändå uppehållsväder och gärna solsken för att den slagna grönmassan ska torka till en för ensilering lämplig torrsubstanshalt. Skörd av ensilage utan förtorkning, s k direktskörd, tillämpas ibland vid ensilering i plansilo men förutsätter tillsats av ensileringsmedel. Dessutom hanterar man i det fallet, i varje led, mycket tungt vatten bundet fodret.

Vallen slås med slåtterkross och strängarna skördas med självlastarvagn, rundbalspress, hackvagn eller fälthack. Att hålla en modern maskinkedja för den viktiga vallskörden är mycket kostsamt: exempelvis kostar kanske en ny hackvagn 500.000kr, en rundbalspress 200.000kr och en större slåtterkross 150.000kr.

http://www.sydgym.se/lbskola/bilder/2002/020603/vall1.jpg

Vallskörd med fälthack.

En vall skördas två till fyra gånger per år och används vanligen i cirka tre år innan den plöjs upp.

4. Avel

Nästan alla svenska kor befruktas genom artificiell insemination. Tillsammans med ett skickligt urval av det tjurar som används har detta lett till enorma avelsframsteg under efterkrigstiden. Avelsarbetet lägger inte, som många verkar tro, all vikt på produktionsförmåga. De tjurar som används, och med hjälp av av insemineringstekniken får tiotusentals avkommor, testas nogrannt med avseende på genetiska defekter och rankas efter produktion, fertilitet, hälsoegenskaper, juver, lynne med mera. Oftast kommer inte en tjur till någon större användning förrän dess man kunnat klassa både döttrar och dotterdöttrar.

Den skandinaviska modellen har börjat röna allt mer intresse internationellt, bl a i USA där man bedrivit så ensidig avel att fertiliteten, trots slentrianmässiga hormonbehandlingar, blivit katastrofalt dålig.

Det är de lokala husdjurföreningarna som tar fram avelstjurar, sköter husdjursbokföringen (kornas stamtavla), distribuerar sperma och ofta även inseminerar djuren. Genom embryotransfer har de nu också bli möjligt att avla på hondjuren.

De två nötkreatursraser som är dominerande i svensk mjölkproduktion är den bruna SRB- och den svarta SLB-rasen. SLB är av mer utpräglad mjölkras än SRB och förekommer mest i större besättningar. SRB har bättre fertilitet och mastitresitens och är vanligare i mindre besättningar utanför slättbygderna. SRB har bättre halter, d.v.s. högre torrsubstanshalt, i mjölken och kommer antagligen gynnas av detta då mejerierna har börjat att allmer premiera fett- och proteinhalt.

5. EU

EU:s gemensamma jordbrukspolitik har satt begränsningar för hur mycket mjölk varje medlemsland får producera. Detta har i Sverige lett till att varje producent åsatts en särskild mjölkkvot. Mjölkkvot kan säljas och köpas till marknadspris. Priset är dock lågt eftersom kvotöverträdelse aldrig beivrats då Sverige varje år hållit sig inom sin landskvot. Om Sverige något år skulle producera för mycket mjölk, vilket knappast är troligt då mjölkproduktionen i landet minskar medan landskvoten är relativt konstant, hotas de bönder som överträtt sin kvot av den s.k. superavgiften.

EU har även satt interventionspriser på vissa mjölkprodukter. Om marknadspriset sjunker under interventionspriset går EU in och intervenerar på marknaden.

Mjölkproducenten får direktstöd i form av olika djurbidrag, men detta är egentligen av långt större betydelse för nötköttsproducenten som har mindre inkomster från primärproduktionen. Arealersättning utbetalas givetvis också men det blir i regel inga större summor eftersom en mjölkproducent tenderar att mest odla vall som är starkt missgynnat i det systemet.

Mjölkkvotssystemet kommer antagligen finnas kvar under överskådlig framtid, medan interventionspriserna troligen kommer att sänkas och till viss del ersättas av nya bidrag. Förändringarna är i huvudsak en anpassning till krav från WTO.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 2+6

Intresserad av fler artiklar?

Naturvård
Vägmaskin
Göddjur
Stämplingslängd
Privatsågverk
Stäkets rivning
Nötkött
SJB
SLB

Senaste sökningarna

barbro alving har fått 986 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:14:19.

shamanism har fått 1109 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:13:51.

renässansen har fått 1176 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:13:17.

ortoceratit har fått 1638 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:13:11.

torrent har fått 952 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:09:50.

silverfisk har fått 1164 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:09:39.

INDIEN har fått 1188 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:08:54.

staccato har fått 787 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:08:15.

pul har fått 1150 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:07:31.

new york har fått 1000 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:03:40.

skift har fått 1142 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:02:40.

ehen har fått 1348 sökningar. Den senaste gjordes 2019-07-21 02:01:29.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.10 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.