Magnetism

Innehåll- 1. Allmänt - 2. Matematik

1. Allmänt

Magnetism är ett fenomen som kan fascinera minsta barn och mängder med forskare over hela världen. Det mest påtagliga med magnetism är att magnetiska material och magnetiska fält kan utöva krafter på varandra utan direkt kontakt - tex en kylskapsmagnet som dras mot kylskåpsdörren, eller kompassnålen som ställer in sig i jordens magnetfält.

Det man i dagligt tal kallar magnetiska material, kallar vetenskapsmannen antingen ferromagnetiska eller ferrimagnetiska material. Dessa material är tillräckligt starkt magnetiska for att det ska märkas i vardagen. Egentligen är alla material något magnetiska, tex diamagnetiska eller paramagnetiska (se diamagnetism och paramagnetism).

Magnetism är också grunden för lagring av stora datamängder, tex i hårddiskar och magnetband. Magnetism används i de flesta sorters elektriska motorer, i tv-apparater (kan synbart påverkas av en magnet i närheten), magnetresonanskameror och elektroniska fönsterlarm.

Den magnetiska kraften är en yttring av den elektromagnetiska kraften. När en elektrisk laddning rör sig i förhållande till något annat elektriskt laddat eller magnetiskt, sker en kraftpåverkan därimellan som sägs komma från ett magnetfält. Den som upptäckdeden elektriska strömmens magnetiska verkan var dansken Hans Christian Ørsted.

I själva verket är magnetism en effekt som uppkommer av att elektriska laddningar rör sig i en hastighet nära ljusets och "upplever" relativistiska effekter. Ett förklarande exempel:

Antag att vi har två parallella elektriska ledningar nära varandra, där strömmen går åt var sitt håll. Enkelt uttryck säger man att den magnetiska kraften gör att laddnigarna repellerar varandra. Men man kan även förklara kraften enbart utifrån relativitetsteorin och kraften mellan lika elektriska laddningar. Elektronerna i den ena ledaren kommer att "uppleva" att den andra ledaren har fler elektroner per meter än protoner. Detta för att den "ser" elektronerna röra sig i en högre hastighet, närmare ljuset, än protonerna (dvs plusladdningarna). Och vad händer vid hastigheter nära ljuset? Längden i färdriktningen minskas! Allt som allt upplever elektronerna i den ena ledaren att den andra ledaren är negativt laddad och repelleras därav.

Se även i uggleupplagan av Nordisk familjebok, sjuttonde bandet, 1912

• Fråga: Påverkar gravitationen magnetfält? //Toktore
• Svar: Ja! Det gör den! Ett kraftigt gravitationsfält kröker även magnetfält. Se tex ljuset. Ljus är en elektromagentisk våg, och denna våg kröks av gravitationen. Därmed har även ett magnetfält krökts. //Fabian Norlin

• En till fråga (kanske dum?): Påverkar objekt gravitationen? T.ex. att jordens gravitation skulle uppföra sig annorlunda om t.ex. månen inte skulle finns där. //Toktore

2. Matematik

Den magnetiska storheten brukar kallas för "magnetisk flödestäthet" och mäts i Tesla (T). Vanligt är också "magnetiskt flöde" som mått, mätt i Weber (Wb).

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Kategorier för Magnetism

svår(1), Kompass(1), Magnet(1), Magnetism är ett fenomen som kan fascinera minsta barn och mängder med forskare över hela världen.(1)

Intresserad av fler artiklar?

The Misfits
Berzeliusskolan
Linda Isacsson
Crionics
Monty Python
Sangviniker
Flegmatiker
Mim
Ekaätten