Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Linux'

Linux

Innehåll- 1. Generellt om Linux - 2. Historia - 3. Linuxkärnan - 4. Versionsnummer för kärnan - 4.1 Senaste versionen av kärnan - 5. Distributioner - 6. Dokumentation - 7. Standardisering - 8. Skrivbordet i Linux - 9. Hantering av olika slags hårdvara i Linux - 9.1 Ljud - 9.2 Grafik - 10. Nackdelar - 11. Linux i inbyggda system - 12. Se även - 13. Länkar om Linux på svenska - 14. Länkar om Linux

http://www.geek.com/features/linux/tux.gif

Pingvinen Tux är Linux maskot

1. Generellt om Linux

Linuxär en UNIX-liknande operativsystemskärna. Linux fungerar på en mängd olika arkitekturer, bland annat vanliga persondatorer. Utvecklingen av Linux påbörjades år1991 av Linus Torvalds som då var student vid Helsingfors universitet. Linux vidareutvecklas idag av tusentals frivilliga programmerare över hela världen som kommunicerar med varandra via Internet. Systemet är fri programvara med öppen källkod som sprids på de villkor som anges av licensen GPL. Linux är egentligen bara en kernel, resten av operativsystemet bygger på programvara från andra projekt. En viktig del av ett komplett Linux-system är den programvara som har utvecklats i GNU-projektet och vissa menar därför att ett komplett Linux-system bör kallas för GNU/Linux.

Till skillnad från många andra Unix-varianter är Linux inte baserad på källkod från AT&Ts System V. Linux är egenutvecklad kod, och den huvudsakliga hårdvaran det var avsett för var Intels x86-familj.

2. Historia

I januari 1992 utspelade sig en ökänd debatt mellan en professor vid namn Andrew Tanenbaum och Linus Torvalds. Debatten tog sin början när Andrew Tanenbaum skrev ett starkt kritiskt inlägg i en nyhetsgrupp där han kallade Linux för förlegat. Professor Tanenbaum ansåg att det var ett stort designmisstag att vid tiden för Linux uppkomst skapa ett operativsystem som byggde på en så kallad monolitisk kärna. En monolitiskt kärna betyder att operativsystemets kärna består av en enda körbar fil som innehåller hela operativsystemets funktionalitet. Andrew Tanenbaum förespråkade istället alternativet mikrokärna, som bland annat hans eget operativsystem Minix använde. Debatten blev smutsig, och idag kan vi konstatera att Linux allt mer utvecklas mot en arkitektur som påminner om den som Tanenbaum förespråkade.

Aktuellt

  • 24 feb 2004, är en artikel hos Internetnews.com som berättar att NSA bidragit med en Security Enhanced Linux, SELinux, med kärnorna 2.4.24 och 2.6.3. Offentliggörandet bedöms kunna ge öppen källkod en skjuts framåt.

3. Linuxkärnan

Tekniskt sett är Linux inte ett komplett operativsystem, utan endast en operativsystemskärna (eng. kernel). Linuxkärnan är en liten, men ytterst viktig, del av ett komplett Linuxsystem. Kärnan har som uppgift att hantera vilka program som körs i systemet, att hantera datorns minne och hårddisk, samt att underlätta för program att använda sig av datorns övriga hårdvara. Linux programkod består följaktligen till största delen av drivrutiner för olika typer av PC-hårdvara.

Kärnan är det första programmet som exekveras när ett Linux-system startar. Kärnan börjar med att känna av vilken hårdvara som den kör på, och initierar alla drivrutiner som krävs. När all hårdvaruidentifikation är genomförd lämnar kärnan över till den första processen, init.

Bör förtydligas eller skrivas om:Hädanefter håller sig kärnan i bakgrunden, och init-processen ser till att resten av systemet går igång.

4. Versionsnummer för kärnan

Versionsnumreringen av Linux följer en logisk modell. Versionsnumret är på formen X.Y.Z, där Y visar om kärnan är från den stabila serien eller utvecklingsserien. En udda andra siffra, exempelvis 2.5.74, visar att kärnan är från utvecklingsserien, medan en jämn andra siffra, så som 2.4.21, används för kärnor från stabila serien. Den första kärnan gavs versionnumret 0.01 (detta var innan den beskriva versionsnumreringen anammades) och den stabila 2.4 serien har nu hunnit upp till version 2.4.24.En viktig nyhet i Linux 2.4 var iptables, som gör det lättare att bygga brandväggar med Linux, samt kraftigt förbättrat stöd för flerprocessordatorer.Se vidare Linux historia.I december 2003 släpptes den första stabila versionen av 2.6-serien. De största nyheterna innehåller en ny scheduler, den delen av kärnan som håller reda på när vilka program ska få tillgång till processorkraft, sk. preemtible-stöd, som gör att systemprocesser kan avbrytas för att ge kraft till någonting som behöver ett interrupt; som när man för musen. Det gör att den nya kärnan har mycket låg latens, det tar max 3 ms från att man rör musen till att det visas på skärmen. Detta gör att musen aldrig laggar efter, inte ens när manhar mycket resurskrävande program igång. Den nuvarande kärnan i 2.6-serien är 2.6.3

  • 16 dec 2002, på Slashdot berättar om features som försvinner från version 2.6
  • 25 aug 2003, Stabil linuxkärna version 2.4.22 officiellt släppt.

4.1 Senaste versionen av kärnan

Senaste kärnan i serien 2.6: Senaste i 2.4-serien: Senaste 2.2: Senaste 2.0:

5. Distributioner

Färdigförpackade distributioner av Linux finns att ladda hem gratis eller köpa från flera företag och ideella projekt. Se Linux-distribution.

6. Dokumentation

Dokumentation för Linux sammanställs och förbättras av projektet Linux Documentation Project. Användarna av Linuxorganiserar sig ofta i användargrupper, kallade LUGar (Linux User Group), för att umgås, hjälpa varandra och även sprida och förbättra Linux.

7. Standardisering

Ett försök till att standardisera det som skall finnas kring operativsystemets kärna är Linux Standard Base (LSB). Åsikterna tenderar att gå isär vad det gäller LSBs auktoritet.

8. Skrivbordet i Linux

För att göra Linux mer användarvänligt har man runt fönstersystemet X byggt upp skrivbordssystem som KDE och Gnome. Dessa har utvecklats i avsikt att vara väl integrerade och lätta att använda. Gemensamt för dessa är dock att de i allmänhet kräver mycket resurser i form av minne och processorkraft. Detta gör att det kan vara svårt att köra dessa system på något äldre maskiner. Det finns dock ett antal mindre resurskrävande skrivbordsystem/fönsterhanterare som passar i sådana lägen. Exempel på sådana system är Blackbox, Fluxbox och XFce.

9. Hantering av olika slags hårdvara i Linux

De flesta distributioner har ett färdigt paket med drivrutiner för olika slags hårdvara. I 99 fall av 100 klarar man sig med dessa. I det 100:e fallet krävs det en hel del meckande, inklusive omkompilering av Linuxkärnan, vilket kan vara en skräckartad upplevelse för en nybörjare.

Olika drivrutiner kan antingen kompileras in statiskt i kärnan eller länkas in dynamiskt som moduler (kompileras separat och laddas in endast om de behövs). De flesta drivrutiner för olika slags hårdvara finns med i källkodsträdet man får när man laddar ner linuxkärnan, och man kan konfigurerar och välja vilka som skall kompileras in i kärnan, och vilka man eventuellt vill ha som moduler. På så vis är det möjligt att "slimma" kärnan så att den blir så liten som absolut behövs, exemeplvis i inbyggda system.

9.1 Ljud

Linux har två olika ljudsystem, det gamla heter OSS och var det enda medföljande alternativet fram till det att ersättaren ALSA inluderades i 2.5-serien. ALSA kommer att vara det primära ljudsystemet när 2.5-serien övergår till den stabila 2.6-serien, och OSS kommer snabbt att fasas ut.

9.2 Grafik

Linux hanterar i allmänhet inte grafik självt, utan överlämnar hanterandet av olika former av grafikkort etc till fönstersystemet X Window System. Vissa specialfunktioner kan dock kräva stöd i kärnan, och dessa finns normalt med i källkoden till Linux, man måste bara tänka på att slå på dem.

10. Nackdelar

Det finns nackdelar med Linuxbaserade system. De kan till exempel te sig väldigt svåra att använda för den ovane. Å andra sidan kan även Windows te sig svåranvänt för den ovane. Många som klagar på att Linux är svårt tänker inte på hur mycket tid de har lagt ned på att lära sig använda Windows.

En annan nackdel är att vissa grafiska program kan vara långsamma, något som Linux delar med resten av Unixvärlden. Vidare kan drivrutiner för viss hårdvara saknas.

Den kanske största, och samtidigt mest svåråtkomliga, nackdelen med Linux är att Linux inte är Windowskompatibelt och vice versa. Detta innebär att program skrivna för Linux inte kan köras direkt under Windows och vice versa.

11. Linux i inbyggda system

En guide om Linux på inbyggda system finns på http://www.linuxdevices.com/articles/AT2614444132.html

12. Se även

  • Linux på inbyggda system
  • Linux-distribution
  • BSD och Linux
  • bok/Just for fun
  • Att byta från Windows till UNIX
  • Internetbank och Linux
  • BSD och Linux
  • E-postprogram för Linux
  • Euro-tecknet i GNU-Linux
  • Free Radio Linux
  • Howto Wireless on Linux
  • Linux-distribution
  • Linux historia
  • LinuxWiki
  • Linux Documentation Project
  • Linux för PlayStation 2
  • Linux för Windows
  • Linux i skolan
  • Linux på inbyggda system
  • Linux på stordator

13. Länkar om Linux på svenska

  • Sveriges största Linuxsupport-sida, http://support.linux.se/
  • Linux.se, nyheter och dokumentation om Linux, http://www.linux.se/
  • bbs.linux.se, mötesplats för dig som vill diskutera linux, http://bbs.linux.se/
  • Svenska Linuxföreningen, http://www.se.linux.org/
  • Unix.se, nyheter och artiklar om bl.a. Linux, http://unix.se/
  • En svensk guide till Linux på nätet, http://nain.oso.chalmers.se/LUGG/Linux.html
  • Linux.nu, nyhetssajten, http://www.linux.nu/
  • Gnuheter, fria nyheter om fri programvara, http://www.gnuheter.org/
  • Svenska Linux - en handbok, http://www.abc.se/~m9339/linux/
  • Fusklapp till Linux och Unix http://www.helpdesk.hik.se/handledning/advanced/linuxfusk/

14. Länkar om Linux

  • Linux.org är den lite mer avancerade sidan om Linux, med bland annat en lista på alla distributioner. På engelska! http://www.linux.org/
  • Rute är en omfattande och bra gratisbok om Linux (eng), http://rute.sourceforge.net/
  • The Linux Kernel Archives, linuxkärnans officiella sida, http://www.kernel.org/

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 1+3

Intresserad av fler artiklar?

Fot
Frekvens
TCAS
Väst
Lagkapten
Golfbana
Aron Boström
Friidrott
Höjdhopp

Senaste sökningarna

naivism har fått 1495 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:20:24.

Jetflyg har fått 998 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:13:43.

noter har fått 1421 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:12:11.

designåret 2005 har fått 838 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:11:39.

magnitud har fått 1105 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:11:03.

Gustaf har fått 1345 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:10:00.

polen har fått 1227 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 10:08:56.

parallelltwin har fått 1315 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 09:59:58.

grundämne har fått 1509 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 09:55:04.

krokek har fått 1220 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 09:50:08.

sven wing har fått 1078 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 09:47:01.

reformerta kyrkan har fått 1231 sökningar. Den senaste gjordes 2021-09-19 09:41:00.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.29 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.