Kubakrisen

Innehåll- 1. Bakgrund - 2. Händelserna - 3. Konsekvenser

Under tretton dagar i oktober år1962 balanserade världen på randen till ett globalt kärnvapenkrig. Kubakrisen kom kanske att föra de båda supermakterna närmare ett tredje världskrig än någon annan konflikt under det kalla kriget.

1. Bakgrund

På Kuba hade år1959 en nationell revolution genomförts under ledning av Fidel Castro. Den nya kubanska regeringen kom snabbt i motsättning till USA. Kommunisterna tog ledningen inom revolutionsrörelsen och sökte stöd hos Sovjetunionen. USA understödde år1961 ett försök av landsflyktiga kubaner att invadera landet och störta Castro. Landsättningen i Grisbukten misslyckades totalt när folket visade sig vara lojala med Castro samtidigt som Kenndy vägrade att ge exilkubanerna flygunderstöd. Det är möjligt att debaklet gav de sovjetiska ledarna intrycket att Kennedy var svag och inte vågade sätta hårt mot hårt.

2. Händelserna

Under hösten år1962 avslöjade amerikansk flygfotografering med U-2-plan att baser för medeldistansraketer höll på att uppföras på Kuba. Raketerna skulle kunna föra kärnvapenladdningar över större delen av Nordamerika. Byggandet av baserna kunde tolkas som om Sovietunionen försökte stärka sin strategiska ställning och skapa en möjlighet att från nära håll rikta ett dödligt förstaslag mot Förenta staterna.

Efter att ytterligare flygspaning avslöjade att baserna börjat installera sina första missiler införde USA:s president John F Kennedy en flottblockad av Kuba. Han förklarade att ett kärnvapenanfall från Kuba mot någon punkt på västra halvklotet skulle räknas som ett anfall av Sovjetunionen och utlösa full amerikansk vedergällning. Kennedy kunde kosta på sig att använda ett tufft språk eftersom den ryske spionen Oleg Penkovski hade avslöjat att den högsta sovjetiska militärledning bedömde att landet var dömt att förlora ett eventuellt kärnvapenkrig mot USA.

Krisen nöjde sin höjdpunkt den 27 oktober 1962 då en amerikansk U-2:a sköts ner över Kuba och en annan klarade sig undan med blotta förskräckelsen över sovjetiskt territorium, samtidigt som sovjetiska handelsfartyg lastade med ytterligare kärnvapenmissiler närmade sig den amerikanska flottstyrka som upprätthöll blockaden runt ön.

Dagen efter löstes krisen genom att Sovjetunionen gav fartygen order att återvända. Sovjet gick med på att avlägsna de redan uppförda raketbaserna samtidigt som USA lovade att inte stödja något ytterligare försök att störta den kubanska regimen. I hemlighet gick amerikanarna även med på att dra tillbaka samtliga kärnvapenmissiler från Turkiet. En direkt kommunikationslinje, den s.k. heta linjen, upprättades året efter mellan Washington DC och Moskva.

3. Konsekvenser

Genom sitt försök att utnyttja Kuba som framskjuten kärnvapenbas lyckades Nikita Chrusjtjov få bort de amerikanska kärnvapnen från Turkiet och köpa sig ett viss mått av säkerhet för öns kommunistiska regim. Samtidigt innebar tillbakadragandet av kärnvapenbaserna från ön en enorm prestigeförlust för ryssarna. Dessutom misslyckades de med själva syftet med hela operationen: att kompensera den sovjetiska underlägsenheten i ICBM:s med framskjutet placerade medeldistansmissiler. Det amerikanska tillbakadragandet från Turkiet var i sammanhanget av mindre betydelse.

Troligen bidrog Kubakrisen till Chrusjtjevs fall två år senare.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Kubakrisen

kubakrisen fakta & information(1), Internationella Relationer(1), kalla kriget(1)

Intresserad av fler artiklar?

Adolf Eichmann
British Library
En vintersaga
Folkmun
NHL
Colorado Avalanche
Art Ross Trophy
MVP
ESPN