Kriget mot terrorismen

Innehåll- 1. Ett krig - 1.1 Inrikespolitik - 1.2 Afghanistan - 1.3 Irak - 1.4 Övriga länder - 1.5 Aktuellt - 2. Allmänt uttryck

1. Ett krig

Kriget mot terrorismen är en amerikansk samlad benämning på de motåtgärder som påbörjades efter Al-Quaidas terrorattacker mot World Trade Center i New York och Pentagon den 11 september 2001. USA:s främste allierade är Storbritannien medan länder som Spanien, Polen, Italien och Australien i varierande grad tagit aktiv del i kriget.

Motparterna är dels terroristerna, särskilt Al-Quaida, dels "de som stödjer terroristerna". I sammanhanget lanserade George W Bush den 29 januari 2002 begreppet Axis of Evil (Ondskans axelmakter) vilka urssprungligen omfattade Irak, Iran och Nordkorea - länder som inte endast angås understödja terrorister utan även utveckla massförstörelsevapen. Senare blev Syrien inkluderad i listan. Kritiker har hävdad att Bush-administrationens retorik stundtals inneburit att alla som inte uttryckligen är "med" Amerika är "mot" Amerika och därmed för terroristerna.

1.1 InrikespolitikInom amerikansk inrikespolitik har kriget mot terrorismen omfattat ett flertal åtgärder: Antagandet av Patriot Act. Instiftandet av en ny myndighet för Homeland Security. Från den 1 januari 2004 registrering av fingeravtryck och fotografi på besökande från länder som inte är befriade från visumkrav vid inresa till USA.

1.2 AfghanistanDå det snabbt framkom att attackerna den 11 september 2001 utförts av den i huvudsak afghanistanbaserade terrorgruppen Al-Quaida kom USA:s intresse att riktas mot området. De styrande talibanernas vägran att utlämna Al-Quaidas ledare Usama bin Ladin och köra ut Al-Quaida ur landet, vilket inte bara USA utan även en FN-resolution krävde, ledde till att amerikanska och brittiska styrkor inledde Operation Enduring Freedom den 7 oktober 2001. Massivt luftunderstöd, väglett av små specialförband som opererade tillsammans med den lokala motståndsrörelsen, demoraliserade snabbt talibankrigarna. Natten mot den 13 december 2001 lämnade talibanstyret Kabul och därefter fortsatte talibanerna bara att bjuda motstånd i ett mindre antal bergsområden. Under vintern och våren året därpå rensades även dessa fästen och sedan dess har sporadiska gerillattacker förekommit.

1.3 IrakIrak är ett land som alltsedan Gulfkriget legat i ständig fejd med FN och USA. FN:s vapeninspektörer som under de första åren efter Gulfkriget övervvakade nedmonteringen av landets tämlingen avancerade kärnvapenprogramfick allt mindre möjligheter att inspektera i takt med att Saddam Hussein kände sig allt säkrare i sadeln. Redan innan den 11 september 2001 hade Bush deklarerat att USA förbehöll sig rätten att preventivt attackera länder som utvecklar massförstörelsevapen och samarbetar med terrorister.

Under år2002 intensivierade USA ansträngningarna att komma till rätta med det utvecklingsprogram för massförstörelsevapen som Irak, enligt amerikanskt förmenande, skulle bedriva med stor energi. Den 2 oktober år2002 fick administrationen tillstånd av kongressen att ta till militära medel om de diplomatiska ansträngningar skulle misslyckas. Säkerhetsrådet tog flera olika resolutioner, Irak vek ner sig och allt utmynnade i att svensken Hans Blix fick leda en nyuppsatt inspektionsstyrka som under några hektiska månader kring årsskiftet år2003 letade massförstörelsevapen i landet. I princip blev resultatet av sökandet negativt, inget direkt uppseendväckande hittades trots att irakierna tvingats att gå med på att låta FN-styrkan verka relativt fritt.

USA lät sig emellertid inte nöja med detta utan fortsatte sin militära uppladdning i området. Till slut disponerade man hela sex hangarfartygsgrupper med hundratals flygplan och starka markförband i området. Efter ett toppmöte med Tony Blair på Azorerna deklarerade George W Bush att diplomatin misslyckats och att USA ämnade använda militära medel för att försäkra sig om att Irak uppfyllt Säkerhetrådets resolution #1441. Dagen därpå, den 17 mars 2003, gick Bush ut i TV och gav Saddam Hussein och hans söner 48 timmar på sig att lämna landet. Tre dagar senare inleddes USAs invasion och ockupation av Irak i strid mot internationell lag och trots protester från många länder. Snart ett år senare har USA fortfarande inte funnit de massförstörelsevapen de innan invasionen hävdade att Irak hade. Det har även kommit fram att flera av de tidigare uppvisade "bevis" för att Irak skulle ha tillgång till massförstörelevapen varit rent felaktiga och i vissa fall påhittade.

Den 13 december 2003 grips Saddam Hussein.

1.4 Övriga länder

• Terroristattentatet på Bali

1.5 Aktuellt

• 4 jan 2004: Som ett led i kampen mot terrorismen har amerikanska myndigheter börjat ta foto och fingeravtryck av alla besökare från vissa länder. Ca 24 miljoner personer åker in och ut ur USA varje år. Besökare från Sverige är, tillsammans med besökare från många andra europeiska länder, undantagna denna extra kontroll.

Länkar

2. Allmänt uttryck

Kriget mot terrorismen kan även beteckna bekämpning av terrorism mer allmänt som i: "kriget mot X", där X är någon icke önskvärd företeelse, t.ex. drog-handeln eller arbetslösheten. Denna vidgade betydelse av ordet krig är vanligt förekommande inom amerikansk politik.

"Kriget mot terrorism" har man nog talat om länge (se definition #2), men den första definitionen i den här artikeln skulle handla om det specifika "kriget" som man började tala om efter 11:e september, var min tanke. Att ambassadbombningarna som Al-Qaida gjorde innan 11:e september, USA:s kryssningsmissiler, och bomben mot WTC borde stå med som en bakgrund till kriget kan jag absolut hålla med om. Finns alltid mycket man kan skriva om i en sån här artikel men tråkigt nog är jag inte rätt person att göra det. - Rasmus ÖB

Det var därför jag tog bort mina kommentarer, eftersom jag inte ids följa upp och göra något åt det så tycker jag att artikeln kan få stå som den är. Det jag inte gillar med den är att den får en att tro att primärmålet var Irak och dessutom ifrågasätter jag om den tillhör kriget mot terrorism. --PWa 6 jan 2004

Jag läste tydligen inte ens artikeln ordentligt. Du har ju helt rätt i att texten om irakkriget inte passar här. Någon som orkar får gärna styra upp den här sidan och ta bort eller flytta texten om irak till irakkriget. Rasmus ÖB

Den huvudsakliga betydelsen av "kriget mot terrorismen" måste idag vara den politik som administrationen började föra efter 11 september. Reagan hade tydligen en egen kampanj under 1980-talet med samma namn men den kan väl inte sägas vara alltför känd nu? När det gäller om Irakkriget skulle vara en delkampanj i "Kriget mot terrorismen" vill jag framhålla att Bushadministrationen själva ansåg att Irak samarbetade med terrorister samtidigt som landet utvecklade WMD. Om detta var korrekt eller inte kan ifrågasättas men detta borde iaf. motivera att Irakkonflikten kan betraktas som en del i USA globala krig mot terrorismen. Sedan håller jag med om att det finns många luckor i artikeln, bl.a. beträffande Filippinerna, inriketspolitiska säkerhetshöjningar, Guantanamo m.m. men det ska jag försöka fixa. /M

Jag tycker bara att rena detaljer som hur diplomatin gick till innan kriget osv passar bättre på sidan om Irakkriget. Man kan ju referera lite till den artikeln här. Rasmus ÖB

Om jag får beställa saker M så skulle det vara precis som Rasmus ÖB säger, diplomati och politik före kriget. Ett sk. varför, dessutom finns juh Guantanamo fångarna som artikel redan och där är det bara att länka. Kort historik om Al-Quaida finns också, från hjälporganisation till terroristorg. Den här kan bli hur bra som helst. --PWa 6 jan 2004

Hoppas det inte verkar som att jag beställer, för jag vet att det är lättare att önska än att göra det hårda skrivarbetet :-) /Rasmus

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Bianca Jagger
Jerry Hall
Glidmedel
Parkera bussen i pastejköket
Analsex
Analsex
Prostataorgasm
Emmanuelle Seigner
Benskalle