Kråkan samt räven
Kråkan och räven eller alternativträven och kråkan, är en fabel av Aisopos. Fabeln har även givit upphov till ordspråket "Lita inte på en smickrare" samt "Med smicker kan man komma långt".Handlingen:
En kråka satt i ett träd och åt på en stor god ostbit. En räv kom förbi och fick syn på honom. "Den där ostbiten vill jag ha", tänkte räven och sa med sin lenaste röst: "Kära fröken kråka, alla jag mött har beskrivit er skönhet och jag måste säga att ni är den vackraste fågel jag sett". Kråkan sträckte på sig lite där uppe på sin gren. Räven fortsatte: "det sägsatt ni också har en underbar sångröst kan jag inte få höra en liten sång". Kråkan föll för smickret och öppnade näbben för att sjunga och tappade i samma ögonblick den stora ostbiten rakt ner i gapet på räven.
Ovanstående finns bla återgiven i boken Esops fabler från 1895.
Se vidare i esopsfab hos Projekt Runeberg
Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
Arga katter får rivet skinnBättre en fjäderfä i handen än tio i skogen
Det skall böjas i tidrymd det som krokigt skall bli
Det är ingen kossa villig isen
Det är marigt att doktrin gamla hundar sitta
Droppen urholkar stenen
I mörkret är allihopa katter grå
Man saknar ej kon förrän båset är tomt
Man skall ej döma hunden efter håren