Korporativism

Korporativism är ett styrelseskick i en stat där en elit avgör frågor utan inblandning av demokratins folkvalda representanter.

Mestadels menar man med korporativism att stat och näringsliv gör upp om den ekonomiska politiken. Betonar individens roll i yrkeslivet och i motsats till politiken. Bland de korporativistiska teoretikerna kan Georges Sorel, Adam Muller och Othmar Spann nämnas. Fascismens Italien, Francisco Francos Spanien och Nazityskland bedrev en medveten korporativistisk politik, som byggde på att statsledningen och näringslivets representanter planerade och genomförde exempelvis industriell expansion. Exempelvis agerade den tyska kemikoncernen IG Farben under andra världskriget remissinstans vid planerade invasioner för att avgöra hur det ockuperade landområdet skulle kunna utnyttjas bäst av den tyska kemiindustrin.

Den svenska modellen anses också vara ett utslag av korporativism.

Fråga: Brukar inte korporativism också kunna innebära att m.e.m. myndighetsuppgifter delegeras till fristående föreningar, t.ex. fackföreningar? Visst har t.ex. Jägarförbundet fått ansvar för viltvård av Naturvårdsverket? De svenska tekniska högskolorna är av tradition uppbyggda kring att studentföreningar gör uppgifter som i många fall åligger högskolan. /DewilÄr verkligen "styrelseskick" rätt ord för att beskriva korporativism? Det är väl snarare ett sätt att avgöra frågor, som kan tillämpas i olika hög grad, men inte en övergripande ideologi som tillåts avgöra alla frågor? Dessutom ligger det ju (numera) något värdeladdat negativt i ordet korporativism. Människors och företags frihet att göra som de själva vill är ju ett sätt för staten att överlåta beslutanderätten åt icke-demokratiska krafter. I stället för att demokratiskt rösta om vilken färg skolbarnen ska ha på sin skoluniform, får varje familj välja kläder åt sina egna barn. Är det korporativism? Metersystemet är antaget och kommunerna har inte längre rätt att på demokratisk väg besluta om hur lång socken-alnen ska vara. Hade Nazityskland varit bättre om länder hade invaderats utan att kemiindustrin hade tillfrågats? I Sverige var Televerket fram till 1980-talet både statlig myndighet (motsvarande dagens PTS) och statligt företag med monopol på marknaden för telekomtjänster. Men är det "korporativism" när staten samarbetar med och ger monopol till sina egna företag, eller bara när den samarbetar med privat ägda företag?

Mycket på en gång, jag tror du ställer frågan på ett konstigt sätt, korporativism är en naturlig del av ex. fascism men, allt som är korporativt är inte automatiskt fascistiskt. Det står inget om skoluniformer i artikeln och frågan verkar malplacerad, det verkar som du utan att skriva det vill jämföra korporativism med kommunism, kan du inte skriva det rakt ut i så fall, så man fattar vad det är du är ute och far efter? Jag förstår inte frågan där: "Hade Nazityskland varit bättre om länder hade invaderats utan att kemiindustrin hade tillfrågats?" Det står väl ingenstans i artikeln att det skulle vara så? Läser du in saker i texten som inte står där, eller är du bara sugen på att diskutera lite i allmänna termer? Det är inte korporativism när staten ger monopol till vissa företag, det är merkantilism, att bara ge monopol till statliga företag är planekonomi. Korporativsm är självständiga företag som är underställda staten. --- Magnus Dolk

Jämställ inte ideologi med styrelseskick, det andra är ett verktyg för det första.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Korporativism

(3)

Intresserad av fler artiklar?

Unicode
Slemmig Slyna
Entusiast
Dinosaurie
Jesus Christ Superstar
MegaDrive
Sonic The Hedgehog Triple Trouble
Johan Georg II av Sachsen
August den starke