Komparativ fördel

Ett land har en komparativ fördeli att producera en viss vara om alternativkostnaden för att producera varan i termer av andra varor är mindre i detta land än andra.

Antag följande:

För svensk arbetskraft tar det fem timmar att producera en Wikiwebb.För svensk arbetskraft tar det sex timmar att producera ett ton apelsiner.

För spansk arbetskraft tar det tretton timmar att producera en Wikiwebb.För spansk arbetskraft tar det sju timmar att producera ett ton apelsiner.

Både Wikiwebbar och apelsiner är billigast att producera i Sverige. Sverige har således en absolut fördel i att producera båda varorna.

Arbetsåtgången för att producera apelsinser i termer av Wikiwebbar i Spanien (7/13) är mindre än den i Sverige (6/5). Spanien har således en komparativ fördel i att producera apelsiner.

I denna enkla modell finns bara en insatsvara (arbetskraft), två varor (apelsiner och Wikiwebbar) och två handlande länder. I detta exempel borde Sverige enbart producera Wikiwebbar och sedan byta bort dessa mot spanska apelsiner.

I verkligheten uppnås inte denna extrema specialisering där ett och endast ett land producerar en viss vara. Varför?

• Ju fler insatsvaror, desto mindre specialisering.
• Statliga interventioner såsom tullmurar används för att skydda inhemska industrier från utländsk konkurrens. Se Attac, franska bönder och EUs jordbrukspolitik.
• Transportkostnader till följd av internationell handel.

Det som här sägs om "länder" kan väl även sägas om "koncerner" eller "företag"? Vad är egentligen ett land, nu när alla är med i EU eller WTO? Och vad betyder det att ett "land" i Afrika har självbestämmande? Det verkar ju bara betyda att diktaturen styrs lokalt i stället för från en kolonialhuvudstad i Europa. Kanske är det dags att dekonstruera nationerna och hela nationaleknomin? Säkert är det redan någon som gjort det. Det vore intressant med referenser till sådana tankar och arbeten.--Lars Aronsson.Naturligtvis. Nationen är en godtyckligt vald abstraktionsnivå. Byt ut det mot hushåll eller individ och du får samma resultat. Nationalstatens legitimitetserosion är nog inget den genomsnittlige nationalekonomen sörjer... Se brasklappen i "autarki"-dokumentet.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Socialdemokraterna
Byalag
Hushållsbudget
Bihar
Gujarat
Chandigarh
Samväldesspelen
Ägaransvar
Bugzilla