Klimatförändringar

Vårt klimat påverkas av en mängd faktorer. Forskarna känner ej till alla och de talar hellre i tendenser än i exakta tal. Några av dessa faktorer är: Solens strålning, oscillationer (såsom El Niño), vulkanutbrott, snö, moln och andra partiklar och gaser i atmosfären.Partiklar kan hindra och reflektera solinstrålningen. Vissa gaser absorberar värmestrålning från jordytan och sänder delar av den tillbaka till jordytan.Viktigast av dessa gaser är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, så kallade växthusgaser.Utan denna effekt hade medeltemperaturen på jorden varit ca. -19 grader C. Nu ligger den istället på +14 grader C. Sammanlagt utgör växthusgaserna 0,44 % av luftvolymen. Små förändringar i luftens sammansättning har alltså stor betydelse. Och vi människor håller just nu på att förstärka växthuseffekten genom att:

• Förbränna stora mängder fossila bränslen, främst olja och kol. Dessa befinner sig i den geologiska delen av kolets kretslopp, ett kretslopp som pågår under väldigt lång tid. Människan för nu, med mycket större hastighet än vad de bildades med, ut dem igen i den atmosfäriska delen av kolets kretslopp.
• Avskoga och plöja skogsmark som länge bundit upp kol i biomassa. På så sätt för man ut kolet i atmosfären, för att sedan inte bindas upp igen i skog, utan man använder marken till jordbruk.
• Avfallstippar, kolbrytning, idisslande boskap och våtmarker ger ifrån sig metangas. Här bryts organiskt material ner i syrefri miljö.
• Bilar som inte utrusats med katalysator ger också ifrån sig metangas.
• Kvävegödsla. Jordbruket avger dikväveoxid (lustgas).
• Släppa ut ozonnedbrytande ämnen (CFC och HCFC) och icke ozonnedbrytande gaser som HFC. Dessa är tillverkade av människor och bidrar till växthuseffektens förstärkning.

Vad som påverkas av klimatförändringarna

• "Vilda" ekosystem. Varmare, våtare och mer koloxidrikt klimat är gynnsamt för tillväxten av biomassa. Men uppvärmningen går så fort att vår nuvarande flora inte hinner anpassa sig genetiskt till de nya förhållandena och dör ut. Därtill tar det lång tid för nya arter att etablera sig av egen kraft. Vissa arter i gammelskog i Europa kan dö ut, instängda i ett hav av jordbruk. Korallrev är känsliga för uppvärmning av havsvattnet. Tundran är hotad på grund av att permafrosten smälter undan. De arter som är knutna till havsisen försvinner. Även produktiva ekosystem hotas. Till exempel mangrove, som kanske dränks, och savanner, som blir halvöken.
• Jordbruket kan gynnas. Särskilt de så kallade C3-sorterna som rovor och potatis skulle öka massivt i tillväxt. Det gäller att bönderna är påpassliga och anpassar sina tekniker till det nya klimatet. Exempelvis genom rotation av grödor, marktäckning och skörd och samling av vatten.
• Primärproduktionen i skogen kan öka, och även den möjliga odlingsarealen. I de sydligare delarna av världen skulle däremot torkan begränsa tillväxten på skog och grödor.
• Vattenmängden ökar och kustområdena kan komma att läggas under vatten, detta slår katastrofalt mot kustområden såsom exempelvis Nildeltat.
• Energikonsumtionen kan minska i Sverige eftersom vi lägger ner mycket energi på värme. Globalt sett kan den dock öka då nedkylningsbehovet skulle öka.
• Sjukdomar som sprids via smittbärare kan öka.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Vattenkraftverk
Vattenturbin
Ångturbin
Turbulens
Turbiditet
Underbyxor
Kalsongmodell
Klädskapare
TCM