Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Julianska kalendern'

Julianska kalendern

Innehåll- 0.1 Införandet av den julianska kalendern

Julianska kalendern (även gamla stilen) är namnet på den kalender som infördes av Julius Caesar år46 f.Kr. Detta eftersom den tidigare romerska kalendern kommit i oordning. Den julianska kalendern var i allmänt bruk ända fram till 1900-talet på en del ställen då den något modifierade gregorianska kalendern ersatte den julianska i de sista länderna. Trots att den gregorianska kalendern plockats fram redan i slutet av 1500-talet så valde många länder att inte byta förrän långt senare.

Den julianska kalendern var solkalender (baserad på solens rörelser) och årets längd fastslogs till 365.25 dagar. För att få ett jämnt antal dagar så infördes en skottdag vart fjärde år (skottår) som då fick 366 dagar, medan övriga år fick 365 dagar. Avvikelsen mot det tropiska året blev då bara en dag på 128 år, vilket dock under de 1600 år som kalendern användes hann bli ett märkbart antal dagar.

Anledningen till att kalendern utvecklades var problem med den tidigare romerska kalendern som var för komplicerad och för mycket i händerna på astronomer och administratörer. För att få en kalender som mer motsvarade det Romerska rikets behov gav Julius Caesar den egyptiska astronomen Sosigenes i uppdrag att skapa en ny, vilket blev den julianska.

Månaderna förblev samma som i den tidigare romerska kalendern med januari som årets första månad och december som årets sista, men i den julianska kalendern fastslogs i stort månadernas dagantal så att det blir som det vi har nu. Den enda skillnaden är att den julianska kalendern ursprungligen hade en dag mer i februari och en färre i augusti. Det innebar att den månad som så småningom fick Kejsar Augustus namn, augusti, hade en dag mindre än Julius Caesars månad, juli, vilket inte Kejsar Augustus accepterade och därför flyttades år8 e.Kr. en dag från februari till augusti.

Månader efter år8 e.Kr.

  • Januari - 31 dagar
  • Februari - 28 dagar (skottår 29 dagar)
  • Mars - 31 dagar
  • April - 30 dagar
  • Maj - 31 dagar
  • Juni - 30 dagar
  • Juli - 31 dagar
  • Augusti - 31 dagar
  • September - 30 dagar
  • Oktober - 31 dagar
  • November - 30 dagar
  • December - 31 dagar

Se även:

  • Årets första månad

0.1 Införandet av den julianska kalendern

I både Grekland och Rom hade almanackan i antiken förvandlats till ett politiskt instrument. Eftersom ämbetena valdes per kalenderår, försökte de styrande ofta förlänga sina mandattider genom att t.ex. påbjuda en extra, omotiverad skottmånad.

Den gamla romerska kalendern var annars en månkalender, där månaderna i genomsnitt var lika långa som ett månvarv, 29 ½ dag. 12 sådana månader gav ett år på bara 355 dagar, och för att hålla sig i takt med årstiderna behövde man därför faktiskt skottmånader. Vartannat år skulle man efter den 23 februari sätta in en extra månad om 27 eller 28 dagar, kallad intercalans ("den inskjutande"). De sista 5 dagarna av februari uteslöts, och det verkliga tillskottet från skottmånaden blev därför 22-23 dagar.

Tillsammans innebar detta en genomsnittlig årslängd på 366.25 dagar, ett någorlunda korrekt värde. Men som sagt, detta fungerade inte i praktiken. Prästkollegiet, pontifices, som formellt skulle utlysa skottmånaderna, fann ofta för gott att uppfylla de världsliga styresmännens önskemål. Vid andra tillfällen uteblev skottmånaderna, till följd av slarv eller ren okunnighet.

Hur som helst blev tideräkningen nyckfull och på nollhundratalet före Kristus var den så i olag att nyåret inföll två månader för tidigt. Julius Caesar var inte bara världslig härskare utan också överstepräst, och det var i den egenskapen han beslöt om en kalenderreform. Han bjöd för detta in astronomen Sosigenes från Alexandria, vilken föreslog att man helt skulle överge månader som följde månfaserna och i stället inrätta en kalender med 365 dagar, som vart fjärde år har 366.

Men man skulle också återbörda nyår och dagjämningar till deras gamla platser. Dessutom ville man, som en sorts sista gest till den därefter betydelselösa månen, placera den nya kalenderns första nyårsdag första fullmånen efter vintersolståndet. Det bestämdes därför att det år som vi kallar 46 f.Kr. skulle ha två skottperioder. Dels hade man den vanliga skottmånaden efter den 23 februari, dels sköt man in två hela månader mellan november och december, så att året fick en total längd på 445 dagar. Det kom därför att kallas annus confusionis, förvirringens år, även om det senare har påpekats att det snarare borde fått heta annus confusionis ultimus, det sista året av förvirring.

Från och med år45 f.Kr. trädde den nya kalendern i kraft. Därmed kunde allt ha varit frid och fröjd om inte romarna hade haft ett litet speciellt sätt att räkna. När de skulle ta ut vart fjärde år, räknade de med föregående skottår som det första året. Detta blir vad vi skulle kalla vart tredje år. (Pröva själv: om skottåret 2000 räknas som år ett, skulle vi få skottår igen redan 2003. En rest av detta sätt att räkna finner vi t.ex. i franskans uttryck för två veckor, quinze jours; ordagrant "femton dagar".) Härigenom kom skottåren för tätt, ett fel som inte upptäcktes förrän efter 36 år. Då hade man hunnit sätta in 12 skottår i stället för de korrekta nio. Kejsar Augustus rättade till det hela genom att helt hoppa över skottår från år8 f.Kr. till år4 e.Kr.

Augustus gjorde också vissa smärre justeringar i månaderna. Sosigenes kalender var egentligen mer konsekvent än vår genom att varannan månad hade 31 dagar och varannan 30. Således hade januari, mars, maj, quintilis (juli), september och november 31 dagar, medan de mellanliggande hade 30. Undantaget var februari, som endast under skottår hade 30 dagar, annars 29.

Av någon anledning var inte Augustus nöjd med detta. Det kan ha hängt samman med att månaden quintilis år44 hade döpts om till juli (efter Julius Caesar) och att han nu ville uppkalla den efterföljande sextilis till augusti efter sig själv. Men det skulle ha inneburit att "hans" månad fick en dag mindre än Caesars. Han flyttade därför en dag från februari till augusti. För att undvika tre 31-dagarsmånader i följd kastade han sedan om längden på september och oktober respektive november och december. Därmed hade man till slut fått den kalender som kom att gälla fram till 1582, i de flesta protestantiska länder fram till 1700-talet. Och vår nuvarande, gregorianska kalendern, skiljer sig ju faktiskt från den bara i en enda liten detalj, nämligen hur ofta skottår förekommer (man hoppar över år med jämna hundratal i den gregorianska om dessa inte är jämnt delbara med 400).

Tabell: Månadernas längd före och efter Augustus reform

JanFebMars AprMajJunQuint SextSepOkt NovDec (Jul) (Aug)

Före:.......31......29......31......30......31.......30...... 31......30...... 31......30......31......30

Efter:......31......28......31......30......31.......30...... 31......31...... 30......31......30......31

avsnitt 0.1 skrivet av Folke A. Nettelblad

Nu blev det lite motsägelser. Om du vet att det du skrivit är rätt så kanske du vill rensa lite bland det jag skrev som inte stämmer? /Daniel Bratell

OK, jag är väl tämligen säker, men eftersom det är 13-14 år sedan jag skrev min text är det bäst att jag kollar lite innan jag rensar i ditt./Folke A. Nettelblad

Lade till vilken "liten detalj" som skiljer den julianska och gregorianska kalendern åt.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 1+10

Intresserad av fler artiklar?

Thomas Alva Edison
2004DW
Vulkanus
Ordspråk
Aisopos
Landskapsdjur
Bondgård
Haparandavägen
Polarsken

Senaste sökningarna

genitiv har fått 1211 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:49:03.

Von har fått 1471 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:46:04.

kelter har fått 1147 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:45:19.

måndag har fått 849 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:44:12.

bug har fått 1401 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:42:58.

recept har fått 1357 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:42:27.

7s har fått 1248 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:41:39.

OIDIPUS har fått 1057 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:41:24.

kulör har fått 1074 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:40:50.

Översättningslån har fått 849 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:40:34.

dominikanorden har fått 1189 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:40:19.

döda har fått 948 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-10 23:39:34.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.27 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.