Sammanfattning av intervjuresultat

För de flesta intervjuade infödda svenskar att må bra, kärlek med familjen, trivsel i arbetsmiljö utan att arbeta ihjäl sig är god hälsa. Den gruppen upplever sin hälsa som friska och vill motionera mera. Det finns ingen svenskfödda som har inte nämnts arbete och arbetsmiljö och önskan att kunna motionera mera.

För de intervjuade invandrargruppen att må bra fysiskt, på arbete och att ha socialkontakt, bra ekonomi och friheten är god hälsa. De upplever deras hälsa best när de går till skolan, har bra familjeliv. Det finns heller ingen invandrare som har inte nämnts arbete, familj och önskan att kunna studera mera i skolan.

Kommentar

Svaret på frågorna är individuellt baserad, de är kvalitativ och kvantitativ. Att värdera saks och ting är jätteviktigt. Infödda svenskar och invandrare har samtidigt olika uppfattningar av saks och ting värden t.ex. hälsa. Att känna god hälsa och uppleva god hälsa är viktigt i folkhälsopolitiken och framfaller automatiskt i nationernas bästa intresse att upprätthålla hälsa i samhället. Ett sjuk samhället är ingenting man vill vara med.

5.3.3 Sammanfattning av ForskningStudien bygger på självrapporterad hälsa och sjuklighet. Skillnaderna i ohälsa mätt med dessa mått är stora mellan infödda svenskar och de fyra studerade grupperna av invandrare, men också mellan invandrargrupperna.

Invandrare från Polen rapporterar sämre hälsa än svenskarna men i de flesta avseenden bättre hälsa än de övriga tre grupperna. ( Sidan 2, paragraf 1)

Främst i den Chilenska gruppen att vara gift eller sammanboende utgör en skyddsfaktor mot ohälsa i denna studie. ( Sidan 3, paragraf 2)

För de invandrare som kommer från Iran risken att ha psykisk ohälsa eller långvarig sjukdom med svåra besvär tre gånger så stor om de är otrygga.(Sidan 3, paragraf 3)

Att sakna arbete samvarierar starkt med ohälsa bland infödda svenskar, invandrare från Chile och Iran, men i mindre utsträckning för dem från Polen och Turkiet. ( Sidan 3, paragraf 3)

Dåliga kunskaper i svenska innebär för invandrare från Iran mer än dubbelt så stor risk för alla typer av ohälsa och likaså för invandrare från polen dock bortsett från psykisk ohälsa. ( Sidan 3, paragraf 4)Att uppleva sig diskriminerad innebär dubbelt så stor risk att ha psykisk ohälsa i samtliga fyra invandrargrupper jämfört med om de inte upplever sig diskriminerade.

Svag känsla av sammanhang har i denna studie samband med psykisk ohälsa i alla grupper, även bland infödda svenskar. Bland invandrarna från Iran var risken tolv gånger större bland dem med svag känsla av sammanhang än bland dem med starkt. ( Sidan 4, paragraf 1)

Män och i viss mån även kvinnor i de fyra grupperna är dagligrökare i större omfattning än svenskfödda. Vanligast dagligrökning bland män från Turkiet med över hälften. Minst vanligt är det bland kvinnor födda i Iran med en tiondel dagligrökare. ( Sidan 4, paragraf 3)

Däremot är risken större i de fall då två eller flera ogynnsamma levnadsvanor, såsom dagligrökning, bristande motion eller övervikt, förekommer samtidigt.

Män uppger övervikt i större utsträckning än kvinnor i alla grupper. Vanligast är det bland män från Polen där nästan hälften är överviktiga. Bland kvinnorna är mer än en tredjedel av dem från Chile och Turkiet överviktiga. (Sidan 4, paragraf 4)

Vad gäller utbildning bör noteras att invandrarna från Iran och Polen oftare än infödda svenskar är högutbildade. ( Sidan 7, paragraf 1)

Känslor som förlust av identitet i det nya landet och upplevelser av diskriminering faktorer som är knutna till invandrarskapet, har betydelse för upplevelse av trygghet och förankring. ( Sidan 7, paragraf 2)

Det är vanligare att inte motionera på sin fritid i de fyra grupperna än bland svenskar. Det är något vanligare att män inte motionera än kvinnor bland svenskar och polacker. Bland personer födda i Chile, Turkiet och Iran är det vanligare att kvinnor inte motionera alls. (Sidan 4, paragraf 5)

Vad anser alkoholkonsumtion rapporterar invandrare från Chile, Turkiet och Iran att dem dricker mindre alkohol än infödda svenskar och invandrare från Polen. (Sidan 4, paragraf 6)

Vårdbehoven är olika bland invandrar grupperna. Förtroendet för svensk sjukvård visade sig vara störst bland invandrare från Turkiet och minst från Chile. (Sidan 5, paragraf 5)

Konsumtion av receptbelagda sömnmedel och ångestdämpande medel var större i de fyra invandrar grupperna än bland svensk födda och förklaras bara delvis av att psykiska besvär och sömnbesvär är vanligare bland invandrarna. Detta kan tolkas som att läkare är mer benägna att skriva ut denna typ av mediciner till invandrare. Det kan tänkas bero på kommunikations problem men också på anpassning på invandrares förväntningar. ( Sidan 5, paragraf 6)

Tandvårdsbehoven är större hos invandrar kvinnor från Chile och Turkiet samt så har de sämst tandstatus. Det förefaller troligt att skillnader i tandhälsa mellan infödda svenskar och invandrare delvis kan förklaras av att svenskar sedan 1950-talet haft tillgång till folktandvård. Det förebyggande arbete som denna etablerat vilket lätt till inlärt beteende med regelbundna besök i tandvården. Även polacker i polen har haft tillgång till omfattande förebyggande insatser och grattis tandvård. (Sidan 5, paragraf 7)

Psykisk ohälsa utgör i denna studie ett undantag, den åldern inte förefaller har betydelse alls. När det gäller psykisk ohälsa är könsmönstret i stort desamma. Kvinnorna uppger sig i större omfattning än männen lida av trötthet, sömnbesvär och ängsla, oro eller ångest. Sömnbesvär är dock vanliga bland män från Chile, Iran och Turkiet och ängsla, oro eller ångest samt nedsatt psykiskt välbefinnande är betydande framförallt bland män från Iran. (Sidan 2, paragraf 4)

Kvinnorna har ofta mer än dubbelt så stor risk att ha olika hälsoproblem särskilt framträdande problem relaterade till rörelseorganen. (Sidan 6, paragraf 2)

Mina slutsatser

Invandrarnas ohälsa är inte beroende på bara de faktorerna från deras ursprungliga länder, inte heller bara orsakat av Sverige. Invandrares ohälsa är orsakat av faktorer från hemlandet gånger faktorer från Sverige. Att förbättra de nyanlända mottagande och livsvillkor är angelängen i Sverige. Det skulle avsevärt kunna förbättra invandrares möjligheter till hälsa och anpassning oavsett om de stannar i Sverige eller återvänder till sitt ursprungsland.

Mina intervjuer bevisade att invandrare erkänner sina begränsade möjligheter att ha arbete och gå till skolan och påvisade sina svårigheter att få en bra familj eller behålla kontakten med familjen. Infödda svenskar är angelägna för att arbeta men de vill inte arbeta för hårt så att säga ingen av dem vill arbeta ihjäl sig i en dålig arbetsmiljö. De värderar lika väl familjen och fritid, men är mjukare påverkad till familjens förhållande.

6. Bearbetning och utvärdering av resultat och arbetsgång

Ämne

Hälsa är individs orienterad i Sverige. En och var är ansvarig för sin hälsa. I bakgrunden det förstås att staten görs lika för alla. Staten styrs och drivs genom lagar folkhälsopolitik och arbetsmiljö i övrigt. Mitt mål med projektet är att jag ska få fram nya perspektiv på hälsa och ohälsa vilket tror jag leder till ökad tolerans för andra i samhället. Huvuddelen av projektet sker i den vanliga utbildning i ämnesövergripande hälsoprojekt inom VVV kursen.

För att praktiskt verka för att mitt mål uppnås har jag valt följande infallsvinklar: integration och kulturell mångfall, samverkan över nationsgränser, förståelse för det egna kulturarvet samt kommunikativ förmåga. Det är synd att klartlägga bara invandrare hälsa på sitt hemland. Risken är stor att invandringarbetskraftpolitik kan motiveras av diskriminering av hälsofaktorer. Svensk flykting och invandrarpolitik, invandringarbetskraft och integration politik refereras ofta till tidigare studier eller forskning gjort på olika invandrargrupper. Det är bra att hålla samman slutsatser riktad till bättre och lärorik folkhälsopolitik i Sverige.

Frågeställning / Syfte

Att tolka hälsa på olika infallsvinklar i det svenska samhället där alla känner sig delaktiga, sedda och hörda är revolutionerande. Jag fokuserar på det som förenar människor i stället för det som skiljer åt. Jag betonar det allmänmänskliga. Människa rättigheter är globala giltiga och det spelar ingen roll om man är född i Sverige eller utomlands. Att bo i Sverige räcker det att tar upp det existentiella begreppet ur hälsosynpunkt.Syftet är att öka kunskap som motverk till intolerans och fördomar spridning. Jag ser alla som bor i det här landet infödda svenskar som invandrare, som en resurs och en källa till kunskap och kommunikation.

Metod

Att vända mig till tidigare forskning om invandrarhälsa i Sverige och att läsa utbildning materialet var ett sätt. Att intervjua 10 infödda svenskar och 10 invandrare och att ta upp min hälsosyn var annat. Att kunna se på olika infallsvinklar samt bakåt och framåt, tycker jag, är det bästa sätt att bygga om förtroendet mellan alla grupper och samt mätta utförändringar i samhället. Mitt arbete är inte en fördjupning av forskningen knappast omvärdering av denna.

Resultatet

Jag var mer känslig till intolerans, fördomar, hård invandringarbetskraftpolitik knutna till hälsa och ohälsa i min granskning av forskning. Forskning nämner brister, faktorer som kan påverka invandrare hälsa men snarast hur man kan kompensera brister och svårigheter av invandrare ohälsa.

Ofta fokuseras olikheter mellan invandrare och den inhemska befolkningen men det kan finnas anledning att påpeka att det också finns stora likheter. Sådana faktorer som utgör ogynnsamma förutsättningar för hälsa är ogynnsamma för alla människor som utsatts för dem. I ett folkhälsoperspektiv kan det peka på att i grunden samma hälsopolitik är giltig för hela befolkningen, såväl för invandrare som för infödda svenskar.

Denna undersökning visar att det i huvudsak är samma faktorer som har samband med hälsan bland infödda svenskar som bland de fyra invandrargrupper i Sverige som ingår i studien. Dessa faktorer är ålder, kön, civilstånd, utbildning, arbete, ekonomisk situation, trygghet i tillvaron och socialt stöd.

Arbete och möjlighet att försörja sig själv är en av de viktigaste faktorerna för att känna delaktighet i samhället. Välutbildade invandrare ofta haft svårt att få arbete. För att bryta negativa attityder bland svenskar mot välutbildade invandrare jag önskar att staten utsatts alla som söker jobb i offentlig sektor till en national examen ( concours). Systemet har visat sig vara effektiv i Frankrike och England. Varför inte i Sverige? Möjligheten att få arbete borde underlättas för alla.

Åtgärder för att stödja invandrare språkundervisning samt åtgärder för att påverka invandrarfientliga attityder i den svenska befolkningen är angelägna uppgifter.

Psykiska hälsoproblem kan tas om hand bättre till exempel genom att professional hjälp erbjuds på ett tidigt stadium.

Man kan fundera över hur ett framgångsrikt förebyggande arbete mot tobaksrökning skulle kunna upprepas gentemot olika invandrargrupper. Vis versa gäller det alkohol bland infödda svenskar och polacker i studien.

Mina insatser

Alla flyktingar i Sverige erbjuds en hälsoundersökning på bekostnad av svenska staten en tid efter ankomsten till Sverige. Bra information omkring svensk hälsopolitik är en förmån till flyktingar. Mina intervjufrågor, andra hälsoundersökningar i forskning och insamling av biologiska markörer kan lägga grund till en förstålig studie av hälsa bland invandrare och infödda svenskar så att säga bland befolkningen. Att öka kunskap om invandrares hälsosituation är önskvärt. Det skulle inte ske slumpmässigt.

Bättre kunskap om ohälsa kan vara en tillgång för nya generationer invandrare för det är glasklart att känna till vanligast hälsoproblem i Sverige och adoptera ett dynamisk förebyggande hälsopolitik för att sträva efter bättre hälsa och välbefinnande.

Handledningen

Elisabet Bucht- Kring är en duktig lärare med spetsande idéer rakt på saker. Varje träff var lärorik för mig för att hon låt mig utveckla mina idéer och kritiker gentemot hälsa problemen. Hon hjälpte mig att ordna och strukturera arbetet som jag ville det. Jag tackar henne för den hjälp jag fick utan denna skulle mitt arbete inte utformas som det är nu.

7. Referenser

Mohamed Tounkara

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Intresserad av fler artiklar?