Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Invandrare samt hälsa'

Invandrare samt hälsa

Innehåll- 1. Idéskiss - 2. Projektplan - 3. Bakgrund - 3.1 Frågeställningar - 3.2 Syfte - 4. Metod - 4.1 Genomförande - 4.2 Loggbok - 4.3 Handledning - 5. Resultat - 5.1 Begreppet hälsa - 5.2 Min syn på hälsa - 5.3 Invandrare hälsa i Sverige - 5.3.1 Forskning om Olika villkor – Olika hälsa. - 5.3.2 Intervjuer - 5.3.3 Sammanfattning av Forskning - 6. Bearbetning och utvärdering av resultat och arbetsgång - 7. Referenser

1. Idéskiss

Jag är intresserad av hälsa eftersom begreppet är så stort jag koncentrerar mig om invandrare hälsa i Sverige. Orsak som kan påverka hälsa har fysik, psykisk, psykosomatiskt, bilogisk, sociala, existentiella och miljön dimensionen. Jag tog invandrare hälsa p.g.a. nyfikenhet och kanske kan jämföra olika invandrare grupper hälsa och svenskar inte minst min egen. Alltmer är jag invandrare. Att veta mer om invandrare hälsa kan vara nytta för mig och andra människor. Jag skulle kunna öka mina kunskaper och därefter informera på bättre sätt andra om hälsa och hälsa frågor i min omgivning.

Vad är bra med mitt projekt är idealen att lära mig de faror som är anknutna till hälsa och ohälsa och att kunna sköta min hälsa på bättre sätt. Inte minst jag skulle kolla upp hur forskning är gjort och vilka konsekvenser den kan ha för dessa test grupper. Resultatet i studien kan också ha olika betydelser i svensk flykting och invandrare politiken, i arbetskraftinvandring och integration politiken. Det är svårt och kan vara farligt att generalisera eller dra vissa slutsatser. Studien är bara ett modest underläge för mera forskning i temat. Mina egna idéer i den kritiska granskningen av forskningsarbetet sammanfaller över, tvärs eller isär med kulturellt mångfald. Det är så att jag håller med eller motsäger dels och helheten av forskningsresultatet.

2. Projektplan

3. Bakgrund

Bakgrund till min skrivelse är enligt min läskurs VVV som ingår i min utbildning. Min hälsa är jätte viktig för mig. Föda/kostvana, klimatet är avgörande för mig om jag ska sköta bra min hälsa och min välmående i Sverige. Jag jobbar också i vården och det förstås att jag skulle kunna sköta sjukdom för att höja hälsa i mitt dagliga arbete.

3.1 FrågeställningarVad är hälsa? Vad är min syn på hälsa? Hur ser invandrare hälsa i Sverige? Jag jämför resultat och mina egna erfarenheter i Sverige. För att vara effektiv i mitt arbete och nyttja mitt liv fullt då måste jag veta mer om hälsa.

3.2 SyfteSkrivelsen hjälper mig att öka mina kunskaper som kan vara till nytta för både mig och andra. Syftet är att öka förståelse mellan olika invandrare grupper och infödda svenskar och samtidigt öka likaväl tolerans som integrationsmöjligheter bland andra invandrargrupperna.

4. Metod

4.1 GenomförandeFör att göra mitt projekt jag intervjuade några nya invandrargrupper och infödda svenskar om deras hälsa. Läst litteratur i biblioteket och forskning resultat på Internet. Dessutom jag speglade min egen hälsa i studiet. Den intressanta punkten är att jag tar hänsyn till hälsa begreppet ur etiskt perspektiv.

4.2 Loggbok Januari 08-03 påbörjar arbetet om VVV. Läraren förklarar vad ska göras.Januari 13-03 träffade jag Elisabet och samtalet var idérikt och positivt. Januari 15-03 har skrivit om en del av arbetet och ska diskutera vidare med lärare.Januari 17- 03 läst jag forskningsmaterialet och skev mera om projektet. Januari 19- 03 skriv jag i data mitt nytt arbete. Januari 20- 03 skriv jag ut arbetet i skolan. Januari 24- 03 skrev jag färdig arbetet.

4.3 HandledningJag träffade Elisabet den 13 januari 2003 och samtalet var idérikt och allt gick bra. Vi kom överens om att träffa igen den 15 januari 2003, på mötet med henne då gick vi igenom punkter 4 och 5. Det blir mycket för mig att göra och vi bestämde att träffas igen den 20 januari 2003. Vid 20 januari mötet hon sa att det är bra med mitt arbete. Hon verkade vara nöd med skrivelse. Kanske sista träff skulle ske den 22januari. Inlämning datum är 27 januari.

5. Resultat

5.1 Begreppet hälsaHälsa är fysisk eller psykisk sjukdom frånvaro. Orsaken som kan påverka hälsa kan vara biologisk (kromosom missbildning), fysisk, psykosomatisk, psykisk, existentiella (religiösa eller livsåskådning) och miljön. Arbetsbelastning, kost och föda, åldringen, familjeförhållande, svag ekonomi, dåliga levnadsvanor ( rökning, alkoholism osv.) är faktorer som påverkar individens hälsotillstånd. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa begreppet så här: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, mentalt och socialt välmående och inte enbart avsaknad av sjukdom eller skada.” ( Sidan 159, Människan Socialt och Kulturellt ã2000 Katri Cronlund och Bonniers Utbildning AB)

5.2 Min syn på hälsaLivet går inte utan hälsa och välmående och jag värderar mest min hälsa framför allt annat. Begreppet hälsa sammanfaller lycka, välmående, utveckling. Individens mål att nå hälsa enligt WHO: s definition är en stadig personlig process genom livet.

+A Upplevd hälsa förekomst av objektiva tecken på hälsa dysfunktion, diabetes, handikappad i benetB Verklig hälsa, frånvaro av yttre tecken på ohälsa må bra, frånvaro av dysfunktionC Upplevd och verklig ohälsa, cancer, aids.D Upplevd ohälsa känsla av illa befinnande mår dåligt. Psykosomatisk sjukdom-AI detta fält finns den människa som upplever att hon mår bra trots sin sjukdom/ funktionsnedsättning, till exempel en person med diabetes.B Här finns den människa som upplever att hon är frisk samtidigt som det inte heller finns några tecken på ohälsa.C I detta fält befinner sig den människa som upplever verklig ohälsa och som har en medicinsk diagnos som fastställts genom medicinska provtagningar och undersökningar.D Här befinner sig den människa som upplever ohälsa, trots att det inte går att medicinskt fastställa att hon är sjuk. En bearbetning efter Katie Eriksson 1988Hälsokorsen beskriver väl den känslan av välbefinnande. Jag tycker att det är viktigt att känna och uppleva verklig hälsa med frånvaro av dysfunktion eller känna och uppleva hälsa med lindrig dysfunktion.

5.3 Invandrare hälsa i SverigeInvandrare hälsa i Sverige är inte alltid det bästa, även då de kan må bra och känna sig friska. Bristande svenska kunskaper och upplevelser av diskriminering, sociala faktorerna (arbetslöshet, otryggheten, svaga relationer till familjen) och kulturella faktorer hindrar delaktigheten i samhället. Det finns en antal åtgärder som skulle förbättra invandrarnas hälsotillstånd i Sverige, men det tar tid att förverkliga.

5.3.1 Forskning om Olika villkor – Olika hälsa.Rapporten är en beskrivning av hälsa i fyra invandrargrupper, nämligen de som är födda i Chile, Iran, Polen och Turkiet och som kom till Sverige under 1980-talet och var 20 – 44 år vid ankomsten. Genom att hälsa jämförs dels mellan grupperna, dels med infödda svenskar kan frågan väckas om förhållanden i Sverige orsakat hälsoskillnaderna eller om skillnader i bakgrundsfaktorerna från hemlandet är förklaringen. Analysen utgår från att välkända bestämningsfaktorer för hälsa är giltiga även i de aktuella invandrargrupperna. ( Sidan 1, paragraf 2)Svenskarna har i allmänhet bättre hälsa än invandrare i de fyra invandrargrupperna. Det finns dock olika sjukdomar i cirkulationsorganen är vanligare bland infödda svenskar än i invandrargrupperna. Infödda svenskar anger allergier i större omfattning än invandrarna från Iran, Polen och Turkiet. Hälsoskillnaderna är påfallande mellan olika invandrargrupper och mellan män och kvinnor av samtliga nationaliteter. (Sidan 2, paragraf 2)

Bestämningsfaktorer har samband med hälsoutfallet och sambandet kan vara olika starkt och nivå på hälsoutfallet olika. Det gäller såväl bakgrundsfaktorerna, ålder, kön, civilstånd och utbildning som sociala faktorer som ekonomiska problem, sysselsättning status, upplevelse av trygghet och socialt stöd. Invandrarspecifika faktorer som upplevelse av diskriminering och dåliga kunskaper i svenska språket har också betydelse för hälsoutfallet i de fyra invandrargrupperna.

Dessa bakgrundsfaktorer, sociala faktorer och invandrarspecifika faktorer förklarar, då de samtidigt ingår i en regressionsanalys, mycket av skillnaderna i ohälsa mellan infödda svenskar och de aktuella invandrargrupper, dock inte allt. Detta tyder inte oväntat på att även etniska skillnader och kulturskillnader har betydelse. De skillnader i ohälsa som kan observeras mellan de fyra invandrarländerna ser dock ut att helt förklaras av dessa faktorer.

Genomgående samtliga faktorer är att en större andel bland dem med ogynnsamma förutsättningar har signifikant dålig hälsa än bland dem med goda förutsättningar. Detta är inte oväntat eftersom det också finns ett ömsesidigt beroende mellan flera av faktorerna. Genomgående för samtliga faktorer är också, som nämnts ovan, att det inte går att fastställa sambandets inriktning, dvs. vad som orsakar vad är en påvisad överrisk.

Rapporten påpekar att det är även så att invandrare från samma land skiljer sig betydligt åt beroende på vilka som kommer vid ett visst tillfälle, vid vilken tidpunkt, av vilka orsaker de kommer och vilken situation befinner de sig i hemlandet vid förflyttningen. Psykisk ohälsa bland invandrarna måste tas på allvar sägs det i rapporten. Dessutom finns det ett antal åtgärder och riktningar för att förbättra invandrarnas hälsa i Sverige.

5.3.2 IntervjuerJag intervjuade tio infödda svenskar och tio invandrare slumpmässigt oberoende av ålder, kön, bostadsområde och länder. Mina ställda frågor var:

  • Vad är god hälsa för dig?
  • Upplever du en god hälsa idag?

    Sammanfattning av intervjuresultat

    För de flesta intervjuade infödda svenskar att må bra, kärlek med familjen, trivsel i arbetsmiljö utan att arbeta ihjäl sig är god hälsa. Den gruppen upplever sin hälsa som friska och vill motionera mera. Det finns ingen svenskfödda som har inte nämnts arbete och arbetsmiljö och önskan att kunna motionera mera.

    För de intervjuade invandrargruppen att må bra fysiskt, på arbete och att ha socialkontakt, bra ekonomi och friheten är god hälsa. De upplever deras hälsa best när de går till skolan, har bra familjeliv. Det finns heller ingen invandrare som har inte nämnts arbete, familj och önskan att kunna studera mera i skolan.

    Kommentar

    Svaret på frågorna är individuellt baserad, de är kvalitativ och kvantitativ. Att värdera saks och ting är jätteviktigt. Infödda svenskar och invandrare har samtidigt olika uppfattningar av saks och ting värden t.ex. hälsa. Att känna god hälsa och uppleva god hälsa är viktigt i folkhälsopolitiken och framfaller automatiskt i nationernas bästa intresse att upprätthålla hälsa i samhället. Ett sjuk samhället är ingenting man vill vara med.

    5.3.3 Sammanfattning av ForskningStudien bygger på självrapporterad hälsa och sjuklighet. Skillnaderna i ohälsa mätt med dessa mått är stora mellan infödda svenskar och de fyra studerade grupperna av invandrare, men också mellan invandrargrupperna.

    Invandrare från Polen rapporterar sämre hälsa än svenskarna men i de flesta avseenden bättre hälsa än de övriga tre grupperna. ( Sidan 2, paragraf 1)

    Främst i den Chilenska gruppen att vara gift eller sammanboende utgör en skyddsfaktor mot ohälsa i denna studie. ( Sidan 3, paragraf 2)

    För de invandrare som kommer från Iran risken att ha psykisk ohälsa eller långvarig sjukdom med svåra besvär tre gånger så stor om de är otrygga.(Sidan 3, paragraf 3)

    Att sakna arbete samvarierar starkt med ohälsa bland infödda svenskar, invandrare från Chile och Iran, men i mindre utsträckning för dem från Polen och Turkiet. ( Sidan 3, paragraf 3)

    Dåliga kunskaper i svenska innebär för invandrare från Iran mer än dubbelt så stor risk för alla typer av ohälsa och likaså för invandrare från polen dock bortsett från psykisk ohälsa. ( Sidan 3, paragraf 4)Att uppleva sig diskriminerad innebär dubbelt så stor risk att ha psykisk ohälsa i samtliga fyra invandrargrupper jämfört med om de inte upplever sig diskriminerade.

    Svag känsla av sammanhang har i denna studie samband med psykisk ohälsa i alla grupper, även bland infödda svenskar. Bland invandrarna från Iran var risken tolv gånger större bland dem med svag känsla av sammanhang än bland dem med starkt. ( Sidan 4, paragraf 1)

    Män och i viss mån även kvinnor i de fyra grupperna är dagligrökare i större omfattning än svenskfödda. Vanligast dagligrökning bland män från Turkiet med över hälften. Minst vanligt är det bland kvinnor födda i Iran med en tiondel dagligrökare. ( Sidan 4, paragraf 3)

    Däremot är risken större i de fall då två eller flera ogynnsamma levnadsvanor, såsom dagligrökning, bristande motion eller övervikt, förekommer samtidigt.

    Män uppger övervikt i större utsträckning än kvinnor i alla grupper. Vanligast är det bland män från Polen där nästan hälften är överviktiga. Bland kvinnorna är mer än en tredjedel av dem från Chile och Turkiet överviktiga. (Sidan 4, paragraf 4)

    Vad gäller utbildning bör noteras att invandrarna från Iran och Polen oftare än infödda svenskar är högutbildade. ( Sidan 7, paragraf 1)

    Känslor som förlust av identitet i det nya landet och upplevelser av diskriminering faktorer som är knutna till invandrarskapet, har betydelse för upplevelse av trygghet och förankring. ( Sidan 7, paragraf 2)

    Det är vanligare att inte motionera på sin fritid i de fyra grupperna än bland svenskar. Det är något vanligare att män inte motionera än kvinnor bland svenskar och polacker. Bland personer födda i Chile, Turkiet och Iran är det vanligare att kvinnor inte motionera alls. (Sidan 4, paragraf 5)

    Vad anser alkoholkonsumtion rapporterar invandrare från Chile, Turkiet och Iran att dem dricker mindre alkohol än infödda svenskar och invandrare från Polen. (Sidan 4, paragraf 6)

    Vårdbehoven är olika bland invandrar grupperna. Förtroendet för svensk sjukvård visade sig vara störst bland invandrare från Turkiet och minst från Chile. (Sidan 5, paragraf 5)

    Konsumtion av receptbelagda sömnmedel och ångestdämpande medel var större i de fyra invandrar grupperna än bland svensk födda och förklaras bara delvis av att psykiska besvär och sömnbesvär är vanligare bland invandrarna. Detta kan tolkas som att läkare är mer benägna att skriva ut denna typ av mediciner till invandrare. Det kan tänkas bero på kommunikations problem men också på anpassning på invandrares förväntningar. ( Sidan 5, paragraf 6)

    Tandvårdsbehoven är större hos invandrar kvinnor från Chile och Turkiet samt så har de sämst tandstatus. Det förefaller troligt att skillnader i tandhälsa mellan infödda svenskar och invandrare delvis kan förklaras av att svenskar sedan 1950-talet haft tillgång till folktandvård. Det förebyggande arbete som denna etablerat vilket lätt till inlärt beteende med regelbundna besök i tandvården. Även polacker i polen har haft tillgång till omfattande förebyggande insatser och grattis tandvård. (Sidan 5, paragraf 7)

    Psykisk ohälsa utgör i denna studie ett undantag, den åldern inte förefaller har betydelse alls. När det gäller psykisk ohälsa är könsmönstret i stort desamma. Kvinnorna uppger sig i större omfattning än männen lida av trötthet, sömnbesvär och ängsla, oro eller ångest. Sömnbesvär är dock vanliga bland män från Chile, Iran och Turkiet och ängsla, oro eller ångest samt nedsatt psykiskt välbefinnande är betydande framförallt bland män från Iran. (Sidan 2, paragraf 4)

    Kvinnorna har ofta mer än dubbelt så stor risk att ha olika hälsoproblem särskilt framträdande problem relaterade till rörelseorganen. (Sidan 6, paragraf 2)

    Mina slutsatser

    Invandrarnas ohälsa är inte beroende på bara de faktorerna från deras ursprungliga länder, inte heller bara orsakat av Sverige. Invandrares ohälsa är orsakat av faktorer från hemlandet gånger faktorer från Sverige. Att förbättra de nyanlända mottagande och livsvillkor är angelängen i Sverige. Det skulle avsevärt kunna förbättra invandrares möjligheter till hälsa och anpassning oavsett om de stannar i Sverige eller återvänder till sitt ursprungsland.

    Mina intervjuer bevisade att invandrare erkänner sina begränsade möjligheter att ha arbete och gå till skolan och påvisade sina svårigheter att få en bra familj eller behålla kontakten med familjen. Infödda svenskar är angelägna för att arbeta men de vill inte arbeta för hårt så att säga ingen av dem vill arbeta ihjäl sig i en dålig arbetsmiljö. De värderar lika väl familjen och fritid, men är mjukare påverkad till familjens förhållande.

    6. Bearbetning och utvärdering av resultat och arbetsgång

    Ämne

    Hälsa är individs orienterad i Sverige. En och var är ansvarig för sin hälsa. I bakgrunden det förstås att staten görs lika för alla. Staten styrs och drivs genom lagar folkhälsopolitik och arbetsmiljö i övrigt. Mitt mål med projektet är att jag ska få fram nya perspektiv på hälsa och ohälsa vilket tror jag leder till ökad tolerans för andra i samhället. Huvuddelen av projektet sker i den vanliga utbildning i ämnesövergripande hälsoprojekt inom VVV kursen.

    För att praktiskt verka för att mitt mål uppnås har jag valt följande infallsvinklar: integration och kulturell mångfall, samverkan över nationsgränser, förståelse för det egna kulturarvet samt kommunikativ förmåga. Det är synd att klartlägga bara invandrare hälsa på sitt hemland. Risken är stor att invandringarbetskraftpolitik kan motiveras av diskriminering av hälsofaktorer. Svensk flykting och invandrarpolitik, invandringarbetskraft och integration politik refereras ofta till tidigare studier eller forskning gjort på olika invandrargrupper. Det är bra att hålla samman slutsatser riktad till bättre och lärorik folkhälsopolitik i Sverige.

    Frågeställning / Syfte

    Att tolka hälsa på olika infallsvinklar i det svenska samhället där alla känner sig delaktiga, sedda och hörda är revolutionerande. Jag fokuserar på det som förenar människor i stället för det som skiljer åt. Jag betonar det allmänmänskliga. Människa rättigheter är globala giltiga och det spelar ingen roll om man är född i Sverige eller utomlands. Att bo i Sverige räcker det att tar upp det existentiella begreppet ur hälsosynpunkt.Syftet är att öka kunskap som motverk till intolerans och fördomar spridning. Jag ser alla som bor i det här landet infödda svenskar som invandrare, som en resurs och en källa till kunskap och kommunikation.

    Metod

    Att vända mig till tidigare forskning om invandrarhälsa i Sverige och att läsa utbildning materialet var ett sätt. Att intervjua 10 infödda svenskar och 10 invandrare och att ta upp min hälsosyn var annat. Att kunna se på olika infallsvinklar samt bakåt och framåt, tycker jag, är det bästa sätt att bygga om förtroendet mellan alla grupper och samt mätta utförändringar i samhället. Mitt arbete är inte en fördjupning av forskningen knappast omvärdering av denna.

    Resultatet

    Jag var mer känslig till intolerans, fördomar, hård invandringarbetskraftpolitik knutna till hälsa och ohälsa i min granskning av forskning. Forskning nämner brister, faktorer som kan påverka invandrare hälsa men snarast hur man kan kompensera brister och svårigheter av invandrare ohälsa.

    Ofta fokuseras olikheter mellan invandrare och den inhemska befolkningen men det kan finnas anledning att påpeka att det också finns stora likheter. Sådana faktorer som utgör ogynnsamma förutsättningar för hälsa är ogynnsamma för alla människor som utsatts för dem. I ett folkhälsoperspektiv kan det peka på att i grunden samma hälsopolitik är giltig för hela befolkningen, såväl för invandrare som för infödda svenskar.

    Denna undersökning visar att det i huvudsak är samma faktorer som har samband med hälsan bland infödda svenskar som bland de fyra invandrargrupper i Sverige som ingår i studien. Dessa faktorer är ålder, kön, civilstånd, utbildning, arbete, ekonomisk situation, trygghet i tillvaron och socialt stöd.

    Arbete och möjlighet att försörja sig själv är en av de viktigaste faktorerna för att känna delaktighet i samhället. Välutbildade invandrare ofta haft svårt att få arbete. För att bryta negativa attityder bland svenskar mot välutbildade invandrare jag önskar att staten utsatts alla som söker jobb i offentlig sektor till en national examen ( concours). Systemet har visat sig vara effektiv i Frankrike och England. Varför inte i Sverige? Möjligheten att få arbete borde underlättas för alla.

    Åtgärder för att stödja invandrare språkundervisning samt åtgärder för att påverka invandrarfientliga attityder i den svenska befolkningen är angelägna uppgifter.

    Psykiska hälsoproblem kan tas om hand bättre till exempel genom att professional hjälp erbjuds på ett tidigt stadium.

    Man kan fundera över hur ett framgångsrikt förebyggande arbete mot tobaksrökning skulle kunna upprepas gentemot olika invandrargrupper. Vis versa gäller det alkohol bland infödda svenskar och polacker i studien.

    Mina insatser

    Alla flyktingar i Sverige erbjuds en hälsoundersökning på bekostnad av svenska staten en tid efter ankomsten till Sverige. Bra information omkring svensk hälsopolitik är en förmån till flyktingar. Mina intervjufrågor, andra hälsoundersökningar i forskning och insamling av biologiska markörer kan lägga grund till en förstålig studie av hälsa bland invandrare och infödda svenskar så att säga bland befolkningen. Att öka kunskap om invandrares hälsosituation är önskvärt. Det skulle inte ske slumpmässigt.

    Bättre kunskap om ohälsa kan vara en tillgång för nya generationer invandrare för det är glasklart att känna till vanligast hälsoproblem i Sverige och adoptera ett dynamisk förebyggande hälsopolitik för att sträva efter bättre hälsa och välbefinnande.

    Handledningen

    Elisabet Bucht- Kring är en duktig lärare med spetsande idéer rakt på saker. Varje träff var lärorik för mig för att hon låt mig utveckla mina idéer och kritiker gentemot hälsa problemen. Hon hjälpte mig att ordna och strukturera arbetet som jag ville det. Jag tackar henne för den hjälp jag fick utan denna skulle mitt arbete inte utformas som det är nu.

    7. Referenser

  • Vård och Omsorgsarbete ã2000 Barbro Blume*Elisabet Karlsson, Sonia Lennartsson Kapital 9 Sidan 145.
  • Människan Socialt och Kulturellt ã2000 Katri Cronlund Bonniers Kapital 9 Sidan 159.
  • Intervjuer av 10 infödda svenskar och 10 invandrare Av Mohamed Tounkara ã19 januari 2003
  • http://www.sos.se/sos/publ/referat/0003-003.htm Socialstyrelsen publicerat Olika Villkor-Olika Hälsa. En studie bland invandrare från Chile, Polen, Iran och Turkiet.

    Mohamed Tounkara

    Redigera?

    Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

    Inga kategorier för denna artikel än...

    Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

    Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

    1. Lägg till fler
      Skriv in svaret på frågan: 2+1

    Intresserad av fler artiklar?

    Jennifer Garner
    Lutheran
    Fotografi
    Sångbok
    Wilhelm von Braun
    Fäbod
    Franz Lehár
    European hinna Academy
    Präst
  • Senaste sökningarna

    egal har fått 998 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:59.

    barkarby har fått 720 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:57.

    Golgiapparat har fått 989 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:55.

    sk har fått 1209 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:51.

    jag har fått 1042 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:45.

    Belgien har fått 832 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:42.

    konsonant har fått 876 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:35.

    kerna har fått 712 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:33.

    anafylaktisk har fått 783 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:31.

    flegmatiker har fått 918 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:28.

    hobert har fått 818 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:26.

    ekvidistans har fått 800 sökningar. Den senaste gjordes 2017-11-20 20:23:17.

    Designed by: template world
    Learning4sharing.nu
    All Rights Reserved. 0.05 SEK

    Logga in

    Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

    Ingent Konto?

    Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

    Ny Användare

    Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


    Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

    Lägg till artikel

    Du är inte inloggad.

    Logga In eller Skapa konto.