Internering
Internering är en form av, oftast tidsobestämt, frihetsberövande.Se även LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård).
I civila samanhang kan interning snarast jämföras med ett slags fängelsestraff. Interneringen är dock oftast tidsobestämd i domen, även om vissa länder har satt övre gränser i domarna. I Svensk rätt har internering varit ett straff. Internering användes mot allvarliga återfallsförbrytare, oftast rånare och sexualbrottslingar. Sedan 1981 är internering avskaffat som straff i Sverige.
Skillnaden mellan internering och fängelse kan väl lättast förklaras såhär: fängelse är ett straff för en brottslig gärning; det är fråga om en sorts hämnd som samhället omberörjer för offrets räkning. Internering är dels en hämnd men mer ett sätt att skydda samhället från brottslingens fortsatta brottslighet. Förelåg det ingen risk för fortsatt brottslighet så skulle man inte dömas till internering. Frigivning från internering skulle i teorin först ske när man ansåg att brottslingen var "botad".
I militära samanhang är internering något annat. Internering i neutrala länder sker av utlänsk trupp som deltar i krig (historiskt sett: som inte givits rätt att vara där av den nautrala staten). En internerad person är inte krigsfånge. Internering brukar ske i särskilda läger, interneringsläger. Numera regleras internering tämligen utförligt i Haag V-konventionen, som föreskriver att en neutral stat har rätt att, och är skyldig att, internera bl.a. trupp från främmande makt indragen i kriget som befinner sig i det neutrala landet. Interneringen varar i sådana här samanhang till dess kriget är slut.
Är det här någorlunda begripligt? //Ursprunglige skribenten
Anser att det är mycket, mycket förenklat att säga att fängelse är en sorts hämnd som samhället ombesörjer för offrets räkning. Det är heller inte sant. Syftet med straffet kan vara allmänpreventivt (dvs avsett att vara avskräckade i största allmänhet), individualpreventivt (dvs syfta till att avskräcka den enskilde individen från att begå gärningen eller en liknande gärning igen) eller ha en punitiv karaktär (dvs verka straffande). Man talar också om den så kallade "vårdtanken" som innebär att straffet egentligen inte skall utgöra något straff i egentlig bemärkelse, utan snarare hjälpa internen att återgå till ett "normalt" liv efter interneringen för att på detta sätt hindra att denne återfaller i brott, samt om statens ansvar i detta sammanhang. Uppfattningen straffet skulle vara ett sätt för samhället att "hämnas" å offrets vägar kan ses som en uppfattning som bygger på talionsprincipen i Bibeln, dvs "öga för öga, tand för tand" och som sedan länge har övergivits i Svensk rättstradition.
Vänligen// JLäs gärna första meningen i stycket du berör. Där står "skillnaden mellan" åtföljt av ett kolon. Det är alltså bara skillnaden som beskrivs, inte det gemensamma. I övrigt undrar jag om du misstycker om jag lånar din text och skriver en artikel om straffideologier, alltså varför man anser sig vara i behov av straff?
Ditt påpekande om "skillnaden mellan" ändrar inte min ståndpunkt om att det är förenklat att kalla fängelse en hämnd. Låna texten får du gärna. Det finns dock mycket bättre och mer utförlig litteratur kring ämnet, t ex i krimonologisk och rättspolitisk sådan. Där finns både filosofiska resonemang om fängelse som straffmetod och rättspolitiska diskussioner kring fängelse som rimlig/önskvärd åtgärd vid brott av olika slag.
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
ExponovaAccinity
Autodesk
Autonomy
Carmenta
Clavister
Columbitech
Consignit
Exportrådet