Ingmar Bergman

Innehåll- 1. Biografi - 2. Film - 2.1 Filmografi - 3. Litteratur -- manus och böcker - 3.1 Bibliografi - 4. Teater - 4.1 Uppsättningar - 5. Utmärkelser - 6. Övrigt - 7. Länkar

Ingmar Bergman, filmregissör, teaterregissör, manusförfattare, författare (sök Internet Book List, LibraryThing, IMDb, Libris, Adlibris, Bokus, Projekt Runeberg). Fullständigt namn: Ernst Ingmar Bergman.

• född 14 juli 1918 i Uppsala, Uppsala län (Uppland).
• avlider 30 juli 2007 i sitt hem på Fårö, Gotland.

1. Biografi

Bergmans far, Erik Bergman, var lutheransk kontraktsprost och senare kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm. Ingmars mor, Karin Bergman (född Åkerblom), arbetade som sjuksköterska, men kom från en finare och förmögnare familj än sin man. Bergmans enda syskon är en syster. När Bergman var 2 år flyttade familjen till Villagatan i Stockholm, nummer 22.

Bergman hade ett rum på Dramaten sedan år1963, vilket han planenligt lämnade efter sin sista film, Saraband. Efter filmen bosatte han sig på Fårö för gott, för att skriva och titta på film. Under sitt liv var Bergman även känd för sina många kvinnor och har sagt i intervju att han inte kom ur puberteten förren har var 58 år!

År1976 blev Bergman anklagad för skattefiffel och istället för att hamna i rättsliga åtgärder flyttade han en tid ner till Tyskland och München där han bodde och även verkade fram till år1982. Han friades från alla anklagelser år1979.

Han avled i sitt hem natten mot 30 juli 2007.

2. Film

Blev känd under 1940-talet som manusförfattare till bl.a. Hets av Alf Sjöberg. Började samtidigt också regissera sina egna filmer som han också skrev manus till.

De första filmerna var var ganska dystra och tunga filmer och blev inte några större framgångar. Hans genombrott internationellt var Sommaren med Monika år1953. Sommarnattens leende år1955 räknas också som en viktig film för Bergmans berömmelse. Hans främsta tid brukar man ofta säga var slutet av 1950-talet och 1960-talet då han bl.a. gjorde Det sjunde inseglet, Smultronstället och Persona. Många av Bergmans tidiga filmer fotades av filmfotografen Gunnar Fischer.

Filmerna Såsom i en spegel, Tystnaden och Nattvardsgästerna brukar kallas "tystnadens trilogi". (Det är Guds tystnad som avses.) Av många filmvetare betraktas de tre filmerna som Bergmans bästa. Bergman själv har dock hävdat att detta inte alls är någon trilogi, utan att det var moderiktigt med trilogifilmer när dessa spelades in och att de därför av bara farten blev kallade detta. Det var även under denna tid Bergman började sammarbeta med filmfotografen Sven Nykvist.

Under 1970-talet var hans filmer av mer ojämn kvalitet men Viskningar och rop anses vara av hög kvalitet. 1983 regisserade han Fanny och Alexander som blev en stor framgång och belöndes med flera Oscars. Denna film är kanske den Bergman-filmen som är kändast bland den breda allmänheten.

Själv har Bergman sagt att de filmer han själv tycker han lyckats bäst med är Persona och Viskningar och rop. Han tittade inte på sina egna filmer så ofta.

I juni 2002 blev det känt att Ingmar Bergman donerar sitt personliga arkiv till - ja, till vad? Kommer det långsiktigt att bli tillgängligt utanför en snävare krets av forskare?

2.1 Filmografi

• Hets (manus, 1944)
• Kris (regi & manus, 1946)
• Det regnar på vår kärlek (regi & manus, 1946)
• Kvinna utan ansikte (manus, 1947)
• Skepp till India land (regi & manus, 1947)
• Musik i mörker (regi, 1948)
• Hamnstad (regi & manus, 1948)
• Eva (manus, 1948)
• Fängelse (regi & manus, 1949)
• Törst (regi, 1949)
• Till glädje (regi & manus, 1950)
• Medan staden sover (synopsis, 1950)
• Sånt händer inte här (regi, 1950)
• Sommarlek (regi & manus, 1951)
• Frånskild (manus & synopsis, 1951)
• Kvinnors väntan (regi & manus, 1952)
• Sommaren med Monika (regi & manus, 1953)
• Gycklarnas afton? (regi & manus, 1953)
• En lektion i kärlek (regi & manus, 1954)
• Kvinnodröm (regi & manus, 1955)
• Sommarnattens leende (regi & manus, 1955)
• Sista paret ut (manus, 1956)
• Det sjunde inseglet (regi & manus, 1957)
• Smultronstället (regi & manus, 1957)
• Nattens ljus (scenario, 1957)
• Nära livet (regi & manus, 1958)
• Ansiktet (regi & manus, 1958)
• Jungfrukällan (regi, 1960)
• Djävulens öga (regi & manus, 1960)
• Såsom i en spegel (regi & manus, 1961)
• Lustgården (manus & konstnärlig rådgivning, 1961)
• Nattvardsgästerna (regi & manus, 1962)
• Tystnaden (regi & manus, 1963)
• För att inte tala om alla dessa kvinnor (regi & manus, 1964)
• Persona (regi, manus & berättarröst; 1966)
• Stimulantia [endast episoden Daniel] (regi, manus, foto & berättarröst; 1967)
• Vargtimmen (regi & manus, 1968)
• Skammen (regi & manus, 1968)
• Riten (regi, manus & skådespel; 1969)
• En passion (regi, manus & berättarröst; 1969)
• Fårödokument (regi & intervjuv, 1970)
• Beröringen (regi & manus, 1970)
• Viskningar och rop (regi, manus & berättarröst; 1972)
• Scener ur ett äktenskap (regi, manus & berättarröst; 1973)
• Trollflöjten (regi & manusbearbetning, 1975)
• Ansikte mot ansikte (regi & manus, 1976)
• Ormens ägg (regi & manus, 1977)
• Höstsonaten (regi & manus, 1978)
• Fårödokument 1979 (regi & berättarröst, 1979)
• Ur marionetternas liv (regi, manus & producent; 1980)
• Fanny och Alexander (regi & manus, 1982)
• Efter repetitionen (regi & manus, 1984)
• Den goda viljan (manus, 1991)
• Söndagsbarn (manus, 1992)
• Enskilda samtal (manus, 1996)
• Larmar och gör sig till (manus & regi, 1997)
• Trolösa (manus, 2000)
• Saraband (premiär december 2003)

3. Litteratur -- manus och böcker

3.1 Bibliografi

• Jack hos skådespelarna (1946)
• Moraliteter (1948)
• Trämålning (1956): detta manus blev en skolpjäs och ligger även till grunden för Sjunde inseglet
• En filmtrilogi (1963)
• Persona (1966)
• Filmberättelser 1 (1973)
• Filmberättelser 2 (1973)
• Filmberättelser 3 (1973)
• Scener ur ett äktenskap (1973)
• Ansikte mot ansikte (1975)
• Ormens ägg (1977)
• Höstsonaten (1978)
• Ur marionetternas liv (1980)
• Fanny och Alexander (1982)
• Laterna magica (1987): självbiografi
• Bilder (1990)
• Den goda viljan (1991): självbiografisk
• Söndagsbarn (1993): självbiografisk
• Femte akten (1994)
• Enskilda samtal (1996)
• Föreställningar (2000)

4. Teater

Sedan 1980-talet har han främst arbetat som regissör på teater, oftast på Dramaten i Stockholm.

4.1 Uppsättningar

• Till främmande hamn av Sutton Vane (1938)
• Lycko-Pers resa av August Strindberg (1939)
• Höstrapsodi av Doris Rönnqvist (1939)
• Han som fick leva om sitt liv av Pär Lagerkvist (1939)
• Svarta handsken av August Strindberg (1940)
• Köpmannen i Venedig av William Shakespeare (1940)
• Macbeth av William Shakespeare (1940)
• Påsk av August Strindberg (1940)
• Timglaset av William Butler Yeats (1940)
• Koka soppa på en spik av William Butler Yeats (1940)
• Pelikanen av August Strindberg (1940)
• Svanevit av August Strindberg (1940)
• Fadren av August Strindberg (1941)
• Elddonet av H. C. Andersen (1941)
• En spöksonat av August Strindberg (1941)
• En midsommarnattsdröm av William Shakespeare (1941)
• Fågel Blå av Z. Topelius (1941)
• Sniggel-Snuggel av Torun Munthe (1942)
• De tre dumheterna av Torun Munthe (1942)
• Rödluvan av Robert Bürkner (1942)
• Kaspers död av Ingmar Bergman (1942)
• Vem är jag? av Carl Erik Soya (1943)
• Strax innan man vaknar av Bengt Olof Vos (1943)
• U 39 av Rudolf Värnlund (1943)
• Niels Ebbesen av Kaj Munk (1943)
• Tivolit av Ingmar Bergman (1943)
• Hotellrummet av Pierre Rocher (1944)
• Spelhuset av Hjalmar Bergman (1944)
• Herr Sleeman kommer av Hjalmar Bergman (1944)
• Aschebergskan på Widtskövle av Brita von Horn & Elsa Collin (1944)
• Fan ger ett anbud av Carl Erik Soya (1944)
• Macbeth av William Shakespeare (1944)
• Kriss-Krass-Filibom av Sture Ericsson & Rune Moberg (1945)
• Sagan av Hjalmar Bergman (1945)
• Reducera moralen av Sune Bergström (1945)
• Jacobowsky och översten av Franz Werfel (1945)
• Rabies av Olle Hedberg (1945)
• Pelikanen av August Strindberg (1945)
• Utan en tråd av Rune Moberg (1946)
• Rekviem av Björn-Erik Höijer (1946)
• Rakel och biografvaktmästaren av Ingmar Bergman (1946)
• Caligula av Albert Camus (1946)
• Dagen slutar tidigt av Ingmar Bergman (1947)
• Magi av G. K. Chesterton (1947)
• Mig till skräck av Ingmar Bergman (1947)
• Dans på bryggan av Björn-Erik Höijer (1948)
• Macbeth av William Shakespeare (1948)
• Tjuvarnas bal av Jean Anouilh (1948)
• En vildfågel av Jean Anouilh (1949)
• Spårvagn till lustgården av Tennessee Williams (1949)
• Guds ord på landet av Ramón María del Valle-Inclán (1950)
• Tolvskillingsoperan av Bertolt Brecht (1950)
• En skugga av Hjalmar Bergman (1950)
• Medea av Jean Anouilh
• Det lyser i kåken av Björn-Erik Höijer (1951)
• Tatuerade rosen av Tennessee Williams (1951)
• Mordet i Barjärna av Ingmar Bergman (1952)
• Kronbruden av August Strindberg (1952)
• Sex roller söka en författare av Luigi Pirandello (1953)
• Slottet av Max Brod (och Franz Kafka) (1953)
• Spöksonaten av August Strindberg (1954)
• Glada änkan av Franz Lehár (1954)
• Skymningslekar av Ingmar Bergman och C. G. Kruuse (1954)
• Don Juan av Jean-Baptiste Molière (1955)
• Tehuset Augustimånen av John Patrick (1955)
• Trämålning av Ingmar Bergman (1955)
• Lea och Rakel av Vilhelm Moberg (1955)
• Bruden utan hemgift av Alexander Ostrovskij (1956)
• Katt på hett plåttak av Tennessee Williams (1956)
• Erik XIV av August Strindberg (1956)
• Peer Gynt av Henrik Ibsen (1957)
• Misantropen av Jean-Baptiste Molière (1957)
• Sagan av Hjalmar Bergman (1958)
• Ur-Faust av Johann W. Goethe (1958)
• Värmlänningarna av F. A. Dahlgren (1958)
• Måsen av Anton Tjechov (1961)
• Rucklarens väg av Igor Stravinskij (1961)
• Vem är rädd för Virginia Woolf? av Edward Albee (1963)
• Sagan av Hjalmar Bergman (1963)
• Tre knivar från Wei av Harry Martinsson (1964)
• Hedda Gabler av Henrik Ibsen (1964)
• Don Juan eller stengästen av Jean-Baptiste Molière (1965)
• För Alice av Edward Albee (1965)
• Rannsakningen av Peter Weiss (1966)
• Kritiken över hustruskolan (prolog) av Jean-Baptiste Molière (1966)
• Hustruskolan av Jean-Baptiste Molière
• Sex roller söker en författare av Luigi Pirandello (1967)
• Woyzeck av Georg Büchner (1969)
• Drömspelet av August Strindberg (1970)
• Hedda Gabler av Henrik Ibsen (1970)
• Show av Lars Forssell (1971)
• Vildanden av Henrik Ibsen (1972)
• Spöksonaten av August Strindberg (1973)
• Misantropen av Jean-Baptiste Molière (1973)
• Till Damaskus av August Strindberg (1974)
• Trettondagsafton av William Shakespeare (1975)
• Ett drömspel av August Strindberg (1977)
• Tre systrar av Anton Tjechov (1978)
• Tartuffe av Jean-Baptiste Molière (1979)
• Hedda Gabler av Henrik Ibsen (1979)
• Yvonne av Witold Gombrowicz (1980)
• Nora (Ett dockhem) av Henrik Ibsen (1981)
• Julie (Fröken Julie) av August Strindberg (1981)
• Scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman
• Don Juan av Jean-Baptiste Molière (1983)
• Kung Lear av William Shakespeare (1984)
• Från regnormarnas liv av P. O. Enquist (1984)
• John Gabriel Borkman av Henrik Ibsen (1985)
• Fröken Julie av August Strindberg (1985)
• Ett drömspel av August Strindberg (1986)
• Hamlet av William Shakespeare (1986)
• Lång dags färd mot natt av Eugene ONeill (1988)
• Markisinnan de Sade av Yukio Mishima (1989)
• Ett dockhem av Henrik Ibsen (1989)
• Peer Gynt av Henrik Ibsen (1991)
• Backanterna av Euripides (1991)
• Sista skriket av Ingmar Bergman (1993)
• Rummet och tiden av Botho Strauss (1993)
• Goldberg-variationer av George Tabori (1994)
• Vintersagan av William Shakespeare (1994)
• Misantropen av Jean-Baptiste Molière (1995)
• Yvonne av Witold Gombrowicz (1995)
• Backanterna av Euripides (1996)
• Bildmakarna av P. O. Enquist (1998)
• Spöksonaten av August Strindberg (2000)
• Maria Stuart av Friedrich von Schiller (2000)
• Gengångare av Henrik Ibsen (2002)

5. Utmärkelser

• 1957 års Thaliapris

6. Övrigt

• Ingmar Bergman var den första ordföranden (president) i den europeiska filmakademien, European Film Academy.
• Den 18 juli 2004, debuterar Ingmar Bergman som sommarpratare i radioprogrammet Sommar se .

7. Länkar

• i DN

Se även:

• Bergmanrulle

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Braille
Zamboni
Metodistkyrkan
Sören Cratz
Primitiv
Darwin
Miljöaktivism
Volkert förfaren der Graaf
Etnolog