Influensa

Innehåll- 1. Stjärnornas inflytande och virusens modetrender - 1.1 Modet växlar - 1.2 Gammalt gissel - 1.3 Hur känner man igen den? - 1.4 Hur gör virus? - 1.5 Dödligt hot - 1.6 Finns det bot?

Influensa är en virussjukdom med symptom som muskelvärk, hög feber, huvudvärk, matthet och allmänna förkylningstecken.

1. Stjärnornas inflytande och virusens modetrender

Influensan är ett otyg som varje vinter förpassar en stor del av oss till sängen under några jobbiga dagar. För äldre och kroniskt sjuka kan influensan utgöra en direkt livsfara. Men vad är egentligen influensa för en sjukdom? Och varför är det så svårt att hitta en medicin som botar den?

Många gånger händer det nog att vi litet slarvigt kallar en vanlig förkylning för influensa, men det är litet olyckligt.

Precis som förkylning orsakas influensa av virus, som sätter sig i näsa och luftvägar, men influensan ger oftast svårare symptom och en allmän trötthet även långt efter tillfrisknandet. Den kan också föra med sig komplikationer, framför allt hos äldre och personer med någon kronisk sjukdom.

Medan förkylning faktiskt kan orsakas av en lång rad olika virus från skilda virusfamiljer, finns det några få, närbesläktade influensavirus. Man delar in dem i tre typer; A, B och C. Det är A som ger de stora, världsomfattande epidemierna. B kan ge mindre epidemier, men C ger bara en lätt sjukdom, som alla får någon gång under barndomen och sedan blir immuna mot.

1.1 Modet växlar

Varför i hela friden blir vi då inte immuna mot de andra virustyperna? Om vårt immunförsvar en gång har träffat på dessa virus borde det ju känna igen dem och förstöra dem nästa gång de dyker upp. Men influensavirusen har förmågan att "förklä sig". De "byter kläder" med jämna mellanrum, så att våra immunceller inte känner igen dem.

De här kläderna, det är två olika sorters proteiner, HA och NA, som sitter på virusets utsida, en hel mängd av varje sort, som spretar ut som taggarna på en igelkott. Det är framför allt dessa proteiner som vårt immunförsvar lär sig känna igen och attackerar om viruset kommer tillbaka "i samma kläder". Och eftersom "virustaggarna" behövs bl.a. för att viruset skall kunna haka fast vid cellerna i näsan och luftrören, så kan immunförsvaret hindra viruset att orsaka sjukdom.

Men när viruset "byter kläder" har förstås inte immunförsvaret en chans. Vad som egentligen händer är att det hos vissa virus uppkommer slumpmässiga förändringar i arvsmassan - mutationer. Och arvsmassan fungerar som "ritning" för proteinerna.

Alla de virus som har den gamla ritningen förstörs av immunförsvaret, men den nya varianten förökar sig, orsakar sjukdom och sprider smitta till andra personer - en ny influensaepidemi har startat.

Den nya virustypen får namn efter den plats där den först dök upp, eller rättare sagt där forskarna först kunde visa att det var en ny typ. Det är därför man talar om "Nya Kaledonien-virus", "Taiwan-virus", "Victoria-virus" eller "Beijing-virus".

Vid såna här små förändringar kan det hända att "kläderna" trots allt liknar de gamla, så att immunförsvaret delvis genomskådar viruset. Sjukdomen kan då bli lindrigare och inte smitta lika lätt.

Men andra gånger tycks det som om viruset har fallit för ett helt nytt mode - antingen HA eller NA eller båda är av en helt ny modell - och det är då som de svåra epidemierna blossar upp: "ryska snuvan" 1889, "spanska sjukan" 1918, "asiaten" 1957 och Hongkong-influensan 1968. Sådana intensiva, världsomspännande epidemier kallas pandemier.

Fast precis som vårt klädmode ofta kommer tillbaka med jämna mellanrum, har forskarna kunnat konstatera att de "helt nya" virusproteinerna bara är gamla bekanta som gör come-back. Vad man vet har det bara funnits ett fåtal huvudvarianter av HA och NA. Exempelvis har det visat sig att Hongkong-viruset hade samma proteiner som det som orsakade spanska sjukan.

Förmodligen finns små mängder virus av de gamla typerna kvar någonstans och kan antingen blomma upp på nytt på egen hand, eller lämna över sin "ritning" för det ena eller båda proteinerna till en annan virustyp. Förutsättningen för att ett "gammalt" virus skall ha en chans att komma tillbaka är att det har gått så lång tid att en stor del av befolkningen är född efter den förra epidemin och alltså saknar immunitet mot just det viruset.

1.2 Gammalt gissel

Influensan har en lång historia. Själva ordet kommer av medeltidsitalienskans influence, inflytanden, och visar hur man förr trodde att det var stjärnornas inflytande som utlöste epidemierna.

Man vet att regelbundna influensaepidemier har återkommit med 1-3 års mellanrum under åtminstone de senaste 400 åren. Även om sjukdomen inte ger några alldeles typiska utslag eller liknande, är det nämligen lätt att känna igen den i de historiska beskrivningarna genom de mycket plötsligt uppblossande epidemierna, där en mycket stor del av befolkningen drabbas. En forskare har gjort upp en tabell över totalt 299 kända epidemier från 1100-talet fram till 1875.

De världsomspännande s.k. pandemierna är mer sällsynta. Den första säkra influensa-pandemin utbröt 1580, men de kan givetvis ha förekommit tidigare. Sedan dess har världen drabbats av 31 pandemier. Den svåraste var "spanska sjukan" 1918-19, som svepte runt världen i tre "vågor" och totalt krävde 21 miljoner dödsoffer. Även om världskriget hade sett till att många var försvagade av svält, umbäranden och krigsskador, måste det ha rört sig om ett ovanligt elakartat virus.

Den moderna epoken i förståelsen av influensa inleddes 1933, då en brittisk forskare lyckades hitta influensavirus hos vesslor. Engelsmannen Burnet visade 1936 att viruset kan odlas i hönsägg, en mycket viktig upptäckt för fortsatt forskning och inte minst för utvecklandet av vaccin. Vaccin framställs helt enkelt genom att man odlar den aktuella virustypen i ägg och sedan dödar viruset på kemisk väg. Nu för tiden gallrar man också bort större delen av viruset så att endast HA- och NA-proteinerna blir kvar. På det viset får man en god immunitet med minsta möjliga biverkningar av vaccinet.

Just nu har det faktiskt gått ovanligt lång tid sedan en riktig pandemi. Den senaste var den så kallade Hong-kong-influensan, som bröt ut 1968, sedan viruset hade "klätt på sig" ett nytt HA-protein. Den virustypen kallas H3,N2. 1977 dök det visserligen upp en ny typ, H1,N1, men den ledde aldrig till någon stor pandemi. Orsaken är förmodligen att det bara hade gått 20 år sedan den virustypen senast var i farten. Den dominerade nämligen 1947-57 och en stor del av befolkningen var alltså fortfarande immun. I stället har vi nu fått den unika situationen med tvåolika undertyper av A-virus som samtidigt orsakar epidemier. Dessutom är även B-virus i farten, och de vaccin som nu används skyddar därför alltid mot alla tre typerna.

Det har alltså gått över 30 år sedan vi senast hade en stor pandemi. Även om intervallen alltid har varit oregelbundna, har det tidigare vanligen bara dröjt 10-15 år. Frågan är om den långa väntan nu enbart beror på slumpen. Man vet att de nya virustyperna 1957, 1968 och 1977 alla uppstod i Kina och vissa forskare spekulerar i att ändrade sociala förhållanden där skulle ligga bakom att vi sluppit riktigt svåra epidemier.

1.3 Hur känner man igen den?

Hur känner man nu igen influensan när man har drabbats? Ja, ett av de säkraste tecknen är helt enkelt att man blir sjuk medan en influensaepidemi härjar i landet. Ibland kan influensan vara lindrig och mest likna en vanlig förkylning eller halsont, men den typiska sjukdomsbilden börjar med frossa, hög feber, allmän matthet och muskelvärk.

Insjuknandet kommer väldigt plötsligt, ofta kan man tala om precis vilket klockslag man blev sjuk. Muskelsmärtan sätter sig även i ögonmusklerna, så att det gör ont att snegla åt sidan. Huvudvärk är också ett vanligt symptom. Däremot är "förkylningssymptomen" till en början endast svaga, lätt nästäppa och heshet.

Efter ett par dagar minskar dock symptomen runt om i kroppen och febern går ner, men istället kommer snuva, halsont och torrhosta. Hostan är ofta mycket besvärlig och åtföljs ibland av smärta bakom bröstbenet. Efter fem-sex dagar brukar sjukdomen ha klingat av, men man känner sig ofta väldigt trött och matt efteråt, ibland i flera veckor. Hostan kan också dröja sig kvar ganska länge. Influensan går oftast över fortare hos ungdomar, men är mer segdragen hos äldre.

1.4 Hur gör virus?

Hur bär sig då viruset åt för att ställa till så mycket obehag? Ja, där kan vetenskapen faktiskt inte helt ge besked. Smittad blir man genom att virus överförs i de mikroskopiska vätskedroppar som sjuka ger ifrån sig till luften när de talar, hostar och nyser. Dessa virus hamnar på slemhinnan i näsa, mun och luftstrupe, där de hakar sig fast med hjälp av HA-proteinerna. De tar sig sedan in i slemhinnecellerna och tvingar dem att använda sitt enzymmaskineri för att tillverka nya virus. Detta gäller för alla sorters virus - de kan inte föröka sig på egen hand, utan måste ta hjälp av levande celler.

Så småningom dör slemhinnecellerna, och det är lätt att inse att de små sår som uppkommer i slemhinnan kan göra att det känns irriterat och retar till hosta. Snuvan beror på att de körtlar som finns i slemhinnan bildar extra mycket slem i ett försök att skydda slemhinnan och "skölja bort" viruset. Så symptomen i näsa och luftvägar är någorlunda lätta att förstå sig på. Men vad händer på andra håll i kroppen? Muskelvärk och feber tyder på att viruset skulle följa med blodet runt om i kroppen, men det är ytterst sällan som forskarna kan hitta några virus i blodet. Och varför kommer

dessa symptom allra först (1-2 dagar efter smittillfället)? Ja, det är faktiskt en gåta.

1.5 Dödligt hot

Även om influensan är obehaglig och kan kännas i kroppen i flera veckor, tänker vi kanske inte på den som någon allvarlig sjukdom. Men för vissa riskgrupper kan den vara fatal. Dödligheten ligger totalt uppemot 1 procent men så gott som alla som dör återfinns inom dessa riskgrupper. Det rör sig om riktigt gamla samt personer med kroniska sjukdomar, främst hjärt- och lungsjukdomar.

Personer i riskgrupperna löper ökad risk att drabbas av lunginflammation i samband med influensan, antingen genom att virus går ner i lungorna eller genom att viruset "bereder vägen" för bakterier. Även hjärtat kan drabbas av viruset så att man drabbas av hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation. Det har dock visat sig att de flesta gamla som avlider i samband med influensa inte har drabbats av någon av dessa komplikationer. I stället har de oftast en normal, inte alltför svår influensa, men eftersom de är svaga redan innan, återhämtar de sig aldrig.

De som tillhör någon av riskgrupperna brukar rekommenderas att vaccinera sig. Vaccineringen bör göras i så god tid som möjligt inför vintersäsongen, men samtidigt måste vaccintillverkarna ha hunnit få reda på vilken undertyp av virus som är aktuell det året. Varje virustyp kräver nämligen sitt eget vaccin. Numera använder man oftast ett kombivaccin som skyddar mot tre olika virustyper.

1.6 Finns det bot?

Varför finns det då inga bra mediciner mot influensa? Hjälper inte penicillin? Nja, antibiotika som penicillin, har visserligen under de senaste 50 åren revolutionerat behandlingen av bakteriesjukdomar som halsfluss, lunginflammation och gonorré, men de fungerar bara på bakterier. Dessa medel utnyttjar de skillnader som finns mellan bakterieceller och mänskliga celler. Genom att sätta käppar i hjulet på bakteriens cellmaskineri men inte påverka vårt eget kan dessa ämnen fungera som dödliga gifter för bakterier, samtidigt som de är ofarliga för oss.

Men virus har praktiskt taget inget maskineri. De utnyttjar enzymer och andra redskap inne i våra celler. Ett ämne som stör detta, skulle också fungera som ett gift för alla våra friska celler.

Fast när det gäller influensa A har man faktiskt hittat ett medel som kan stoppa viruset. Förmodligen verkar det genom att hejda ett av de fåtaliga egna enzymer som det viruset faktiskt har.

Det gäller ämnet amantadin, som ursprungligen användes mot nervsjukdomen Parkinsons sjukdom. Av en slump upptäckte man dock att det även motverkar influensavirus och därigenom både ger lindrigare symptom och förkortar sjukdomen. Det kan också användas i förebyggande syfte, antingen ensamt eller som komplement till en vaccinering, eftersom vaccinet inte ger något hundraprocentigt skydd.

Ändå är läkarna mycket restriktiva med att skriva ut recept på amantadin. Anledningen är att det har ganska många biverkningar - främst nervösa besvär som sömnproblem, yrsel, depression och koncentrationssvårigheter. De här effekterna hänger antagligen ihop med medicinens funktion vid Parkinsons sjukdom, då det ökar utsläppet av ett signalämne i vissa delar av hjärnan.

Men hjälp är på väg. Det närbesläktade ämnet rimantadin tycks ha lika god effekt mot "flunsan" men klart mindre biverkningar. Ännu pågår bara prövningar av det läkemedlet, men kanske har vi det på apotekshyllorna redan nästa vinter. Och helt nyligen har amerikanska forskare upptäckt att köldbehandladeinfluensavirus själva kan fungera både som ett effektivt vaccin och som medicin mot en redan utbruten influensa. Så kanske är den dagen inte alltför avlägsen, då detta gamla gissel enkelt kan hejdas med en tablett eller nässpray.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Kongo
Katapultpriset
Geena Davis
Schedar
Bål
Lögnare
Lära
High school
Henrik Norberg