Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Idealism'

Idealism

Innehåll- 0.0.1

Idealism - en ovetenskaplig riktning inom filosofin, som vid lösandet av filosofins huvudfråga - frågan om förhållandet mellan tänkande och verklighet - i motsats till materialismen anser det primära vara medvetandet, anden. Idealismen anser världen vara ett verk av "medvetande", "en absolut idé", "en världs-ande". Reellt existerar enligt idealismen endast vårt medvetande, medan den materiella världen, verkligheten, naturen endast är en produkt av medvetande, förnimmelser, föreställningar, uppfattningar.Den idealistiska riktningen inom filosofin sönderfaller i två huvudvarianter: subjektiv idealism och "objektiv" idealism. Den subjektiva idealismen tar som grund för det existerande en individs, ett subjekts förnimmelser, föreställningar och medvetande. Denna variants främste förespråkare var den engelske biskopen och filosofen Berkeley. Den subjektiva idealismen förnekar att det bakom förnimmelserna finns reella, av människan oberoende ting, som påverkar våra sinnen och som framkallar vissa förnimmelser hos oss. Verkligheten kring oss i samhället, där vi vid varje steg kan förvissa oss om att mänskliga förnimmelser, uppfattningar och föreställningar avspeglar reellt existerande ting, bevisar bättre än allt annat den subjektiva idealismens ovetenskapliga karaktär.

Till skillnad från den subjektiva idealismen tar den "objektiva" idealismen inte det personliga, subjektiva medvetandet som grund för det existerande, utan något slags mystiskt, "objektivt" medvetande, ett medvetande i allmänhet: "världsförnuftet", "den universella viljan" osv. Detta existerar, enligt de "objektiva" idealisterna självständigt, oberoende av människan. I själva verket finns det inte och kan inte finnas något slags objektivt, dvs av människan oberoende medvetande.

Idealismen är intimt förknippad med religionen och leder på det ena eller andra sättet till idén om en Gud. Idealismen är religionens trogna bundsförvant och hjälpreda. Lenin framhöll att idealismen till sin kärna är prästvälde och underströk samtidigt att "... den filosofiska idealismen (snarare* och dessutom) är en väg till prästvälde genom en av nyanserna i människars oändligt komplicerade kunskap (den dialektiska)" (Filosofiska häften, s. 330, ry.). Idealismen har sina rötter i samhällslivet, liksom också i själva kunskapsprocessen. I själva kunskapsprocessen, i generaliseringen av företeelser, kan det hända att man lösrycker medvetandet från verkligheten, finns möjligheten att förvandla allmänna begrepp till absoluta, från materien lösryckta begrepp, göra dem till föremål för avgudadyrkan. En "objektiv" idealist anser ex.vis, när han talar om reellt existerande äpplen, päron, smultron, mandel och det för dem gemensamma begreppet "frukt", att denna abstrahering av den reella verkligheten med begreppet "frukt" är själva grundvalen för dessa äpplens, pärons, smultrons och mandlars existens. Precis på samma sätt, utgående från att man utan förnimmelse inte kan vinna kunskap om tingen, förvandlar en subjektiv idealist förnimmelsen till den enda existerande verkligheten och förnekar att det skulle finnas en yttre värld.De sociala betingelserna för den filosofiska idealismens uppkomst var det intellektuella arbetets avskiljande från det fysiska, uppkomsten av klasser och utsugning. Det är företrädesvis de reaktionära klassernas ideologer som utvecklat den idealistiska tolkningen av företeelserna. Därför har, som regel, den filosofiska idealismen spelat en reaktionär roll i samhällshistorien: den har bekämpat progressiva krafter, demokrati och vetenskap.

Idealismen föddes i antiken. En representant för den "objektiva" idealismen i antikens Grekland var Platon, som hävdade slavägararistokratins intressen och var rabiat motståndare till den antika demokratin. Platon förklarade att den verkliga världen, det var idéernas värld, en särskild värld bortom alla känslor, medan de reella tingens värld var en skuggornas värld, en värld av bleka reflexer från idéerna. I det feodala samhället härskade en idealistisk religiös skolastik, som förvandlade filosofin till prästerskapets tjänare. Under den period då feodalismen var stadd i upplösning och det bildades nya, kapitalistiska förhållanden förde bourgeoisin i de ekonomiskt mest framskridna länderna (England, Holland o.a.) fram en hel rad materialistiska filosofer (F. Bacon, Spinoza, Hobbes o.a.). Former för kampen mellan idealism och materialism bland de engelska filosoferna i en tid då de kapitalistiska förhållandena började befästa sina ställningar i England, var Berkeleys idealism och Humes skepticism.

Som en reaktion på den franska revolutionen och den franska materialismen på 1700-talet, utformades i Tyskland på 1700-talet och under första tredjedelen av 1800-talet en idealistisk filosofi: Kant, Fichte, Schelling, Hegel. Hegel förde den filosofiska idealismen till en extrem yttring: enligt honom är allt idéer eller idéer av en annan form av verklighet. Hegel var en konsekvent företrädare för en idealistisk filosofi, i vilken det i motsats till idealismen fanns betydande progressiva element (den hegelska dialektikens "rationella kärna"),Stor roll i kampen mot den filosofiska idealismen spelade den store tyske 1800-talsfilosofen och materialisten Feuerbach.I sin fortsatta utveckling urartade den idealistiska filosofin och lånade från gamla filosofiska system de mest reaktionära och mystiska idéer. Särskilt reaktionär blev den filosofiska idealismen i och med kapitalismens inträde i imperialism. I slutet av 1800- och början av 1900-talet vann Machs och Avenarius empiriokriticism spridning. Lenin, som utsatte empiriokritiscismen för en förintande kritik, skrev att "... man inte kan undgå att bakom empiriokriticismens kunskapsteoretiska skolastik se partikampen i filosofin, en kamp, som i sista hand ger uttryck åt tendenserna och ideologin hos det moderna samhällets mot varandra fientliga klasser" (Samlade skrifter i urval, Stockholm 1942, b. 18-19: II, s. 518). De ledande riktningarna inom modern idealistisk filosofi är avläggare till Machs och Avenarius empirio-kriticism.Arbetarklassens renegater och förrädare har alltid utnyttjat den idealistiska ideologin som ett verktyg för sin revisionism och opportunism. Revisionister och reformister, som försvarar idén om klassamarbete och bekämpar den proletära revolutionens idé, har förkastat den materialistiska dialektiken och försöker eklektiskt förena Marx lära med den ena eller andra idealistiska filosofin. Det var ex.vis fallet med revisionismens fader Eduard Bernstein, som öppet anknöt till den idealistiska nykantianska filosofin. De främsta revisionisterna och reformisterna propagerar i dag öppet en filosofisk idealism. Men idealisternas försök att försvara sin reaktionära sak är fåfänga. Socialismens och revolutionens frammarsch leder till att idealismen förlorar den ena ställningen efter den andra. Kapitalismens undergång kommer också att betyda att den klassmässiga basen för idealism går förlorad.

I sina tolkningar av samhällsföreteelserna intog filosoferna före Marx och Engels, även de förmarxistiska materialisterna, idealistiska ståndpunkter i det de hävdade att historiens viktigaste drivkrafter är bildade människor, "hjältar", som skapar historia utan folket, och att folket är passivt, en trög kraft som inte kan höja sig upp till historiskt handlande. Dagens borgerliga filosofer utnyttjar i monopolkapitalistemas intresse de mest reaktionära idéer, som rasism, malthusianism etc. Marx och Engels drev idealismen från dess sista fäste - samhällsvetenskapens område. Marxismen påvisar att sättet att producera materiella nyttigheter är samhällsutvecklingens huvudkraft och att det är folket, de arbetande massorna, som skapar historien. Marxismens grundläggare skapade för första gången en konsekvent materialistisk världsåskådning, diametralt motsatt idealismen. Uppkomsten av den marxistiska filosofiska materialismen betydde en hel revolution i den materialistiska filosofins månghundraåriga historia.

0.0.1

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Idealism

metafysik(1)

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 9+0

Intresserad av fler artiklar?

Auktoritetsregister
Auktoriserad form
Auktoritetspost
Bildobjekt
Troké
Dataelementvärde
Kontrollerad term
Masterversion av bildfil
Tesaurus

Senaste sökningarna

axiom har fått 942 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:28:29.

Elektrolys har fått 932 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:28:24.

backen har fått 891 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:28:19.

lemen har fått 904 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:28:10.

vd har fått 1611 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:28:07.

varg har fått 1053 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:56.

imperium har fått 1084 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:41.

dalsland har fått 1156 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:38.

marcus eriksson har fått 841 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:29.

kemiska har fått 826 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:23.

livre har fått 937 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:27:13.

Kort har fått 1058 sökningar. Den senaste gjordes 2018-11-22 11:25:45.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.08 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.