Högertrafikomläggningen i Sverige
Innehåll- 1. Historia - 2. Folkomröstningen - 3. Konsekvenser och kostnader - 4. Regler vid övergången - 5. Övergångens genomförande - 6. Kuriosahttp://www.ur.se/barn1900/pict/hogertraf.jpg
Högertrafikomläggningen i Sverige ägde rum den 3 sep 1967. Detta innebar att från att ha kört på vänster sidaskulle man nu köra på höger sida. Bilderna från Kungsgatan i Stockholm är de mest kända från högertrafikomläggningen.
1. Historia
Den första högertrafikförordningen i Sverige utfärdades redan år1718.Denna förordning blev dock inte långlivad. Redan år1734 ersattes den med en ny som direktstadgade vänstertrafik.Vänstertrafiken föranledde inte några problem här i landet förrän bilismen på allvarbörjade expandera och trafiken blev allt mer internationaliserad.Då uppstod kravet på en anpassning till det trafiksystem som var detdominerande på den västeuropeiska kontinenten. Även trafiksäkerheten var ett skäl till att gå över tillhögertrafik. Bilarna i Sverige hade ratten på vänster sida, precis som idag. Detta orsakade att det var svårt att göra säkra omkörningar.Redan år1927 föreslog en komitté att kostnaderna för övergång till högertrafik skulle utredas.Nya förslag om införande av högertrafik väcktes i riksdagen år1934, år1939, år1941, år1943, år1945,och år1953. år1954 föreslog en kommitté klart och entydigt att högertrafik borde införas.I oktober
År1961 gjordes en utredning av kostnaderna för en övergång till högertrafik av överdirektör Gösta Hall.I hans kalkyl beräknades kostnaden till 340 miljoner kronor efter 1961 års penningvärde.
De svenska planerna om en övergång till högertrafik observerades även utomlands. Nordiska rådetrekommenderade Sverige att införa högertrafik och Europarådets rådgivande församling antog en resolution med önskemål om ett enhetligt trafiksystem.
Den 10 maj 1963 beslutade riksdagen om att Sverige skulle gå över till högertrafik år1967.
2. Folkomröstningen
År1955 ordnades en rådgivande folkomröstning som gav till resultat att 82,9 procentröstade för bibehållande av vänstertrafik, 15,5 procent för införande av högertrafik medan1,6 procent av rösterna var blanka.Det var alltså en överväldigande majoritet för bibehållande av vänstertrafik.Dock var deltagandet i folkomröstningen var mycket lågt, endast53.2 procent av de röstberättigade avgav sin röst.3. Konsekvenser och kostnader
I riksdagsbeslutet räknade man med följande kostnader:- omställning av busstrafiken 200 miljoner kr
- omställning av spårvägstrafiken 60 miljoner kr
- för skogsbruk, försvar, bensinstationer, utbildning, upplysning, administration m.m. 50 miljoner kr.
- Summa 400 miljoner kr.
- Denna summa har senare räknats upp till 600 miljoner kronor, vilket så vitt man kan se också bör bli den slutgiltiga kostnaden.
När man 1963 tog beslutet om högertrafik räknade man med en total busspark på 6700 fordon.Numera måste man räkna med att det vid övergången fanns ca 7500 bussar.Av dessa var ca 3500 förberedda för högertrafik redan våren år1966. 2000 var beställda i renthögertrafikutförande för leverans före dagen H.Vad det gällde återstoden - ca 2000 fordon - skedde ombyggnad eller nyanskaffning fram till dagen H.På vissa glesbygdslinjer kom man dock att under tiden före och efter omläggningen bli tvungenatt använda s.k. dispensbussar.Vad det gäller spårvagnarna kom dessa att helt försvinna i Stockholm och Helsingborg och ersättasmed busslinjer. I Malmö, Göteborg och Norrköping kom spårvägstrafiken att behållas i vissutsträckning.
Många trafikplatser och vägskäl måste byggas om.Vägmärken, trafiksignaler och körbanemarkeringar måste flyttas och ändras. Det blev också nödvändigtmed vissa provisorier, bl. a. flyttbara refuger.Även en rad enskilda vägar måste ändras, t. ex. i skogs- och jordbruksområden och internakommunikationsvägar inom olika industrier.Kostnaderna för de omläggningsarbeten som framtvingts av trafikomläggningen ersattes av HTK, alltsåStatens högertrafikkommission. I princip betalades alla omläggningskostnader - utom kostnad vilken äratt anse som ringa. Bland de kostnader som anses som ringa är byte av vänsterasymmetriskastrålkastare till högerasymmetriska.
Finansieringen av reformen skedde genom en särskild trafikomläggningsskatt på registrerade fordonsom upptogs under åren 1967-1970. Den årliga skatten var 20 kr för motorcykel, 40 kr för personbilarupp till 1100 kg och 75 kr för övriga fordon.
4. Regler vid övergången
Det kom en rad nya trafikregler efter dagen H, dels tillfälliga men även permanenta.Till de permanenta hör:
- Alla bilar som inregistrerades eller typbesiktigades efter den 1 juli 1966 skulle vara försedda med högerasymmetriska strålkastare. Dessa måste dock vara försedda med en särskild maskeringstejp fram till dagen H. Även ägare till äldre bilar har rätt att ändra ljuset under tiden fram till dagen H. Efter dagen H godkänns inget annat asymmetriskt ljus än högeranpassat. Äldre bilmodeller som har symmetriskt ljus får dock fortsätta att köra med detta.
- Vänsterregeln erätts med högerregeln.
- Förbud mot att korsa heldragen mittlinje på vägen.
- Förbud för fotgängare att gå mot rött ljus
- Fri fart som före dagen H gällde på många landsvägar blev ett minne blott. Under vänstertrafikstiden fanns 50-skyltar vid infarten till samhällen. När man lämnade samhället fanns 50-upphör (hastighetsbegränsning upphör), reglen var då "hastigheten skall anpassas till omständigheterna."
Till de tillfälliga hörde:
- All privattrafik var förbjuden mellan kl. 01 och 06 natten mot den 3 september. I Stockholm och Malmö var det inte tillåtet för privatbilister att köra mellan kl. 10 den 2 september och kl. 15 den 3 september. I vissa andra städer var det stopp mellan kl. 15 den 2 september och kl. 15 den 3 september.
- Inskränkningar i hastighetsbegränsningarna. Hastighetgränserna under tiden efter dagen H var 40 km/tim inom tätbebyggt område, samt 70 km/tim på landsväg. De första dagarna efter omläggningen var hastighetsgränserna ännu något lägre på vissa platser.
- Tillfälligt totalstopp för privatbilism
Fastställandet av dessa gränser hade företagits efter mycket ingående diskussioner med såvältrafiksäkerhetsexperter som företrädare för olika yrkesorganisationer och representanter förde kollektiva trafikföretagen.
5. Övergångens genomförande
Längs vägarna sattes svarta rombformade skyltar med ett gult H upp. Detta för att påminna trafikanterna om att hålla till höger.04:45 söndagsmorgonen den 3 september 1967 stannade alla fordon upp på vänster sida av vägen.Efter ett kort stopp kör alla trafikanter försiktigt över till höger sida av vägen. Där väntade mansedan till klockan slog 05:00. Nedräkningen skedde via radion. Efter detta körde man högertrafik.Den närmaste tiden efter omläggningen var övervakningenav trafiken mycket hård. Ca 10 300 man från polisen,och militären övervakade. Utöver dessa behövdes ca 50 000 personer för trafikvägledning, alltså en verksamhetav det slag som skolpoliserna utför. För denna uppgift användes äldre skolungdom, medlemmar i olikapersonalorganisationer samt inneliggande årsklass.
6. Kuriosa
Man kan fortfarande se spår kvar på vägarna som visar att det har varit vänstertrafik en gång i tiden. Vissa äldre motorvägar har avfarterna fortfarande anpassade för vänstertrafik. Detta märks på det sätt att de känns feldimensionerade i eftersom man kör åt fel håll på dessa. Detta kommer nog att leva kvar i många år till eftersom ombyggnad av dessa avfarter skulle bli väldigt dyr.Under vänstertrafikstiden var markeringar på vägbanan och markeringar i vägbeläggningen för parkeringfickor gula ej vita som nu. Det händer fortfarande att den som är uppmärksam kan på - undaskymda sällan använda -parkeringar o dy.l. se spår av de gula markeringarna.
Externa länkar:
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
Elektronisk signaturIPsec
Asymmetrisk kryptering
Engångskrypto
Kvantkryptering
Substitutionskrypto
Transpositionskrypto
Asymmetrisk nyckel
Eldrimner