Häktning
Häktning är en form av frihetsberövande. Det kan vara aktuellt att häkta någon om det finns misstankar om att personen i fråga är skyldig till brott och åklagaren behöver tid för att samla bevis. Om en åklagare anser att misstankarna är tillräckligt starka kan åklagaren vända sig till tingsrätten för att begära den misstänkte häktad. Tingsrätten håller då häktningsförhandlingar vari åklagaren ska försöka övertyga rätten om att misstankarna är så starka att de berättigar en häktning. Den misstänktes försvarare kan antingen bestrida eller acceptera häktningen. Om den aktuella personen av tingsrätten anses vara på sannolika skäl misstänkt kan denne häktas i två veckor. Vid den svagare misstankesgraden, skälig misstanke, är häktningstiden en vecka. I båda fallen kan rätten, efter yrkande av åklagaren, besluta att den häktade får gesrestriktioner. Åklagaren kan därefter meddela erforderliga restriktioner. Dessa omfattar ofta att den häktade inte får se på TV eller läsa tidningar.När den beslutade häktningstiden gått ut måste åklagaren antingen försätta den misstänkte på fri fot eller begära ny prövningen i rätten. När åklagaren anser att bevisen är tillräckliga måste åtal väckas.
Utöver dessa häkningar, kan domstol självmant besluta att ett vittne som vägrar vittna, avlägga vittnesed, besvara frågor under förhöret m.m. sätts i häkte. Detta är dock ytterst ovanligt.
Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
IntäktÅsa Waldau
Mariaberget
Åsöberget
Bobby Charlton
George Best
Paul Scholes
Ryan Giggs
Ruud förfaren Nistelrooy