Gottfried Wilhelm von Leibniz
Gottfried Wilhelm von Leibniz, filosof, matematiker,teolog, född 1 juli 1646, död 14 november 1716, tysk.http://www.nysol.se/noos/pics_pers/leibniz.jpg
Leibniz var liksom många andra stora män under upplysningen och renässansen en mångsysslare. Han började som 15-åring studera matematik och filosofi på universitetet i Leipzig och blev två år senare klar med sin avhandling i metafysik. Han började därefter studera juridik vid universitetet i Jena och doktorerade sedermera i ämnet år1666. Under några år bedrev han vidare studier inom matematik och filosofi och utvecklade teorier och än idag använda metoder inom matematik, geologi, teologi, mekanik, historia, juridik och lingvistik för att år1676 börja som hovbibliotikarie hos hertig Georg Louis av Hannover (som år1714 blev kung Georg I av England) där han bl.a. fick i uppdrag att skriva Braunschweigska furstehusets historia. Hans arbete som bibliotekarie hindrade dock inte hans studier och reser runt Europa som liksom hans tjänst som bibliotekarie fortsatte till hans död år1716. Leibniz ansågs av många vara ett stort geni och han har bidragit till många viktiga upptäckter och teser inom vetenskapen och filosofin.
Genom sitt utvecklande av det binära talsystemet lade Leibniz grunden för dagens digitalteknik som i sin tur är förutsättningen för datorerna. Det binära talsystemet har, som namnet antyder, basen två. De enda siffror som finns är alltså 0 och 1, vilka inom elektroniken motsvaras av låg respektive hög spänning. Han förfinade också den franske matematikern Blaise Pascals mekaniska räknemaskin från år1642. Denna räknemaskin var världens första mekaniska räknemaskin. Inom matematiken lade Leibniz och Isaac Newton oberoende grunden för integralkalkylen och differentialkalkylen, två grundläggande begrepp inom den matematiska analysen.
Leibniz förkastar Newtons idag accepterade och använda idéer om materia och dess tid och rum. Enligt Newton kommer såväl tid som rum alltid att existera, vare sig det finns materia eller inte. Alla de atomer som materia är uppbyggd av rör sig i förhållande till varandra och kolliderar. Leibniz menar i stället att allt är uppbyggt av ett oändligt antal unika monader. Dessa monader existerar inte i tid och rum, utan är helt självständiga och andliga ting som inte kan påverka varandra, bara sig själva. De förändringar som de åsamkar sig själva är förutbestämda, något som Leibniz kallar "den förutbestämda harmonin". Detta skulle vara ett bevis för Guds existens. Av alla monader måste en monad vara den mest fullkomliga, och denna monad måste då rimligen vara Gud. Gud har skapat alla andra monader och således också hela världen. Alla världar uppnår en viss grad av fullkomlighet, och eftersom Gud själv är fullkomlig följde han "Den bättres lag" och skapade den mest fullkomliga av alla världar som stod till buds. Begreppet monad kommer från grekiskan och betyder ungefär enhet eller harmoni. Den monadologi som Leibniz förespråkade var han inte först med, den hade sina rötter hos gamla grekiska filosofer och har efter Leibniz död förts vidare av bl.a. 1700-talets kanske största filosof Immanuel Kant. Termen monad hade tidigare även använts av italienaren Giordano Bruno.
Se även:
- Teodicéproblemet
- Monad
- Rosencreuzarna
Länkar:
- http://mally.stanford.edu/leibniz.html
- http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/history/Mathematicians/Leibniz.html
Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
ViejeströmmenSatyendra Nath Bose
Julius Plücker
Pengån
Thales
Byssjan
Karl Weierstrass
Juktån
Stephen Wolfram