Gösta Köhl

Gösta växte upp Brahegatan i Stockholm, och tillbringade somrarna på Hästängsudd i Österåker. Sin far, köksmästare på Strand Hotel såg han sällan, annat än några veckor på sommaren när de fiskades intensivt och jagades ekorre på markerna kring Svartgarns gård i Svinninge. I stan sammanföll deras dygnsrytm sällan. Hotel och Restaurantfolk har andra tider...

Gösta, med sin blandning av franskt blod och ångermanländsk envishet, var en resande person. Hans första utlandsarbete år1951 i Surabaja på Java skulle följas av ett liv på resande fot, ofta i tropiska länder med bristfällig teknik och infrastruktur. Hans och firma Bygging´s specialitet var att gjuta betong med glidform, alltså höga torn som göts med en meterhög långsamt krypande form där man hällde i cement uppifrån vilken snabt vibrerades och hann stelna innan formen hunnit vidare.

Ett intressant, men ibland stressigt arbete, en glidform får aldrig stanna - då bränner den fast och arbetet är om intet - så när det nång gång hände att folk ramlat ner i cementen fast inte mycket att göra, efter två minuter är det ändå över - och formen måste vidare. Att göra affärer och få allt att fungera i främmande afrikanska tropiker eller arabländer var inte alltid lätt, men givande. Gösta såg till att turista och njuta av naturen var han än var.

De första tjugo åren var man ensamma om tekniken, Gösta sa att det mesta som var högre än 1o meter i Sverige (eller i många andra delar av europa) hade han på nåt sätt haft med att göra. Vid ritbord, under diskussioner eller direkt som ansvarig för de dygn när en glidning gjordes,Danderyds sjukhus och Kaknästornet är några exempel. När han var ledig och hemma i Sverige fortsatte arbetet, på det gamla orangeriet som han byggde om till sommarställe för sin stora familj. Det var mycket jobb och ett krävande ansvar. Och inte alltid så roligt, som t.ex. den gången när han måste åka ut mitt i vintern för att hela taket blåst av och låg i snön på en åker bredvid huset.

När han stod under bar himmel i ett sovrum och skottade snö kom trädgårdsmästaren i Kårboda, Lennart Cårebo, ner ochner och berättade att man ringt efter honom, hans far Albert hade nämligen gått bort.

http://www.koehl.nu/images/karboda.jpg

Efter pension kunde han äntligen flytta ut till sommarstället och ägna sig åt sin favoritintresse, historia och forntid. 70 år gammal satte han sig därför på skolbänken i Uppsala och läste in grundkurs i arkeologi utan andra ambitioner än att kunna bli en bra amatörarkeolog. Hans intresse var Mälardalen och hans studier vid skrivbordet ute i Kårboda av kartor där han ritade in forntida havsnivåer och därmed räknade ut var gynnsamma uddar borde kunnat försörjt säljägare och fiskare utmynnade i att han upptäckte resterna av människor ute i en backe där nuvarande skärgårdstad nu ligger. 79 år gammal avled i han i Täby. Begravd på Norra begravningsplatsen.

Gift 1944 i Hedvig Eleonora församling med Margot Nordholm.

Barn: