Genus

Innehåll- 1. Språkvetenskap - 2. Biologi - 3. Feministiskt begrepp - 4. Matematiken

Genus är ett latinskt ord som betyder slag, släkte, kön. saob:1/84/21337.

Begreppet används inom många vetenskaper:

1. Språkvetenskap

I många språk har substantiven genus. De romanska språken har till exempel maskulinum och femininum, medan tyska och latin därutöver har neutrum. Substantivens genus påverkar hur de "böjs", och i många språk påverkar genus även böjningen av adjektiv. Observera att substantiv inte böjs i genus, utan att genus är en inherent egenskap hos substantiven. Varje substantiv har visst genus. Ibland förekommer det att ett substantiv vacklar mellan olika genus, men det är ändå ingen böjning: en index - ett index, en led - ett led.Ibland används ett annat genus i regionalt språk.

Vad gäller svenskans uppsättning av genus är saken faktiskt inte helt enkel. Att svenskan har neutrum är oomtvistat, men vad gäller "det andra genuset", som är en sammansmältning av maskulinum och femininum, kallas det omväxlande reale och utrum. (Strängt taget är reale en av formerna av utrum -- se detta uppslagsord.)

Varför finns grammatiskt genus överhuvudtaget, mer än att krångla till vid inlärningen? (ex. engelska har gjort sig av med grammatiskt genus och fungerar utmärkt) Varför har det uppkommit, om det inte verkar fylla något syfte? Någon som har något svar?

Det verkar som om vi ska vara "glada", det finns språk med ett halvdussin kön. Jag tror de tillkommit av historiska skäl, att man såg båtar som en "hon", och solen som en "moder". Det kanske till och med är så att de tillkommit av just sådana enkla skäl som att referensramen var då "fader" och "moder". Det förklarar ju nu då inte de som halvdussinet...men i alla fall

Engelskan har a och an och the och the.

Men de beror ju enbart på om följande ord börjar på vokal, inte vilket genus ordet har.

Mycket riktigt, det är ett fenomen på en helt annan språklig nivå.

Det ur-indoeuropeiska språket hade tre genus: maskulinum, femininum, neutrum. Av dessa tre är maskulinum och neutrum de ursprungliga och femininum en senare nybildning (fortfarande i sam-indoeuropeisk tid dock). Många av dess moderna släktspråk har bevarat genus om också ofta i betydligt enklare form. Språkets utveckling styrs generellt av två sinsemellan motstridiga principer: tydlighet och enkelhet. Ofta sker en styrning mot förenkling om tydligheten inte blir lidande, vilket ju är mycket beroende av andra förändringar som ägt eller äger rum. Å andra sidan är det inte ovanligt att talare börjar markera betydelseskillnader som tidigare inte varit markerade, d.v.s. uppfinner nya "komplikationer" som dock även gör språket mer uttrycksfullt.

2. Biologi

Redan tidig systematik delade upp i genus, det allmänna, och species, det speciella. Den biologiska systematiken enligt Carl von Linnés modell har en betydligt rikligare hierarki, med (bland annat):

• regnum - rike
• phylum - stam
• classis - klass
• ordo - ordning
• familia - familj
• genus - släkte
• species - art

Se vidare:

• systema naturae.

3. Feministiskt begrepp

Genus latin för, härkomst, kön, är ett begrepp som används inom feminismen för framhäva formandet av ett socialt kön. Genus började användas under 1980-talet, istället för ordet könsroll.

Se vidare:

• genusvetenskap.

4. Matematiken

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Pjäsförfattare
Gävle teater
LOA
Lucy
Filformat
Metadata
Systemvetare
Undertext
Journalist