Gävlemål

Innehåll- 1. Allmänt, utbredning - 2. Betoning - 3. Omljud av vokaler - 4. Omljud av konsonanter - 5. Verbböjningar och uttal av dessa - 6. Uttal av substantiv i bestämd form - 7. Adjektivböjning - 8. Pronomen - 9. Exempel på "översättning" av en längre text - 10. Kommentar av författaren.

1. Allmänt, utbredning

Gävlemål är en benämningen på den dialekt (nåja) av svenska som talas i Gävle med omnejd, dvs. större delen av Gästrikland och Norduppland. Traditionellt sett räknas Gästriklands folkmål till sveamålen, men har som gränsmål påverkats mycket av norrländska mål.

Så sent som i början av 1900-talet lär stadsmålet i Gävle ha haft många element som i dag kännetecknar stockholmska, bl.a. Stockholms-e:et. Möjligen lät det som dialekten på öarna utanför norra Upplands kust gör i dag.

Många av elementen kännetecknande för gävlemålet återfinns i mål från Uppsala och västra Mälardalen upp till norra Hälsingland.

2. Betoning

Gävlemålet är nasalt - skjut ut hakan något och låt luft flöda även genom näsan när du talar - och något sjungande, dock inte lika sjungande som dalmålet. Liksom i rikssvenska ligger betoningen oftast på näst sista stavelsen och fördelningen mellan akut accent och grav accent är jämn. Ju längre västerut i Gästrikland man kommer (dvs. närmare Dalarna) desto mer sjungande blir uttalet; redan Sandviken har mer sjungande uttal än Gävle, trots det korta avståndet. Norrut och söderut avtar sjungandet i stället.

3. Omljud av vokaler

Vokalerna uttalas som i rikssvenska, med några undantag.

Uttalet av långt ä är väldigt brett och går mot ett öppet a. A i gengäld, både öppet och slutet a, går något mot å. A-omljudet är dock så subtilt att den ovane lyssnaren inte noterar dem direkt. Exempel (överdrivet): handla håndlå.

E i ordslut på -er, -ers eller -el går mot öppet ö eller u. Exempel: eller ellör, Anders Andurs.

4. Omljud av konsonanter

L:et i ordet bli utelämnas i alla böjningar som fortfarande har i i stammen. Exempel: Man kan bli full av öl Mån kån bi full åv öl.

L uttalas ibland, men inte alltid, tjockt (dvs. något klickande). L i ordslut efter kort vokal uttalas aldrig tjockt.

R i slutet av ord, efter lång vokal, utelämnas ibland. Se även verbböjningar nedan.

Kring nedre Dalälven (t.ex. Hedesunda) blir d-ljudet ofta ett rd-ljud. Exempel: Hedesunda Herdesunrda.

5. Verbböjningar och uttal av dessa

R i slutet av verb i presens utelämnas utom i de fall talaren har det ovannämnda e-omljudet; då uttalas r:et. Exempel: bygger bygge (eller byggör vid e-omljud)

I verb som i imperfekt slutar på -ade utelämnas ofta -de. Exempel; målade målå.

I verb som i perfekt (o. likn.) slutar på vokal+t eller vokal+ts utelämnas ofta t:et. Exempel: målat målå, hämnats hämnas.

De två ovannämnda bruken att utelämna konsonanter och stavelser gör att det ibland inte framgår om talaren använder presens, imperfekt eller perfekt; vad innebär t.ex. Ja målå huse?

I vissa verb som i infinitiv slutar på en vokal samt -ra (t.ex. köra) utelämnas -ra i infinitivformen. Exempel: köra kö (med långt öppet ö).

Vissa annars regelbundna verb böjs oregelbundet i imperfekt, t.ex. ryka - rök, klippa - klöpp (eller klapp), lägga - lag.

6. Uttal av substantiv i bestämd form

För substantiv i bestämd form som slutar på -et utelämnas ofta t:et. Exempel: huset huse. För substantiv som i bestämd form slutar på -en utelämnas ofta vokalen. Exempel: katten kåttn.

7. Adjektivböjning

Adjektiv pluralböjs inte alltid. Exempel: De är dumma i huvudet Dom ä dum i huvve.

8. Pronomen

Jag uttalas ja. De och dem är konsekvent dom. Dig och mig är ofta da och ma (med korta, öppna a:n) när orden inte står först i en mening. Henne, när ordet inte står först i en mening, uttalas na med kort, öppet a. Honom är konsekvent han.

9. Exempel på "översättning" av en längre text

Följande text är hämtad från artikeln om Gävle, första stycket i avdelningen "Historia". I ett extremt fall av Gävlemål skulle texten kunna låta som så:

Vi Gåvleåns mynning i Bottenvikön såmmånstråla lånnsvagårnå från Nordupplånn, Västmålånn, Dålårnå och Hälsinglann, vicke gåv goa förutsättningår fö att de lillå fiskeläge skulle bi en vikti håndelsplåts. Å 1446 näms Gävlö första gångön som stå i en hånnling utfärdåd å kung Kristofför å Båyörn, men mån vet att tatortn och handelsplatsön a äldrö än så å ått dokumentö trolitvis ba a en bekräftölse på tidiare privilegiör.

10. Kommentar av författaren.

*gäsp*

Jå hå säkört misså måssor. Jå få åtekommå om ett år ellör så mä kompletteringår. /Dewil (som tyckör ått javlemål ä en å Svariges fulåste dialektör å gö ållt fö å intö influeras ålen.)

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Kategorier för Gävlemål

(3), Dialekt(1), Uttal(1), Gävlemål(1)

Intresserad av fler artiklar?

Eggverktyg
Skånska ord
Smolan
SAS Royal Hotel
European Peoples Party
Fria Moderata Studentföreningen
Motorseglare
Magnetfält
Solvind