Frivilliga Skytterörelse
http://www.fsrskytte.seHistorik
Efter kriget mot Ryssland 1809 då vi förlorade Finland var armén och flottan i dåligt skick. Nya orosmoln dök hela tiden upp som hotade vårt land. Om detta kan man läsa i historieböckerna. Försvarsviljan var dock mycket stark och människor tog saken i egna händer och började själva träna skytte. Föreningar bildades och man upptäckte att vapen kan användas till annat än att kriga med. Gevär var ett utmärkt tävlingsredskap och man började tävla med vapnen. Författaren Viktor Rydberg skrev artiklar i tidningar om hur Sverige skulle bevara sin självständighet och ivrade för en landsomfattande skytteorganisation som skulle kunna bistå vid ofred. Många kända personer gav sitt stöd. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ökade antalet skytteföreningar enormt, praktiskt taget varje socken skulle ha en skytteförening. Tävlingar blev allt vanligare.
1893 bildades länsförbund och en centralstyrelse. Till ordförande i centralstyrelsen valdes Prins Gustaf. Sedan dess har en Bernadotte varit ordförande för det nationella skytteförbundet som ändrat namn ett par gånger. 1903 ersattes centralstyrelsen av Skytteförbundens Överstyrelse, SkytteÖS. 1966 ändrades namnet till Frivilliga Skytterörelsen, FSR. SkytteÖS omfattade det nationella gevärs- och kpistskyttet och dess länsförbund och var inte något organ över pistol och sportskyttet. Dessa hade bildat egna centrala förbund sedan flera år tillbaka och det kunde missuppfattas att de redovisade under SkytteÖS, namnändringen var alltså befogad. Ungdomarna ville också ha sitt eget förbund, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, de är dock nära anslutna till FSR och man har samma skytteregler. Ungdomarna är i allmänhet medlemmar i en ungdomsskytteförening samt en skytteförening, s k "moderförening", där de kan fortsätta som tävlingsskyttar när de lämnar barn och ungdomsverksamheten. Ungdomarna skjuter på "moder- föreningens" skjutbana och nyttjar deras lokaler o s v.
Styrelse och skytteriksdag
Styrelsen består av representanter från hela landet. Vart annat år hålls en s k "Skytteriksdag" med deltagare från samtliga 27 länsskytteförbund. Bl a väljs styrelsen och beslut av stor vikt tas vid detta tillfälle. Styrelsen sammanträder c:a 5 gånger per år. För att bereda ärendena finns bl a en Regelkommitté som sammanträder några gånger om året. Man har också ett AU, allmänt utskott som föreslår styrelsen lämpliga åtgärder. Frågorna blir alltså noga behandlade innan styrelsen fattar slutliga beslut.
Vad arbetar Frivilliga skytterörelsen med?
Bara att hålla igång FSR stora verksamhet med 27 skytteförbund och ca 74.000 medlemmar är organisatoriskt komplicerat. Bara att leverera skyttemärken och material till 1329 skytteföreningar kräver en heltidstjänst. Skrivelser och bidragsärenden av olika slag till alla organisationer är arbetskrävande. FSR generalsekreterare och biträdande generalsekreterare gör årliga besök vid skytteförbunden och vid ett stort antal tävlingar runt om i landet. Upp emot 25 helger varje år får ägnas åt detta. FSR arbetar dessutom med miljöfrågor som har med skytte att göra, vapenärende, samarbete med polis och andra myndigheter. Utbildning av ledare och funktionärer är andra uppgifter. Ute i förbund och i föreningar utbildas skyttarna så att deras vapen blir behandlade och förvarade på ett säkert sätt. Det är mycket stränga regler som gäller. En person som vill ha licens på ett vapen måste vara med i en skytteförening och få utbildning där, förr medger inte polisen att personen får vapenlicens. Det ligger således ett stort samhällsansvar på våra skytteföreningar.
Centralt hålls FSR organisation ihop av ett kansli i Stockholm där sju personer arbetar med att administrativt samordna FSR verksamhet. Samarbetet med försvaret och övriga skytteorganisationer är andra viktiga uppgifter. FSR samordnar t ex alla skjutbanefrågor, bidrag till skjutbanor mm för alla skytteförbund. Totalt finns över 5000 skjutbanor i landet. Det är gevärsbanor 300, 200, 50 och 10 meter. Pistolbanor, jakt- skyttebanor, lerduvebanor mm. FSR erhåller statsbidrag för sin verksamhet vilket skall fördelas enligt bestämda regler samt redovisas enligt försvarsmaktens budgetsystem. För en "sportorganisation" som FSR utgör är detta mycket komplicerat för de ideellt arbetande kassörerna ute i länsförbund och föreningar.
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Kategorier för Frivilliga Skytterörelse
Sveriges försvar får inte skjutas på framtiden!(1)Intresserad av fler artiklar?
Svenska PistolskytteförbundetKalmar läns norra skytteförbund samt ungdomsskytteförbund
UMDAC
Tuggtobak
Liljeholmens stearinfabrik
Babels torn
Myresjöhus AB
Fröderyd
Landsbro