Kalla kriget

Innehåll- 1. Tyskland - 2. Tidslinje - 3. Böcker om kalla kriget - 4. Svenska forskning - 5. Se också

Kalla kriget kallas den tidsperiod av mycket frostiga diplomatiska förbindelser mellan de båda supermakterna USA och Sovjetunionen som följde på andra världskrigets slut år1945 och slutade med Berlinmurens fall år1989 och Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet.

Det kalla kriget polariserade majoriteten av världens länder i två distinkta läger: ett västerländsk kapitalistiskt som USA dominerade och ett kommunistiskt med Sovjetunionen som dominant. Vardera sidan hade en militärallians, USA NATO och Sovjet Warszawapakten, som knöt upp sina respektive allierade länder i Europa. Sverige förklarade sig liksom ett antal andra länder neutrala, även om de socialdemokratiska efterkrigsregeringarna inofficiellt samarbetade med NATO: man byggde landningsbanor som kunde användas av amerikanska B-52:or, utförde signalspaning på uppdrag av NATO (se Catalina-affären), och åsiktsregistrerade kommunister (se IB-affären).

Supermakternas utrikespolitiska agerandes präglades av ett ömsesidigt misstroende som knappt skydde några gränser. I USA trodde man på dominoteorin och intervenerade, antingen direkt eller by proxy, i en mängd u-länder, medan Sovjetunionen stödde kommunistiska förtryckarregimer och plöjde ner sinnesjuka andelar av sin BNP i stridsvagnar och ICBM:s.

1. Tyskland

Tyskland delades vid krigsslutet mellan de allierade segrarstaterna i fyra sektorer, varav de tre västliga (under Storbritannien, Frankrike och USA) förenades till förbundsrepubliken Västtyskland och den östra (under Sovjetunionen) blev en egen stat, Östtyskland, även kallad Tyska Demokratiska Republiken (DDR). Till skillnad mot Versaillesfreden efter första världskriget, ålades det besegrade Tyskland inget överdrivet krigsskadestånd, utan fick i stället bistånd till sin återuppbyggnad genom Marshallhjälpen.Denna var villkorad på en demokratisk samhällsutveckling, och kom därför inte Östtyskland och övriga länder i Warszawapakten till del. Berlin blev en delad stad och för att hindra DDR-medborgare att fly till friheten i väst, omringades Västberlin 1961 av Berlinmuren som raserades först den 9 november 1989. Att muren revs var en följd av att Ungern, dit östtyska medborgare kunde resa, hade öppnat sin gräns mot det neutrala Österrike, som en följd av den period av glasnost och perestrojka som president Michail Gorbatjov hade inlett i dåvarande Sovjetunionen.

2. Tidslinje

• Berlinkrisen år1948
• Koreakriget år1950 - år1953
• Catalina-affären år1952
• Josef Stalins död år1953 leder till avstalinisering, som föder hopp.
• Ungern år1956
• Sputnikkrisen år1957
• Vietnamkriget 1960-talet - år1973
• Kubakrisen år1962
• Pragvåren år1968
• Sovjetunionens invasion av Afghanistan år1979
• Polen år1980, fackföreningen Solidaritet vid Leninvarvet i Gdansk leds av Lech Walesa som senare blir landets president.
• Amerikansk bojkott av de olympiska spelen i Moskva år1980.
• Sovjetisk bojkott av de olympiska spelen i Los Angeles år1984.

3. Böcker om kalla kriget

• bok/Kalla kriget av Björn Kumm
• Sten Ottosson/Östen Undén, det kalla kriget och moralen, år1991
• Sten Ottosson/Sverige mellan öst och väst, år2001
• Ola Tunander/Hårsfjärden, år2001

4. Svenska forskning

Sverige under kalla kriget är titeln på en serie doktorsavhandlingar från Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet:

• 1. Marie Demker, Sverige och Algeriets frigörelse 1954-1962. Kriget som förändrade svensk utrikespolitik, 1996
• 2. Ulf Bjereld, Hjalmarsonaffären. Ett diplomatiskt drama i tre akter, 1997
• 3. Leif Leifland, Frostens år. Om USA:s diplomatiska utfrysning av Sverige, 1997
• 4. Ulrika Mörth, Bengt Sundelius, Interdependens, konflikt och säkerhetspolitik. Sverige och den amerikanska teknikexportkontrollen, 1998
• 5. Hans Lödén, För säkerhets skull. Ideologi och säkerhet i svensk aktiv utrikespolitik 1950-1975, 1999
• 6. Ann-Marie Ekengren, Av hänsyn till folkrätten? Svensk erkännandepolitik 1945-1995, 1999
• 7. Sten Ottosson, Dem (o)moraliska neutraliteten. Tre politikers och tre tidningars moraliska värdering av svensk utrikespolitik 1945-1952, 2000
• 8. Örjan Appelqvist, Bruten brygga. Gunnar Myrdal och Sveriges ekonomiska efterkrigspolitik 1943-1947, 2000
• 9. Rolf H Lindblom, Sverige under kalla kriget. Dokumentsamling om neutralitetspolitiken, 2000
• 10. Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och franska broderpartierna, och upprättandet av ett västeuropeiskt ekonomiskt samarbete, 1955-58, 2001

5. Se också

• Mutual assured destruction
• Andraslag
• Trumandoktrinen
• Dominoteorin
• Nationernas förbund
• Spanska inbördeskriget
• Förenta nationerna
• Algeriet
• Berlinmuren, Östtyskland
• Tredje ståndpunkten

Varför "socialdemokratiska" efterkrigsregeringarna? Vi hade ju bara socialdemokratiska efterkrigsregeringar? Eller menar du att samtliga regeringar 1945 - 1989 utom de borgerliga 1976 - 1982 samarbetade med NATO medan borgarna under dessa sex år var neutrala? - Tournesol

Är inte "socialdemokratiska" ett korrekt epitet då? Vi hade faktiskt socialdemokratiska regeringar då de "värsta" neutralitetsbrotten begicks. Landningsbanorna överspelades av ICBM:s, liksom, till stor del, signalspaningarna. Åsiktregistreringen kanske inte upphörde helt men fick åtinstone väsenligt mindre omfattning. //

Jo, men "korrekt" är inte detsamma som relevant. Vi skriver ju inte ut "Stockholmsbaserade" och "mansdominerande" framför regeringarna bara för att de var det. Vill du markera att de "trots sin officiella vänsterpolitik" samarbetade med "kapitalisterna" tycker jag det är bättre att du skriver (i lämplig formulering) det i en inskjuten bisats. - Tournesol

Det är mer socialdemokraternas historiska förljugenhet på detta område, än att de skulle svika något slags ideologisk övertygelse, som jag anser bör påpekas. //

Historiska förljugenhet? Vad betyder det? -Tournesol

Att ljuga inför folket. //

Om du menar att socialdemokratiska politiker har en systematisk tendens att ljuga för folket (som skiljer sig från politikers sådana tendenser i gemen) anser jag nog att det skulle höra hemma på sidan "Socialdemokraterna" (eller en undersida därtill) snarare än på "Kalla kriget". Då tycker jag dock att det krävs en någorlunda fyllig argumentation och gärna en lista över tillfällen då de ljugit, av en enda incident kan man inte dra några "hederliga" statistiska slutsatser. - Tournesol

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Blodkärl
Njure
Liverpool
Jules Verne
Antisemitism
Diana
9 april
Latinamerika
Vladimir