Dygn

Ett dygn är en tidsenhet som motsvarar den tid det tar för jorden att vrida sig ett varv runt sin axel i förhållande till närmaste avståndet till solen. Denna enhet är inom fysiken definierad till 24 timmar, 1 440 minuter eller 86 400 sekunder och benämns också medelsoldygn. Eftersom jorden på ett dygn även tillryggalägger en del av sitt årliga varv runt solen, motsvarar ett dygn inte exakt ett jordvarv i förhållande till världsrymden, dvs ett medelstjärndygn.

Ett medelstjärndygnär något kortare; 23 timmar, 56 minuter och 4,09054 sekunder (eller 86164,09054 sekunder).

Den 26 december 2004 förkortades dygnet med 2,68 mikrosekunder pga. den kraftiga jordbävningen i Indiska oceanen. Minskningen är inte fysiskt mätbar, men psykiskt är det av princip fördjävligt att dagarna som redan försvinner så fort nu blivit ännu kortare. Men tiden läker alla sår och i det långa loppet är det kanske snarare att betrakta som något positivt att jorden fått denna extra knuff, då tendensen annars är att jordrotationens hastighet avtar.

i första upplagan av Nordisk familjebok, fjärde bandet, 1881.

På varje plats på jorden delas dygnet in i natt (den mörka delen) och dag (den ljusa delen).Redan i antikens Egypten delades den för arbete användbara dagen in i tio timmar, så småningom även natten i tio timmar och de däremellan liggande gryningen och skymningen i två timmar vardera, så att dygnet i sin helhet bestod av 24 timmar.Enligt ett talsystem från sumererna delades timmen in i 60 minuter, vardera bestående av 60 sekunder.

Dygnets indelning justerades så, att solen når sin högsta punkt på himlen klockan 12 middag och natten är som mörkast klockan 12 midnatt.Detta kallas soltid och användes till mitten av 1800-talet.När järnvägstrafiken byggdes ut, uppstod problem med de olika klockorna i varje stad.Exempelvis skiljer soltiden 14 minuter mellan Göteborg och Stockholm.Därför infördes nationella och regionala tidszoner, som i de flesta länder motsvarar soltiden på en longitud som är ett jämnt 15-tal grader från Greenwich-meridianen. Tidtabellerna följde den nationella tidszonen, järnvägstid kallad, och på stationernas klockor fanns ofta två minutvisare. En för järnvägstid och en för den lokala tiden. För Sverige används en tidszon som kallas Svensk normaltid (SNT) eller Centraleuropeisk tid (CET) och motsvarar soltiden 15 grader öster om Greenwich (där Boxholm, Gagnef, Leksand, Ljusnarsberg, Motala, Nora och Vetlanda ligger). Tidszonen vid Greenwich-meridianen kallas Greenwich Mean Time eller GMT.CET kan kallas GMT+1 eftersom klockan är 2 i CET när den är 1 i GMT.

Med införandet av elektrisk belysning och television har samhällets vanor förskjutits mot kvällen.Vi går inte längre upp klockan 5 för att mjölka korna eller fånga dagen (latinskt ordspråk: carpe diem), utan stannar uppe till midnatt och vaknar klockan 7 eller 8 på morgonen.För att bättre ta tillvara solljuset, speciellt på sommarhalvåret, infördes på 1980-talet sommartid, vilket betyder att klockan ställs fram en timme, så att Sverige på sommaren lever på den tidszon som används i Finland på vintern.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Viktor Rydberg
AS
Diskett
Dolby Digital
ATRAC
MB
Freestyle
Handfyllning
Kloster